Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Främmande arter Fiskar

Regnbåge (Oncorhynchus mykiss)

Regnbåge är en nordamerikansk laxfisk som vi har odlat som matfisk och för utsättning i våra fiskevatten i över hundra år. Det förekommer att odlad fisk rymmer men vi har inga etablerade bestånd i Sverige.

Hur känns de igen?

Regnbåge har en avlång kroppsform som liknar öringens. Regnbågen känns lättast igen på sitt breda rödvioletta band längs sidorna, sina rosafärgade kinder och de svarta prickarna på sidor, rygg- och stjärtfena.

Färgen varierar med livsmiljö, storlek och om fisken leker eller inte. I grumliga vatten kan regnbågen bli nästan svart med mörkare fläckar, medan regnbåge i sjöar brukar vara ljusare och mer silverfärgade. Namnet regnbåge kommer av att hannens lekdräkt skiftar i olika färger.

Regnbåge är en laxfisk som avsiktligt satts ut i cirka 100 länder världen över. Illustration: Duane Raver, fri för användning.

Som hos alla laxfiskar finns en mindre fettfena på ryggen, och hannens underkäke växer ut till en krok under lekperioden. I svenska vatten kan odlad regnbåge väga upp till 15 kilo, men vanligtvis väger fisken i vilt tillstånd under ett kilo och blir mellan 50 och 80 centimeter lång.

Svenska fynd

Förekomst av regnbåge i svenska naturvatten är ofta en följd av utsättningar eller rymning från odlingar, eftersom de har begränsade möjligheter att reproducera sig under svenska förhållanden.

Sedan 1980-talet finns regnbåge i havet längs Skånes sydkust, eventuellt med härstamning från bestånd som planterats ut i de östra delarna av Östersjön.

Det kan tyda på att ett självförökande bestånd håller på att etablera sig längs den skånska kusten. Lekande regnbåge har konstaterats i gotländska vattendrag sedan mitten och slutet av 1990-talet.

Hur lever de?

Arten finns i två ursprungliga former: en som vandrar mellan floder och hav (steelhead trout), och en som lever stationärt i sötvatten trots att de klarar att vandra ut i havet (rainbow trout).

Den form som har blivit införd till Sverige för att odlas och sättas ut i vattendrag är ursprungligen den ickevandrande formen. Regnbåge kan leva i vattentemperaturer från nästan nollgradigt till 25 grader, men trivs bäst i vatten som är ungefär 12 grader varmt.

Fakta

Naturlig förekomst:
Västra Nordamerika

Status i Sverige:
främmande

Förekomst i svenska vatten:
Västerhavet, Östersjön, sjöar och vattendrag

Etableringsgrad: har svårt att föröka sig i vilt tillstånd
Första fyndet: 1892 (avsiktlig introduktion)
Faktablad: Ladda ner faktabladPDF

De föredrar syrerikt, rent sötvatten men kan klara sig bra även i grumligt vatten med lägre syrehalt. I Sverige trivs arten bäst i sjöar med ett pH-värde över 6,2 och den är mycket känslig för försurning.

Till skillnad från svenska laxfiskarter leker regnbågen på våren, men det finns ytterst få belägg för naturlig reproduktion i svenska vatten. 

Regnbåge finns på djup från ytan och ner till 200 meter. De livnär sig på smådjur som kräftdjur, sniglar, vatteninsekter och flygande insekter samt fiskar och fiskägg.

Hur kom de hit?

Regnbåge har avsiktligt tagits in för odling och satts ut i cirka 100 länder världen över. I Sverige gjordes det första försöket 1892, då med regnbåge från Tyskland. Regnbåge är idag den viktigaste arten i svenskt vattenbruk och en populär sportfisk.

Möjliga effekter

Regnbåge har av oklar anledning ännu inte etablerat vilda bestånd i svenska vatten. Den naturliga leken misslyckas ofta. Möjliga förklaringar kan vara att de har problem att hitta lekplatser, att de nykläckta ynglen har svårt att hitta föda på våren eller att de drabbas av parasiten Myxobolus cerebralis.

Rapportera fynd

Om du hittar vad du misstänker är en regnbåge kan du rapportera den till Artportalen eller direkt till rapporteringssidan på SLU:s webbplats.

Problem som nämns i samband med regnbåge är främst risken för att den ska klara att etablera sig, och därmed konkurrera med inhemska fiskarter om föda och utrymme. Ekologiska effekter orsakade av introducerad regnbåge har rapporterats i ett tjugotal länder.

Risken för hybridisering anses inte stor. Det finns dock en fara att den kan sprida sjukdomar som viral hemorrhagisk septikemi (VHS) och parasiter som laxparasiten Gyrodactylus salaris.

Hindra spridning i svenska vatten

Utsättning av regnbåge, såsom för annan fisk behöver tillstånd från länsstyrelsen.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Främmande arter Fiskar

Publicerad: 2015-12-02

Sidansvarig: Webbredaktionen