Nyhetsbrev små avlopp maj 2019

Nu finns det uppdaterade frågor och svar på vår hemsida, nytt referat, nya rapporter och dokumentation från konferensen "Vatten, avlopp och kretslopp"

Många remissynpunkter på förslaget till vägledning har kommit in

Vi vill ge ett stort tack till alla som har svarat på förslaget till ny vägledning för prövning av små avloppsanläggningar. Remissen skickades ut till ca 70 remissinstanser, tiden gick ut den 15 april och vi har nu fått in ca 670 synpunkter från 69 instanser. Under våren och sommaren kommer vi att arbeta in synpunkter och till hösten beräknar vi att kunna publicera den nya vägledningen.

Nya och uppdaterade FAQ

Det finns nu ett antal nya och uppdaterade frågor och svar på hemsidan:

• Vad kan tillsynsmyndigheten göra när ett tillstånd enligt miljöbalken för en befintlig anläggning inte följs?
• När kan tillsynsmyndigheten ställa krav på en befintlig anläggning som har tillstånd enligt miljöbalken, men där kraven enligt tillståndet inte motsvarar de behov av skydd för miljö och hälsa som finns på den aktuella platsen?
• Vilka typer av åtgärder på befintliga små avloppsanläggningar kräver ett nytt tillstånd eller en anmälan?
• När anses en avloppsanläggning vara inrättad?
• När blir det aktuellt med miljösanktionsavgift för små avloppsanläggningar?
• När ska åtalsanmälan göras?
• Entreprenören uppger att det inte går att få tag på traditionell markbäddssand och vill ersätta den med bergkross, hur hanterar man det i en prövning?
• Är det lämpligt att ersätta till exempel grus- och sandmaterialet i en avloppsanläggning med återanvänt avfall?

Nytt referat

På en plats med begränsad tillgång till grundvatten ansåg MÖD att en konventionell vattentoalett inte är långsiktigt hållbar

Domen visar att det av resurshushållningsskäl finns många anledningar att minimera vattenförbrukningen vid nyinstallation av wc till sluten tank. Om det kan konstateras att det alternativ som är mer vattenbesparande inte är orimligt kostsamt ska detta alternativ väljas.

Referatet av domen finns som kom den den 28 mars 2019 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nr M 3682-18. Här finns även HaV:s yttrande.

Nya rapporter

En ny rapport från RISE finns nu på vår webb och där finns också den första från ursprungsprojektet från 2017.

• Funktion hos markbaserade reningsanläggningar i fält, komplettering
• Funktion hos markbaserade reningsanläggningar i fält

Projektet kompletterar ett tidigare projekt som gick ut på att utvärdera funktionen hos markbaserade reningsanläggningar – infiltrationer och markbäddar med och utan biomoduler och/eller fosforavlastning. Resultatet visar att 8 % av anläggningarna hade mycket höga nivåer av vatten (≥ 11 cm) och 9 % hade mycket höga nivåer av slam (≥ 5 cm) i spridarrören. Det finns indikationer på samband mellan mycket höga nivåer av vatten i spridarrör och funktionsfel i form av höga vattennivåer i andra delar av anläggningen, eller funktionsfel som framkommit av kommentarer.

Även för mycket höga nivåer av slam finns vissa indikationer på att det är kopplat till olika funktionsfel, dock är dessa samband inte lika tydliga. Enligt SGU:s databas låg grundvattennivåerna under tiden för inspektionerna mycket under det normala eller under det normala (SGU 2018). Utifrån givna kriterier i projektet bedöms andelen anläggningar som inte klarar kraven på en meter till grundvattnet vara 7 %. För 53 % är det dock osäkert om kraven uppfylls eftersom det saknas kontrollpunkter som bedöms som tillförlitliga eller så ligger kontrollpunkten på för långt avstånd för att bedömas som relevant.

Det är viktigt att komma ihåg att de inspektioner som utförts endast ger en ögonblicksbild av anläggningen och inte anläggningens funktion över tid. Att följa några anläggningar under en längre period skulle ge en bättre bild av funktionen över tid och en bättre uppfattning om hur slam- och vattennivåer kan variera i olika delar och vid olika årstider.

Reduktion av organiska substanser i avloppsvatten vid infiltrationsanläggningar

Små avloppsanläggningar kan vara en betydande källa till utsläpp av organiska miljöföroreningar, detta konstaterades i ett projekt utfört av KTH, SLU samt Umeå och Uppsala universitet. I projektet studerades två stora infiltrationsanläggningar i Åre kommun och dess påverkan på vatten under ett år.

Prover på grundvatten, avloppsvatten, ytvatten från recipienter och vatten från bakgrundssjöar samlades in under 2016 och 2017 för att täcka in alla årstider. 103 organiska föroreningar analyserades för olika läkemedelssubstanser, kosmetikakemikalier, fosforflamskyddsmedel, mjukgörare, perfluorerade substanser och livsmedelstillsatser. Fjorton av föroreningarna detekterades i samtliga grundvattenprover i koncentrationer från nanogram till mikrogram per liter. Av de analyserade föroreningarna hittades ofta organofosfaten tri-(2-butoxyetyl)-fosfat, sukralos, koffein och bensofenon.

Stora skillnader mellan de två infiltrationsanläggningarna observerades av antalet föroreningar som hittades i grundvatten, samt i vilka koncentrationer. Det beror antagligen på hur anläggningen är konstruerad samt föroreningarnas tid i systemet från infiltrationsbädd till provtagningspunkt. En viss variation i reduktion över säsongerna noterades och de mer fettlösliga föroreningarna uppvisade bättre reduktion. Studien visade på en måttlig risk för påverkan på vattenlevande organismer i närliggande ytvatten kopplat till parfymämnet galaxolid och två organofosfater. De huvudsakliga resultaten finns publicerade i en vetenskaplig artikel (Gao et al, Science of the Total Environment 651, 1670–1679, 2019) men en kort sammanfattning finns att läsa på vår hemsida.

Vatten, avlopp och kretslopp

På konferensen för Vatten, avlopp och kretslopp (VAK) i mars presenterade HaV förslaget till vägledningen för prövning, presentationen finns på sidan för Dokumentation från seminarier och temadagar.