Impulsivt undervattensbuller

Hitta på sidan

Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.

illustration för impulsivt buller

Foto: Mathias Andersson, FOI

Övergripande information

Med impulsivt buller avses i tiden kortvariga ljud som uppkommer på grund av mänsklig aktivitet ute till havs. Industriella aktiviteter kan skapa dessa impulsiva ljud antingen medvetet som vid användandet av ekolod, sonarer och seismiska tryckluftkanoner eller som en följd av en aktivitet som exempelvis pålning eller undervattensexplosioner.

Impulsivt ljud kan påverka marint liv negativt då den höga ljudnivån kan skrämma bort djur från viktiga områden, störa naturligt beteende och i vissa fall även fysiskt skada eller döda dem om nivån är tillräckligt hög. Syftet är därför att kartlägga omfattningen av bullrande aktiviteter i tid och rum för att få en bild av den ackumulerade ljudmiljön i havet och kunna förebygga att för många höga impulsiva ljud förekommer samtidigt inom ett område.

Havs- och vattenmyndigheten

  • Nationell miljöövervakning

Ices koordinerar på uppdrag av Ospar och Helcom ett internationellt register för impulsivt undervattensbuller och ett visualiseringsverktyg, dit länder årligen ska rapportera in data om genomförda aktiviteter inom specifika kategorier.

Första svenska rapporteringen till registret gjordes av HaV 2016 med data för 2015. Därefter görs rapportering årligen, i september, med data från föregående år.

  • Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Hur data används).
  • Sveriges övervakning är samordnad med övriga länder inom havskonventionerna Helcom och Ospar, och följer de vägledningar som finns framtagna inom dessa. Dessa vägledningar baseras på den metod som rekommenderats av den tekniska expertgruppen TG-Noise inom EU.
  • Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom Helcom, Ospar och EU som samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder.

Beskrivning av övervakning

I nuläget rapporterar Sverige följande information:

  • Typ av aktivitet
  • Position (koordinater eller Ices delruta (ices statistical subrectangles))
  • Proxy för källstyrka (ljudnivå), se Metoder
  • Start- och slutdatum
  • Förekomst av bullerdämpande åtgärd

Rapportering till Ices bullerregister görs en gång per år i september. Data samlas in för hela Sveriges havsområde och från verksamheter som utförts någon gång under det föregående året. Aktiviteternas rumsliga omfattning anges antingen genom exakta koordinater eller genom att ange ID-nummer för relevant delrektangel inom Ices system med statistiska rektanglar. Aktiviteternas omfattning i tid anges åtminstone per dygn, men i vissa fall med exakta klockslag för start och slut.

Under 2015–2021 rapporterades det om bullrande aktiviteter på följande platser:

illustrerar undervattensbuller runt Sveriges kuster

Utdrag från Ices bullerregister som visar på förekomst av impulsiva undervattensljud inrapporterade för åren 2015–2021.

Bild tagen från Ices hemsida där alla inrapporterade förekomster av impulsiva undervattensljud finns med.

HaV begär in data årligen från de myndigheter och företag som i sina verksamheter utför aktiviteter som ger upphov till impulsivt undervattensbuller. De aktiviteter som ska registreras, enligt Havsmiljödirektivet, har definierats av EU:s tekniska expertgrupp för undervattensbuller (TG-Noise) och är:

  • explosioner: mTNTeq > 8 g
  • seismiska luftkanoner: SL(toppvärde) >209 dB re 1 μPa
  • slagpålning: hammarenergi, > 280 kJ för ett slag
  • sonarer och akustiska sälskrämmor (låg-mellan frekvens): SL > 176 dB re 1 μPa
  • andra impulsiva källor (t.ex. sonarer med en pulslängd på mer än 100 ms): SLE >186 dB re 1 μPa2m2s

Ljudnivån vid källan, här kallat källstyrka anges på olika sätt beroende på aktivitet. SL står för ”source level” och bygger på ljudnivåer utifrån enheterna pascal (Pa) och decibel (dB). För explosioner har det bedömts vara lämpligare att mäta mängden explosiva ämnen i laddningen, mätt i TNT (kg), och för slagpålning hammarenergi utifrån enheten joule (MJ).

Uppskattad källstyrka anges med en av fem följande kategorier:

illustrerar källstyrka för undervattensbullerFörstora bilden

Klicka på bilden för att förstora den.

En rimlighetskontroll av insamlade data görs inför rapporteringen, och i samband med överföringen till Ices register görs en automatisk kontroll av data.

  • Nationellt datavärdskap för impulsivt undervattensbuller saknas. Tills vidare lagrar HaV de rådata som samlas in och levererar dem till Ices som fungerar som internationell datavärd för impulsivt undervattensbuller.
  • Hos Ices presenteras årliga datasammanställningar på karta och data kan laddas ner kostnadsfritt.

HaV har initierat ett arbete med att utreda hur informationshanteringen inom området vattenverksamheter kan effektiviseras. Arbetet sker inom samverkan med andra organisationer inom miljösektorn. Målet är att berörda aktörer ska få tillgång till den information de behöver.

Det pågår arbete inom expertgrupper för att kunna ta hänsyn till ljuddämpande åtgärder vid bedömning av bullerpåverkan.

Hur data används

Övervakningsdata används för att följa upp och bedöma tillståndet i miljön i enlighet med nationella och internationella krav och överenskommelser. I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status.

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 2.

Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

  • Rumslig fördelning, tidsmässig varaktighet och ljudstyrka av impulsiva ljudkällor

I dagsläget mäter vi de variabler som är obligatoriska i ICES rapporteringsformulär, men detaljnivån kan i vissa fall förbättras.

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.

Föreskrifterna bygger på EU:s Kommissionsbeslut Pdf, 580.1 kB. om bland annat fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Impulsivt buller ingår i deskriptor 11 och

  • det primära kriteriet D11C1: Den rumsliga fördelningen, den tidsmässiga varaktigheten och ljudstyrka av impulsiva ljudkällor från mänsklig verksamhet överskrider inte nivåer som negativt påverkar populationer av marina djur. Medlemsstaterna ska bestämma tröskelvärden för dessa nivåer genom samarbete på unionsnivå, med beaktande av regionala och delregionala särdrag.

Bedömning

  • För impulsivt undervattensbuller finns en miljökvalitetsnorm framtagen enligt HVMFS 2012:18: E.2 Miljökvalitetsnorm - Mänskliga verksamheter ska inte orsaka skadligt impulsivt ljud i marina däggdjurs utbredningsområden under tidsperioder då djuren är känsliga för störning.
  • Indikatorer till miljökvalitetsnormen E.2 saknas.

Art- och habitatdirektivets övergripande mål är att bevara typisk och speciell europeisk natur. I praktiken innebär detta att medlemsländerna hjälps åt att bibehålla eller återuppnå gynnsam bevarandestatus för de utvalda arter och naturtyper som nämns i direktivets bilagor.

Impulsivt buller påverkar alla djur som använder hörsel, i huvudsak genom att skrämma bort djuren från sin normala livsmiljö. Tillräckligt starka ljudvågor (till exempel undervattens-explosioner) kan också direkt skada eller döda organismer genom att förstöra hörsel eller andra organ. Övervakning av impulsivt buller utgör därför viktiga grunder för bedömningen av gynnsam bevarandestatus.

Bedömning

Hur väl medlemsländerna klarar av att bibehålla den europeiska naturens mångfald mäts genom en gemensam och strukturerad rapportering till EU vart sjätte år i enlighet med artikel 17 i Art- och habitatdirektivet. Den senaste bedömningsperioden är 2013-2018 och rapporteringen skedde i april 2019.

Bevarandestatus för de arter som omfattas av direktivet bedöms utgående från fyra centrala parametrar: utbredningsområde, populationsparametrar, tillståndet för artens livsmiljö samt artens framtidsutsikter (inkl. hot och påverkan). Bedömningen görs enligt principen ”one out all out”, det vill säga, det är den sämsta parametern som avgör. I praktiken innebär detta att för att en art ska ha gynnsam bevarandestatus ska dess utbredning, populationsparametrar, livsmiljö och framtidsutsikter alla vara på gynnsam nivå.

Impulsivt undervattensbuller är en svårbedömd påverkansfaktor, eftersom effekten påverkas av både frekvens och ljudstyrka. Kortvarig bullerstörning som inte orsakar direkta skador är i de flesta fall inte en påverkansfaktor som sänker gynnsam bevarandestatus. Gränsdragningen mellan impulsivt buller och kontinuerligt buller kan i vissa fall vara svår, till exempel vid utbyggnad som inbegriper pålning där varje ljudvåg i sig utgör en impulsiv effekt medan pålningen som process kan pågå i veckor eller månader (och omfatta hundratals eller tusentals ljudvågor).

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

  • HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumu­lativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtids­bild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.

Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Helcom ställer samma krav på sina kontrakterade länder som havsmiljödirektivet. Kontinuerligt undervattensljud ingår i HELCOM Monitoring Manual i programmet Underwater noise där underprogram är under utveckling.

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på undervattensbuller till att följa upp mål under tema Sea-based activities; No or minimal disturbance to biodiversity and the ecosystem..

Bedömning

  • Helcoms senaste kartläggning av impulsivt undervattensbuller visar rumslig fördelning, tidsmässig varaktighet och ljudstyrka av impulsiva ljudkällor mellan 2013-2016, baserat på inrapporterade aktiviteter i Helcoms marina område.
  • Det finns ännu inga indikatorer med gränsvärden för impulsivt undervattensbuller, men följande är under utveckling:
    Distribution in time and space of loud low- and mid-frequency impulsive sounds
  • En beskrivning av bullersituationen gjorde senast i State of the Baltic Sea – Second HELCOM holistic assessment 2011-2016 – Underwater sound.

Ospar ställer krav på sina kontrakterade länder att årligen rapportera in obligatoriska data till ICES bullerregister. Detta beskrivs ytterligare i CEMP Guidelines for Monitoring and Assessment of loud, low and mid-frequency impulsive sound sources in the OSPAR Maritime Region (OSPAR Agreement 2017-07).

Bedömning

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag.

Övervakning av impulsivt undervattensljud ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus i

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan undervattensljud användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser. Data på undervattensljud tillsammans med andra miljödata kan användas för att följa upp delmålet 14.2:

  • Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav.

Agenda 2030 på HaV:s webb

Publicerad: 2019-11-26
Uppdaterad: 2022-08-01
Sidansvarig: Webbredaktion