Sjöfåglar

Övervintrande sjöfåglar (landnära och i utsjön)

• Antal övervintrande sjöfåglar inom räkningsenheter längs kusten eller längs flygtransekter i utsjön (se metoder)
  
• Kombinationen av landnära inventeringar och flyginventeringar ger goda möjligheter att bedöma sjöfåglarnas utbredning.

Häckande sjöfåglar

• Abundans och utbredning av olika sjöfågelarter längs den svenska kusten
• Antal och storlek av främst ejderungar (indirekt mått på ungarnas ålder)

Nationell övervakning av övervintrande sjöfåglar (landnära)

Övervintrande sjöfåglar övervakas inom så kallade räkneenheter som omfattar:

• Alla Ramsar-lokaler som är vinterlokaler respektive rastlokaler under hösten.
• Potentiella Ramsar-lokaler.
• Alla lokaler som hyser internationellt betydelsefulla koncentrationer av sjöfåglar.
• Ett representativt urval av olika biotoper.
• Ett urval andra lokaler som krävs för att ge en tillfredsställande geografisk representation.

Övervakning längs kusten utförs från den svensk-norska gränsen till mellersta Bottenhavet. Norr därom är det i allmänhet isbelagt under inventeringen och därför inte relevant att övervaka.

Antalet enheter som inventeras är beroende av tillgången på frivilliga observatörer och kan därför variera mellan olika år. År 2021 inventerades 887 kustsektorer med en medelstorlek på 8,1 km². Dessa inventeringar kompletteras oregelbundet med heltäckande flyginventeringar i kustområden som inte kan täckas av landbaserade observatörer. Detta gjordes storskaligt senast år 2015 och delvis år 2020.

Nationell övervakning av övervintrande sjöfåglar (främst landnära)

Övervakningen av övervintrande sjöfåglar genomförs av frivilliga observatörer, vilka årligen täcker ett antal lokaler längs med svenska kusten. I huvudsak räknas samma lokaler varje år, genom att de från land avspanas med kikare och tubkikare. Årliga båtinventeringar har genomförts i Södra Göteborgs skärgård från år 1989 från och i delar av Svealands skärgårdar sedan år 2019.

De nationella sjöfågelinventeringarna vilar tungt på frivilliginsatser, utförda av erfarna ornitologer. I stor utsträckning är det samma personer som inventerar samma lokaler varje år. Projektledaren vid utförande instans granskar och analyserar resultatet. Programmet följer framtagen inventeringsmetodik för övervintrande sjöfåglar.

Eftersom inventeringarna ingår i ett internationellt projekt kan svenska data aggregeras med andra deltagande länders data på olika geografiska nivåer.

Kompletterande övervakning av övervintrande sjöfåglar (utsjö)

Fåglarna räknas från flyg som följer ett linjesystem där linjerna ligger på ett avstånd på 2 – 8 km från varandra. Räkningarna sker från ca 80 m höjd i en hastighet av 180 km/h.

Nationell och kompletterande övervakning av häckande sjöfåglar

Inventeringarna utförs av kontrakterade och erfarna ornitologer, eller av länsstyrelsens egen personal. Målsättningen är att samtliga 200 rutor på 2x2 km ska inventeras årligen. Rutorna är fördelade länsvis i direkt proportion till hur många öar som finns inom respektive län. Inventeringen utförs vid ett tillfälle per inventeringsruta och år och genomförs huvudsakligen från båt, där öarna i området avspanas eller i vissa fall besöks.

Samtliga vuxna fåglar av aktuella arter inom en ruta räknas och sedan år 2017 räknas och storleksklassas (indirekt mått på ungarnas ålder) även ejderungar under denna inventering.

Under 2017 och 2018 genomfördes pilotinventeringar som innebar att cirka 25% av rutorna återbesöktes ca fem veckor efter den ordinarie kustfågelinventeringen i syfte att räkna ungar av ett antal arter. Sedan dess har denna inventering upprepats vid ytterligare två tillfällen. Detta är tänkt att upprepas årligen. Resultatgranskning och analys görs av projektledaren. Undersökningstyp håller på att tas fram, men metodbeskrivning finns här.

Inventeringarna av övervintrande och häckande sjöfåglar följer enkel och väldokumenterad metodik. Rapportering görs via digitala protokoll som skickas till Svensk fågeltaxering som är projektansvarig för både Svensk sjöfågelinventering och Nationell övervakning av häckande kustfåglar. Inkomna protokoll kontrolläses innan de förs in i databas. Vid oklarheter kontaktas rapportören. Vidare valideras instansad data genom ett antal kontrollfrågor.

Datavärdskapsavtal med Lunds universitet är framtaget och utvecklingsarbete påbörjades under 2019 så att stora delar av data ska bli publikt tillgängliga och nedladdningsbara.

Data från övervakningen av häckande kustfåglar är numera nedladdningsbara.

Data från vinterräkningarna finns även hos den internationella samordnaren av sjöfågelinventeringarna – Wetlands International. Data är fullt ut tillgängliga och erhålls via kontakt med Svensk fågeltaxering genom fageltaxering@biol.lu.se.

Svensk Sjöfågelinventering baseras främst på räkningar från land. Dock övervintrar ansenliga mängder sjöfåglar i skärgårdarna, vilka inte täcks av de landbaserade inventeringarna. Initiativ har nu tagits för att bättre täcka skärgårdarna. Sedan år 2019 har delar av Upplands, Stockholms och Södermanlands skärgårdar inventerats från båt.

Dessa års insatser har finansierades fullt ut av BirdLife Sverige. Målsättningen är att de inventeringarna ska integreras i den löpande övervakningen. För vintern 2022 planeras det båtinventeringar av delar av norra Bohusläns skärgård.

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 1. Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

Geografisk och tidsmässig variation per art eller population:

• fördelning, abundans och/eller biomassa
• storleks-, ålders- och könsstruktur
• reproduktionsförmåga, överlevnadstal och dödlighet/skadefrekvens (se Reproduktion hos havsörn)
• beteende inbegripet rörelse och migration

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18. Föreskrifterna bygger på EU:s Kommissionsbeslut Pdf, 580.1 kB. om bland annat fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Sjöfåglar ingår främst i Deskriptor 1 (Biologiskt Mångfald) och Deskriptor 4 (Näringsvävar) och:

• Det primära kriteriet D1C2: Artens abundans är inte negativt påverkad av belastning från mänsklig verksamhet, och dess långsiktiga överlevnad är säkerställd. Måttenhet: Mängd (antal individer eller biomassa i ton (t) per art
• Det sekundära kriteriet D1C3: De demografiska egenskaperna för populationerna (t.ex. kroppsstorleks- eller åldersklasstruktur eller könsfördelning, fruktsamhet och överlevnadsfrekvens) inom arten tyder på en frisk population som inte är negativt påverkad av mänsklig verksamhet.
• Det primära kriteriet D1C4: Artens utbredningsområde och, om tillämpligt, utbredningsmönster överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor.
• Det primära kriteriet D4C1: Den trofiska gruppens mångfald (artsammansättning och arternas relativa abundans) är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.
• Det primära kriteriet D4C2: Balansen i total abundans mellan de trofiska gilderna är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.
• Det sekundära kriteriet D4C3: Individernas storleksfördelning inom den trofiska gilden är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.

I nuläget ger övervakningen av sjöfågel underlag för att bedöma status utifrån kriterierna D1C2 och D4C1.

Bedömning

• För bedömning av sjöfågel finns två svenska indikatorer framtagna som bygger på antalet häckande och övervintrande sjöfåglar (abundans) och populationernas tillväxthastighet och ger underlag för D1C2 och D4C1 enligt HVMFS 2012:18:
• 1.2A Abundans av häckande havsfåglar
• 1.2B Abundans av övervintrande havsfåglar
• Bedömningarna baseras på att fåglarnas abundanser under perioden 2011 – 2016 (bedömningsperiod) jämförs med en referensperiod. För att en art ska uppnå god miljöstatus ska dess förekomst under bedömningsperioden inte understiga fastlagda tröskelvärden vid jämförelsen med referensperioden. Dessa tröskelvärden har överenskommits gemensamt i Helcom och Ospar.

Fågeldirektivet omfattar alla inom EU naturligt förekommande fågelarter, och Medlemsländerna ansvarar för att säkerställa att arterna eller deras habitat inte minskar eller förstörs. För vissa arter (listade i direktivets bilaga 1) ska Medlemsländerna ta särskild hänsyn genom att peka ut särskilda skyddsområden (SPA).

Fågeldirektivet ställer inga krav på att arterna ska följas upp, men Medlemsländerna ska vart sjätte år rapportera bland annat tillstånd (populationsstorlek, distribution med mera), hot och åtgärder. Detta görs harmoniserat med motsvarande rapportering för art- och habitatdirektivet.

Bedömning

Enligt Artikel 12 i fågeldirektivet ska rapportering av tillstånd till EU genomföras vart sjätte år, nästa gång 2025. Rapporteringen baseras för svensk del till största del på de data som samlas in via de nationella och regionala övervakningsprogrammen för fåglar. Lunds universitet tar fram underlag till rapporteringen och Artdatabanken sammanställer data. Naturvårdsverket har övergripande ansvar och genomför slutrapportering.

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumu­lativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtids­bild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.

Underlag för sjöfåglar går att ladda hem här.

Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Sjöfågel ingår i HELCOM Monitoring Manual i sub-programmet Marine breeding birds abundance and distribution.

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på sjöfågel till att följa upp mål under tema Biodiversity; Viable populations of all native species och Functional, healthy and resilient food webs.

Bedömning

Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators). För häckande och övervintrande sjöfågel är följande indikatorer framtagna:

• Abundance of waterbirds in the breeding season - Denna indikator är identisk med den svenska indikatorn (1.2A) för havsmiljödirektivet.
• Abundance of waterbirds in the wintering season - Denna indikator är identisk med den svenska indikatorn (1.2B) för havsmiljödirektivet.
• Dessa indikatorer användes senast för att bedöma Östersjöns tillstånd i State of the Baltic Sea – Second HELCOM holistic assessment 2011-2016 - Waterbirds.

Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.

Övervakning av sjöfågel ingår i OSPAR CEMP som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP); tema B - Biodiversity and Ecosystems.

I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att genom ekosystemansatsen förvalta mänskliga aktiviteter så att den biologiska mångfalden bevaras.

Bedömning

Inom Ospar används samma indikatorer som de svenska (1.2A och B) som används för havsmiljödirektivet.

Indikatorn användes senast för att bedöma Nordsjöns status 2014-2018 i OSPAR Intermediate Assessment.

Resultatet från bedömningen finns att läsa här: Bird abundance

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av sjöfågel ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus och gynnsam bevarandestatus i miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård och gynnsam bevarandestatus i miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv.

Vart fjärde år görs en fördjupad utvärdering av alla nationella miljömål. I utvärderingen används bland annat en indikator som bygger på utveckling gällande antalet rödlistade arter av olika djurgrupper. Det finns ett flertal sjöfågelarter på rödlistan.

• HaV:s miljömålssida
• Sveriges miljömål.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan sjöfågeldata användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser och delmålet 14.2:

• Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav.
• Agenda 2030 på HaV:s webb