Fysisk påverkan

Havs- och vattenmyndigheten

Sveriges Geologiska Undersökning - sedimentextraktion

Sjöfartsverket - AIS data

Nationell akvatisk övervakning inom vilken kartläggning utförs genom att kombinera olika metoder och datamängder.

• Tolkning av flygbilder för att detektera fysisk påverkan längs med Sveriges kust
• Kompletterande insamling av geodata om tillståndspliktiga verksamheter, muddring, dumpning, sedimentextraktion med mera
• Geografisk spårbarhet av bottentrålning via VMS (vessel monitoring system), AIS (automatic identification system) och radar i kombination med fiskefartygets loggbok
• AIS-data för analys av påverkan från sjöfart – se faktasida Sjöfart

Heltäckande kartläggning av fysisk påverkan i kusten gjordes första gången 2017 och upprepades 2023. Kartläggningen är planerad att upprepas 2029 och därefter vart sjätte år. Även historiska flygbilder från 1960, 1994 och 2008 har analyserats för att kunna framställa statistik över hur kuststräckan har förändrats över tid.

Underlagsdata om bottentrålning finns tillgängliga från 1998 i begränsad omfattning. Loggböcker finns med positioner för sätt från 1995 och med sätt och hal via elektronisk loggbok från 2013. Dumpningsverksamhet började rapporteras till havskonventionerna 1996. Sedan 2011 rapporteras även muddringsaktivitet kopplad till dumpningar. Data om andra verksamheter har samlats in från prövningar inför vissa rapporteringar, men löpande insamling är ännu inte på plats.

Gällande sedimentextraktion finns data på volymen uttag i m3 per tillståndsgivet område och år i Sverige från 1967.

• Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Vad styr vad som ska övervakas och hur används data).
• Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom Helcom, Ospar och Ices som samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder avseende fysisk störning.

Tolkning av flygbilder (ortofoton)

Följande grupper av företeelser detekteras genom tolkning av flygbilder

• Konstruktioner – till exempel brygga, pir, kaj, utfyllnad, hamn, vindkraft, bro, byggnad
• Spår av verksamhet – till exempel muddring, dumpning, bortgrävning, utfyllning, invallade vikar, anläggningsarbete
• Plats för verksamhet – till exempel badplatser, akvakultur, småbåtshamn
• Övrigt – till exempel vrak, rör, kablar, fiberbankar

Heltäckande kartläggning av fysisk påverkan görs vart sjätte år i hela Sveriges marina område. Tolkningen av aktuella flygfoton utförs under ett år och jämförs med resultaten från tolkningen sex år tidigare.

Vissa underlagsdata samlas in inför kartläggningen, medan andra data samlas in mer löpande, såsom data om muddring- och dumpning som HaV sammanställer årligen från beslut i prövningsverksamhet. Data från andra myndigheter, såsom sand-, grus- eller stenuttag som SGU registrerar, eller AIS-data från Sjöfartsverket sammanställs i samband med kartläggningen.

Bottentrålningsverksamhet övervakas löpande av HaV utifrån VMS och AIS. VMS är ett globalt system då det är satellitbaserat. VMS-data fås minst en gång i timmen (i Skagerrak oftare), men det finns möjlighet att ändra frekvensen.

AIS-data beror främst på VHF-täckningen. Det är möjligt att även fånga upp VHF-signalen med satellit. Rapporteringsfrekvens beror på flera faktorer, främst fartygets hastighet och typ av transponder. Vid trålfart kan rapportering ske var tionde sekund.

Övervakning av fysisk påverkan ska utföras i enlighet med den övervakningsmanual som håller på att tas fram.

Metoden kombinerar tolkning av flygbilder (Ortofotokartering), insamling av geodata från olika databaser, data om bottentrålning samt AIS-data för analys av fysisk påverkan från sjöfart. Dessa datamängder används sedan för att modellera fram påverkan i Sveriges havsområde i sex olika påverkanszoner, där 1 är minst påverkan och 6 störst.

Tolkning av flygfoton

Kvalitetssäkring innebär att kontroll av kartprojektionen ska vara Sweref99TM. Rastrering görs med pixelstorlek om 25 meter. Rasterfiler skapas så att pixlarna ligger fördelade enligt 0, 25, 50, 100 meter osv. Dessutom kontrolleras att uppmätta max- och minvärden är rimliga på hämtade data.

Arbete pågår med att utveckla en informationsförvaltning och en databas för att lagra och tillgängliggöra data och produkter från övervakningsprogrammet.

Information om de data och dataprodukter som hittills samlats in och sammanställts i programmet finns i HaV:s metadatakatalog.

• Insamlade befintliga data

• Vågexponering

• Nutid och historisk kartering

• Påverkanszoner

• Bottenstörningar

Metoderna för kartläggning och insamling, samt de modeller som används för analys av fysisk påverkan ses över och utvecklas inför och efter varje övervakningscykel.

Bottentrålning

HaV utvecklar för närvarande

• en ny elektronisk fiskeloggbok för alla fartyg med inbyggda kontrollfunktioner för att kvalitetssäkra data.
• en webbsida där fiskeverksamhet, bland annat trålning, kan visas i en digital karta.

Vattendirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom vattenförvaltningsförordningen. I kap. 7 i förordningen anges det att övervakning av vattnets tillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets artikel 8 och artikel 3 i direktiv 2008/105/EG. I vattendirektivet artikel 8 hänvisas till bilaga V. I denna bilaga beskrivs bland annat vilka kvalitetsfaktorer som ska övervakas samt hur övervakningsprogrammen ska utformas.

Enligt direktivets bilaga II, kapitel 1.4 ska en påverkansanalys genomföras, som ska ligga till grund för övervakningsprogrammets riskbaserade utformning. Här framgår att påverkansanalysen ska omfatta information om typ och omfattning av den betydande antropogena påverkan som ytvattenförekomsterna i varje avrinningsdistrikt kan komma att utsättas för, däribland:

• Identifiering av betydande morfologiska förändringar av vattenförekomster
• Uppskattning och identifiering av andra betydande antropogena effekter på ytvattenstatusen. Detta inbegriper exempelvis förändring av konnektivitet och hydrologisk regim.

I en vägledning från HaV (rapport 2016:26) beskrivs ett lämpligt tillvägagångssätt för att klassificera ekologisk status och kemisk ytvattenstatus avseende miljögifter.

Bedömning

Statusklassificering och bedömning av påverkan genomförs utifrån föreskrifterna

• HVMFS 2019:25 om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
• HVMFS 2017:20 om kartläggning och analys av ytvatten.

Vattenmyndigheterna ansvarar för påverkansanalys och statusbedömningar av hydromorfologi. Bedömningarna lagras i webbstödet Vatteninformation System Sverige (VISS).

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 2.

Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

• Fysisk störning av havsbotten (tillfällig eller reversibel)
• Fysisk förlust (på grund av varaktig förändring av havsbottensubstrat eller havsbottens morfologi och på grund av utvinning av havsbottensubstrat)
• Ändringar av hydrologiska förhållanden

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18. Föreskrifterna bygger på EU:s kommissionsbeslut Pdf, 580.1 kB. om bland annat fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (obligatoriska) eller kan (kompletterande) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning.

De kompletterande kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de obligatoriska kriterierna.

Fysisk störning ingår i deskriptor 6 och de obligatoriska kriterierna:

• D6C1: Rumslig omfattning och fördelning av fysisk förlust (varaktig förändring) av havsbotten. Måttenhet: Omfattning av bedömningsområdet som är fysiskt förlorad, i kvadratkilometer (km²).
• D6C2: Rumslig omfattning och fördelning av belastningar som ger fysisk störning av havsbotten. Måttenhet: Omfattning av bedömningsområdet som är fysiskt störd, i kvadratkilometer (km²).

Dessa kriterier ger i sin tur underlag för bedömning av kriterierna D6C3, D6C4 och D6C5 (se faktablad Bentiska livsmiljöer)

Fysisk störning ger även underlag till deskriptor 7 och:

• Det kompletterande kriteriet D7C2: Rumslig omfattning av varje bentisk livsmiljötyp som påverkas negativt (fysiska och hydrografiska egenskaper och associerade biologiska samhällen) på grund av en bestående förändring av hydrografiska förhållanden.
• Måttenhet: Omfattning av varje livsmiljötyp som påverkas negativt, uttryckt i kvadratkilometer (km²) eller som procentandel av livsmiljöns totala naturliga omfattning i bedömningsområdet.

Enligt kommissionsbeslutet ska övervakningen för deskriptor 7 inriktas på förändringar som har samband med utbyggnad av infrastruktur, antingen vid kusten eller ute till havs. Vidare ska hydrodynamiska modeller för miljökonsekvensbeskrivning som validerats med fältmätningar eller andra lämpliga infomationskällor användas för att bedöma omfattningen av effekterna av varje utbyggnad av infrastruktur.

Bedömning

Det finns två svenska indikatorer för att bedöma fysisk påverkan enligt HVMFS 2012:18

• 6.3A Utsträckning av fysisk störning i bentiska livsmiljöer
• 6.4A Utsträckning av fysisk förlust i bentiska livsmiljöer

Det finns även tre miljökvalitetsnormer för fysisk störning varav en (D.4) har två tillhörande indikatorer (D.4.1 och D.4.2)

D.1 – Havsbottenarealen som är opåverkad av mänsklig verksamhet ska ha en omfattning och utbredning som inte äventyrar upprätthållandet av livsmiljötypernas struktur samt deras funktioner, eller konnektiviteten för de livsmiljötypiska arterna

• Indikatorer till D.1 saknas

D.3 – Permanenta förändringar av hydrografiska förhållanden som beror på storskaliga verksamheter, enskilda eller samverkande, får inte påverka biologisk mångfald och ekosystem negativt

• Indikatorer till D.3 saknas

D4 – Påverkan på havsbottnen till följd av mänsklig verksamhet ska inte äventyra förutsättningarna för att upprätthålla bottnarnas kvarvarande strukturer och funktioner för respektive livsmiljötyp, eller äventyra förutsättningarna för återhämtning attför de funktioner som degraderats till följd av mänsklig verksamhet

• D.4.1 - Fysisk påverkan på havsbottnen av bottentrålning
• D.4.2 - Fysisk förlust av sandbankar och rev

Art- och habitatdirektivets övergripande mål är att bevara typisk och speciell europeisk natur. I praktiken innebär detta att medlemsländerna hjälps åt att bibehålla eller återuppnå gynnsam bevarandestatus för de utvalda arter och naturtyper som nämns i direktivets bilagor.

Fysisk störning av havsbottnen påverkar naturtypernas bevarandestatus både direkt och indirekt. Den direkta påverkan innebär i allmänhet att förekomsten av naturtypen förstörs, till exempel genom att gräva bort den eller bygga på den, eller genom att förstöra de strukturer och funktioner som kännetecknar naturtypen (till exempel muddra öppningen till en kustnära lagun så att vattenutbytet med det omgivande havet ökar). Indirekt påverkan kan vara förändrade vattenströmningar, ökad grumlighet (som leder till att en del av växtligheten slås ut) eller en ökad näringsbelastning (som förändrar artsammansättning, struktur och funktioner).

Behovet av tillförlitliga övervakningsdata omfattande all fysisk störning är därför av mycket stor betydelse för bedömningen av bevarandestatus.

Bedömning

Hur väl medlemsländerna klarar av att bibehålla den europeiska naturens mångfald mäts genom en gemensam och strukturerad rapportering till EU vart sjätte år i enlighet med artikel 17 i art- och habitatdirektivet.Den aktuella bedömningsperioden är 2019–2024 med rapportering 2025.

Bevarandestatus för de arter och naturtyper som omfattas av direktivet bedöms utgående från fyra centrala parametrar, av vilka två är de samma för arter och naturtyper: utbredningsområde och framtida utveckling (som också inkluderar påverkan och hot). För arter bedöms också dess populationsparametrar och tillståndet i artens huvudsakliga livsmiljö, medan man för naturtyper istället bedömer naturtypens förekomst (inom utbredningsområdet) samt dess strukturer och funktioner.

Bedömningen görs enligt principen ”one out all out”, det vill säga det är den sämsta parametern som avgör. I praktiken innebär detta att för att en naturtyp ska ha gynnsam bevarandestatus ska dess utbredning, förekomsten av naturtypen inom utbredningsområdet, naturtypens strukturer och funktioner samt dess framtidsutsikter alla vara på gynnsam nivå.

Fysisk störning är en av de allvarligaste påverkansfaktorerna eftersom störningen i många fall förstör förekomsten av naturtyper permanent, vilket i bedömningen (utbredning och förekomst) leder till en lika permanent ogynnsam bevarandestatus. I vissa fall kan naturtypen restaureras (till exempel att på nytt stänga ett söndergrävt inlopp till en kustnära lagun), men annars är ekologisk kompensation (återinförande av en tidigare förekomst på annan plats) den enda möjligheten att åter uppnå gynnsam bevarandestatus.

I några fall kan naturen återhämta sig från de negativa effekterna av fysisk störningen ifall störningen avlägsnas (till exempel förbud mot bottentrålning), men återhämtningen kan ta betydande tid.

EU:s naturrestaureringsförordning

Förordning (EU) 2024/1991 om restaurering av natur och om ändring av förordning (EU) 2022/869

Bedömning

Tillståndet och trenden för tillståndet i livsmiljötyperna och kvaliteten och trenden i kvalitet hos livsmiljöerna för de arter som avses i artiklarna 4 och 5 i de områden som är föremål för restaureringsåtgärder på grundval av den övervakning som avses i artikel 15.3.

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumu­lativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtids­bild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.

Underlag för Symphonys data för fysisk störning går att ladda hem här.

Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Ett program för övervakning av fysisk påverkan är under utveckling i HELCOM Monitoring Manual.

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på fysisk störning till att följa upp mål under tema Sea-based activities: "No or minimal disturbance to biodiversity and the ecosystem".

Bedömning

Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators). Det finns en indikator för fysisk påverkan

Cumulative impact from physical pressures on benthic biotopes

Denna användes senast för att bedöma Östersjöns tillstånd I State of the Baltic Sea – Third HELCOM holistic assessment 2016-2021.

Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.

Övervakning av fysisk påverkan ingår i OSPAR CEMP som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP) tema B - Biodiversity and Ecosystems.

I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att genom ekosystemansatsen förvalta mänskliga aktiviteter så att den biologiska mångfalden bevaras.

Bedömning

Inom Ospar används en indikator för att utvärdera omfattningen av potentiell mänsklig påverkan på havsbotten och dess tillhörande arter, habitat och ekosystem.

Indikatorn användes senast för att bedöma Nordsjöns status i OSPAR Quality Status Report 2023

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag.

Övervakning av fysisk påverkan ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus i miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

• HaV:s miljömålssida
• Naturvårdsverkets miljömålssida
• Sveriges miljömål.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan data på fysisk påverkan användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser och delmålet 14.2:

• Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav.

Agenda 2030 på HaV-webb.