Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Bidrag Fiskevård Restaurering

Remibar – Fria vandringsvägar för vattenlevande djur

Vägtrummor och dammar kan hindra fiskar och andra vattenlevande djur från att röra sig fritt längs med vattendrag. Remibar är ett projekt med målet att åtgärda detta, som medfinansiär har Havs- och vattenmyndigheten bidragit med cirka 7 miljoner kronor. Projektet omfattar fem vattensystem där vandringshinder har lokaliserats, tre i Norrbotten och två i Västerbotten.

Till vänster syns hur det såg ut innan insats från Remibar, till höger hur det ser ut efter. Först rann vattnet genom två rör, nu rinner det öppet under en bro.

Ett av Trafikverkets objekt i Remibar före åtgärd och efter åtgärd. Innan åtgärd var vattenhastigheten hög och det fanns ett fall vid utloppet, efter åtgärd har en naturlig botten anlagts för att skapa varierad vattenhastighet med viloplatser för fiskar. Även en strandpassage för medelstora däggdjur är anlagd. Foto: Fredrik Boman, humanspectra.com / Trafikverket

Fiskar behöver fria vandringsvägar mellan lekområden och uppväxtområden och för att kunna hitta mat. Även andra djur knutna till vattendragens närmiljöer gynnas av att kunna röra sig fritt utan att passera vägar, till exempel insekter och fåglar.

I Sverige finns i genomsnitt en vägkorsning per två kilometer vattendrag och var tredje av dessa korsningar utgör hinder för uppströms vandrande fisk.

Vad har gjorts?

Remibar har totalt förbättrat vandringsvägarna för vattenlevande djur på 304 platser i de fem vattensystem projektet arbetat med. Genom insatserna har projektet skapat 170 mil fria vandringsvägar i vattendrag.

En vägtrumma eller en bro utgör ett vandringshinder då de kan medföra:

  • höga vattenhastigheter
  • långa sträckor utan viloplatser
  • lågt vatten samt fritt fall vid trummans utlopp
  • avsaknad av naturliga stränder

För att ta bort vandringshinder och frigöra vandringsvägar har vägtrummor eller broar:

  • bytts ut till valvbågar/broar
  • bytts ut till en trumma med större dimension
  • sänkts ner för att slippa fritt fall och höga vattenhastigheter
  • blivit trösklade nedströms för att höja vattennivån genom trumma

För att underlätta passage för uttrar och andra medelstora däggdjur längs vattendragen har strandpassager, hyllor och torrtrummor anlagts och stängsel har satts upp för att leda djuren mot passagen. Även studiedagar och exkursioner har genomförts för att uppmärksamma
problemet med vandringshinder i vattendrag.

Lärdomar

Samarbete leder till större miljönytta. Genom att samordna insatser mellan olika myndigheter och skogsbolag har man i projektet lyckats öppna upp fem hela avrinningsområden. En vattendragssträcka på 170 mil som tidigare inte har varit nåbar är nu öppnad för de fiskar och organismer som finns i vattendragen. I projektet har man arbetat för att få en översikt och en helhet, istället för att jobba med enstaka punktinsatser på var sitt håll.

Vad blev resultatet?

För att följa upp effekten av åtgärderna har elfiskedata från befintlig miljöövervakning och data från fiskräknare i Kalixälven och Piteälven använts. I några av lokalerna där åtgärder utförts går det att se positiva trender med större täthet av lax och öring. Ett exempel är projektområdet Varjisån dit laxen har återvänt efter flera års frånvaro och tätheten av öring har ökat.

Uppföljningen av passagerna för utter och andra medelstora däggdjur visar att de har nyttjats. Uttern har observerats i 5 av de 13 passagerna, och bland de 5 finns alla olika åtgärdstyper (strandpassage, torrtrumma, hylla eller stängsel). Uppföljningen konstaterar att åtgärderna fyller sitt syfte eftersom djuren tycks välja passager hellre än att gå över vägbanan.

Remibar pågick mellan 2011-2017 och medförde många lyckade åtgärder för vattendragen i Norrbotten och Västerbotten.

Ett av Holmens objekt i Remibar före åtgärd och efter åtgärd. Innan åtgärd var vattenhastigheten hög och det fanns ett fall vid utloppet, efter åtgärd har en naturlig botten anlagts för att skapa varierad vattenhastighet med viloplatser för fiskar. Även en strandpassage för medelstora däggdjur är anlagd.

Ett av Holmens objekt i Remibar före åtgärd och efter åtgärd. Innan åtgärd var vattenhastigheten hög och det fanns ett fall vid utloppet, efter åtgärd har en naturlig botten anlagts för att skapa varierad vattenhastighet med viloplatser för fiskar. Även en strandpassage för medelstora däggdjur är anlagd. Foto: Fredrik Broman, www.humanspectra.com / Länsstyrelsen i Västerbotten

Vad händer nu?

Projektet avslutades under våren 2017. Objekten kommer att fortsätta följas upp inom länsstyrelsernas ordinarie miljöövervakning. Även utterpassagerna följs upp av Trafikverket under en 5 års period. Samtliga partners fortsätter att arbete med de vandringshinder i andra vattendrag vi fortsätter vårt goda samarbete genom gemensamma möten och diskussioner.

Remibars hemsida hos Trafikverket finns samlad information om projektet, exempelvis informationsmaterial och rapporter. Det finns också en film om projektet.

Om projektet

Remibar är ett samarbete mellan Trafikverket, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen Norrbotten, Länsstyrelsen Västerbotten, Skogsbolagen Holmen, SCA och Sveaskog. Projektet finansierades av EU-kommissionen genom Life-programmet som är EU:s
miljöfond. Projektets totala budget var åtta miljoner euro, vilket motsvarar cirka 80 miljoner svenska kronor. Hälften finansierades av EU:s
miljöfond och hälften av de partners som deltog i projektet. 

Remibar är en förkortning av Remediation of migratory barriers in streams, alltså Sanering av migrationsbarriärer i rinnande vatten.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Bidrag Fiskevård Restaurering

Publicerad: 2017-07-11

Sidansvarig: Webbredaktionen