Sök

Fakta Latinskt namn: Proterorhinus semilunaris Svenskt namn: västlig skäggtömmad smörbult Organism: fiskar Livsmiljö: Sötvatten Första fynd i Europa: Tyskland, 2002 Risk för att vara invasiv i Sverige (riskklass): Låg risk Ansvarig myndighet: Havs-

Fakta Latinskt namn: Anguillicoloides crassus Svenskt namn: "ålnematod" Andra namn: simblåsemask Organism: rundmaskar Livsmiljö: Marin, Sötvatten, Brackvatten Ursprung: Sydostasien Första fynd i Sverige: 1980-talet Risk för att vara invasiv i Sverige

Fakta Latinskt namn: Sciurus carolinensis Svenskt namn: östlig gråekorre Organism: däggdjur Livsmiljö: Landlevande Förekommer i Sverige: Nej Risk för att vara invasiv i Sverige (riskklass): Mycket hög risk Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket

Fakta Latinskt namn: Gambusia holbrooki Svenskt namn: Östlig moskitfisk Organism: fiskar Livsmiljö: Sötvatten Ursprung: Västra och södra USA Risk för att vara invasiv i Sverige (riskklass): Låg risk Ansvarig myndighet: Havs- och vattenmyndigheten

Fakta Latinskt namn: Sciurus niger Svenskt namn: östlig rävekorre Organism: däggdjur Livsmiljö: Landlevande Förekommer i Sverige: Nej Risk för att vara invasiv i Sverige (riskklass): Hög risk Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket Artfakta: Om Östlig

Vad kan du göra för att hindra spridningen av främmande arter i våra hav, sjöar och vattendrag?

Det är svårt att förutse vad som händer när en främmande art etablerar sig i en ny miljö. Men det finns ofta kända risker från andra områden som kan likna svenska förhållanden. Om en främmande art på något sätt skadar den biologiska mångfalden, människors hälsa eller ekonomi så klassas den som invasiv.

Här finns stöd i arbetet med att förebygga och begränsa spridningen av invasiva främmande arter.

Arbetet med invasiva främmande arter sker på både internationell och nationell nivå och styrs ytterst av EU- förordningen.

Det är förbjudet att byta, odla, föda upp, transportera, använda och hålla de arter som listas av EU som invasiva främmande arter av unionsbetydelse.