Pressmeddelande 2013-05-10 07:32:00

HaV:s expert om miljömålen: "Övergödning, överfiske och miljögifter är största hoten"

HaV:s expert om miljömålen:
Sveriges riksdag har satt upp 16 miljömål som ska nås senast år 2020.

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ansvarar för ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”, ”Ingen övergödning” och ”Levande sjöar och vattendrag”.

Vi når inte våra tre mål med dagens beslutade och planerade styrmedel. Exempelvis är utbredningen av syrefria bottnar i Östersjön rekordhög, flera miljögifter ökar och i Hanöbukten får vi larm om sårskador på fisk, döda fåglar och brunifiering av vattnet, säger utredaren Ulrika Siira i en intervju om HaV:s tre mål.

I mars presenterades rapporten ”Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013”. I denna konstaterar Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kan nås till 2020.

Ulrika Siira är utredare på enheten för forskning och miljömål och har samordnat arbetet med uppföljning av HaV:s tre miljömål.  Hon är också ordförande i en av Miljömålsberedningens expertgrupper.

- Målet ”Levande sjöar och vattendrag” kan Sverige själv påverka genom exempelvis arbete för fria vandringsvägar för växter och djur, införande av skyddszoner och kalkningsåtgärder. För övriga två mål så är vi mer beroende av att samordna åtgärder med andra länder, med EU och genom internationella överenskommelser, säger Ulrika Siira.

-  Generellt behövs också en samordning av insatser och åtgärder för att kunna nå alla tre målen, en sammanhållen vattenpolitik.

"INGEN ÖVERGÖDNING"

  • Målet ”Ingen övergödning” handlar om att ha rätt balans av näringsämnen, exempelvis kväve och fosfor, i vatten och på land. Senaste åren har utsläppen av kväve och fosfor minskat i sjöar, hav och vattendrag. Minskningen är tydligast för Öresund och Kattegatt men märks även i Östersjön . I Stockholms skärgård har siktdjupet och syrehalten vid bottnarna förbättrats. Utsläpp av svavel- och kväveoxid samt ammoniak minskar inom EU.

Samtidigt breder syrebristen ut sig i egentliga Östersjön, alltså området från Ålands hav till de danska sunden, vilket är en effekt av tidigare utsläpp. Arealen syrefria bottnar har tredubblats under 2000-talet. I Västerhavet finns ett större inflöde av friskt, syrerikt vatten men övergödningen utgör fortfarande ett problem till exempel i värdefulla miljöer längs kusten.

- I dag kommer det mesta av utsläppen från jord- och skogsbruk samt avlopp, både enskilda och kommunala. Cirka en miljon fastigheter i Sverige har enskilda avlopp och dessa släpper ut lika mycket fosfor som de kommunala reningsverken som används av cirka åtta miljoner personer, säger Ulrika Siira.

Vad görs för att minska övergödningen?
-  Inom jordbruket anläggs exempelvis skyddszoner nära vattnet, man är restriktiv med gödsling eller anlägger våtmarker för att fånga upp näringsämnena. Även inom skogsbruket tas i dag mer hänsyn till vattenmiljöer. Flera avloppsreningsverk har anlagt våtmarker där vattnet passerar som ett sista reningssteg innan det fortsätter ut i miljön. Inte sällan renas vattnet i privata avlopp i infiltrationsanläggningar eller markbäddar.

Vad mer krävs?

- I dag sker många åtgärder på frivillig väg men det räcker inte. Både ökad reglering och ekonomiska incitament kan behövas för att skynda på utvecklingen. När det gäller enskilda avlopp ser vi exempelvis att äldre inte godkända avlopp inte byts ut i den takt som behövs. HaV lade nyligen fram ett förslag om bland annat miljöskatt för enskilda avlopp med skattebefrielse för fastighetsägare som genomför nödvändiga åtgärder.

"HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD”

  • Målet "Hav i balans samt levande kust och skärgård” innebär att djur och växter ska vara livskraftiga på lång sikt och för det krävs att deras miljöer, exempelvis ålgräsängar i grunda kustnära områden bevaras och fiskbestånden har hållbara nivåer. I målet ingår också att skydda och bevara kultur- och naturvärden samt att värna om friluftslivet. Samtliga av Sveriges 14 kustlänsstyrelser anser att målet inte kan uppnås.

-  I Västerhavet ser vi generellt en minskning av matfiskar som torsk, kummel, kolja, vitling och gråsej medan rödspätta, sill och makrill ökar. I Östersjön har bestånden av torsk ökat men vildlaxen är fortfarande starkt hotad. Flera län rapporterar också om brist på rovfiskar som abborre och gädda, säger Ulrika Siira.

Generellt minskar utsläppen av flera miljögifter i havet, exempelvis DDT och PCB, men fet fisk från Östersjön innehåller fortfarande höga halter av dioxiner och dioxinliknande PCB. I vissa fall överskrider halterna EU:s gränsvärden för matfisk.

- Vi ser också att så kallade perfluorerade ämnen som används i låga koncentrationer i rengöringsmedel, brandsläckare och förpackningar ökar, liksom mikroplaster.

Vilka är de största hoten?

-  Övergödning, ett för intensivt fiske och miljögifter är de största hoten. Bestånden av sjöfågel som ejder minskar i Östersjön och havsörnar längs mellersta norrlandskusten uppvisar förökningsproblem. Orsakerna till dessa problem är ännu okända.

Mängden av så kallade perfluorerade ämnen har ökat dramatiskt sedan 80-talet. Dessa ämnen, som binder till proteiner istället för fett, är hormonstörande och särskilt skadliga för foster. Ämnen som PFOA och PFOS finns spridda hos både djur och människor, forskarna har bland annat hittat höga halter i unga individer av tumlare och andra arter. Perfluorerade ämnen är vatten-, smuts- och fettavvisande och är väldigt svåra att bryta ner. Människor får i sig perfluorerade ämnen främst via maten, antingen direkt via livsmedlet eller indirekt via matförpackningar. Konsumtion av fisk har pekats ut som en möjlig källa både för djur och människor.

- Sammantaget är jag djupt oroad över den stora mängden av miljögifter som återfinns i såväl fåglar, som i fisk, däggdjur och människor. Det här känns som en tickande bomb, säger Ulrika Siira. 

Muddring och annan exploatering i grunda havsområden utgör andra hot, inte minst mot de miljöer som ofta är skafferi och lekplats för flera av våra viktigaste fiskar. I Västerhavet har flera ålgräsängar försvunnit de senaste åren.

Vad görs i dag för att få ett hav i balans?

-  En av HaV:s uppgifter är att kontrollera så att yrkesfisket inte överstiger EU:s fastställda kvoter eller på andra sätt bryter mot EU:s förvaltningsplaner för djur och växter. Nyligen införde vi exempelvis ett tillfälligt stopp för trålfiske av torsk, gråsej, kolja, vitling, samt trålning av räkor och kräfta i ett område i Skagerrak för att skydda ungfisk. Arbete för reglering av fiske i skyddade områden pågår och nya regler för nätfiske på grunt vatten ger ökat skydd för bestånden av bland annat torsk och havsöring, säger Ulrika Siira.

Inom EU arbetar Sverige för att få en gemensam fiskeripolitik som är mer ekosystembaserad och långsiktigt hållbar. I detta ingår det planerade utkastförbudet som skulle införts från den 1 januari 2013 i Skagerrak. Förbudet är uppskjutet och kommer att införas tidigast 2014

- Många av de åtgärder som görs för att minska övergödningen och farliga ämnen i sjöar och vattendrag är även av stor vikt för havsmiljön. Därutöver har HaV tagit fram riktlinjer för båtbottentvätt av fritidsbåtar för att minska utsläppen av exempelvis TBT (tributyltenn) och i EU arbetar Sverige för fler gemensamma regler kring utsläpp av farliga ämnen. Från och med 2015 införs ett förbud mot utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar i hav, sjöar och vattendrag, säger Ulrika Siira.

Vad mer krävs för att nå målet?

- Vi behöver inrätta fler marina skyddade områden och öka skyddet inom de områden som redan har ett skydd, exempelvis Natura 2000-områdena Bratten och Havstensfjorden. Nyligen presenterade HaV sitt förslag till vägledning för reglering av fiske i skyddade område, säger Ulrika Siira

- Insatser för att förhindra störningar i form av buller, muddring och annan exploatering är viktiga och här kommer den fysiska planeringen av havet att få stor betydelse. Vi behöver också öka skyddet för arter och ekosystem

”LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG” 

  • Enligt målet ”Levande sjöar och vattendrag” ska alla Sveriges vatten ska ha en god ekologisk och kemisk status 2020. Fisk och andra djur ska kunna vandra fritt och spridas på ett naturligt sätt i älvar och åar. Både grund- och ytvattentäkter behöver skydd för att kunna ha ett bra dricksvatten. Att värna om kultur- och naturvärden ingår också. 19 av 21 länsstyrelser anser att miljömålet inte kan uppnås.

Tillgången och kvaliteten på vattnet är relativt bra i Sverige jämfört med övriga Europa. Men det råder stora skillnader inom landet, södra Sverige och Gotland drabbas exempelvis ofta av vattenbrist. Positivt är att antalet hotade arter minskar, bland annat har projekt att rädda flodkräftan gett bra resultat.

-  Vi har över 11 000 dammar i Sverige och i anslutning till dess finns vandringshinder som gör det svårt för exempelvis lax och ål att vandra från havet och upp i älvarna. Endast 200 av Sveriges 2 100 vattenkraftverk har i dag en fiskväg och det är okänt hur många av dessa som är fullt fungerande faunapassager, säger Ulrika Siira.

Vilka är de största hoten?

-  Bristen på vandringsvägar och fungerande livsmiljöer. Av de fiskarter som finns i våra sjöar och vattendrag är minst 38 beroende av att kunna vandra inom avrinningsområdet, minst 24 använder fiskvägar. Andra problem är försurning, exploatering av strandmiljöer och främmande arter. I södra Sveriges sjöar är övergödning ett stort problem medan utsläpp av farliga ämnen och förorenade områden är ett stort problem i norra Sverige.

-  På många ställen har man kanaliserat och rätat ut naturliga vattendrag vilket ökar risken för översvämningar. Påverkan på vattentäkter kan leda till problem med dricksvattenförsörjningen. Senaste tiden har vi fått flera rapporter om utsläpp av bekämpningsmedel och rester från läkemedel i olika vattenmiljöer.

Vad görs för att nå målet ”Levande sjöar och vattendrag”?

-  I Sverige är flera av vattenkraftverken prövade enligt äldre lagstiftning, saknar tillstånd och är inte anpassade till de nya miljökraven. HaV redovisade under 2012 regeringsuppdraget ”Dialog om vattenkraften” som handlar om att försöka göra vattenkraften mer miljövänlig och ekologiskt anpassad. Arbetet fortsätter under 2013, säger Ulrika Siira.

-  HaV och länsstyrelserna kommer under 2013 att ta fram förslag till riksintresseområden för dricksvattenförsörjning. 

Vad mer krävs?

-  Vatten är vårt viktigaste livsmedel och vi behöver en debatt om hur vi bäst tar hand om vårt vattnet och vad det är värt. Uppsala kommun värderar exempelvis sin vattenförsörjning till 1,2 miljarder kronor, för Östersund kostade det cirka 200 miljoner kronor att sanera dricksvattnet från bakterier, säger Ulrika Siira.

-  Fler personer försörjs via färre och större vattentäkter, vilket innebär ökad sårbarhet i flera fall. Vi behöver ha bättre kvalitetskontroll av sjöar och vattendrag som används som vattentäkter. Kalkning en fortsatt viktig åtgärd för att stoppa försurning i flera vattenmiljöer.

Ett stort antal vattendrag behöver restaureras. Nyligen kom EU-kommissionens med ”A Blueprint to safeguard Europes water resources”, ett slags handlingsplan för att skydda Europas vatten. Ett av de områden som är mest prioriterat är att få bort olika vandringshinder. Även internationellt, exempelvis Nagoya-planen, finns ökade krav på att skydda och restaurera ekosystem som tillhandahåller livsviktiga tjänster som vattenförsörjning.

Här kan du läsa HaV:s beslut om årlig uppföljning 2013 av miljökvalitetsmålen

Här kan du läsa mer om HaV:s arbete med miljömålen

För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson Ulrika Siira, utredare, enheten för miljömål och forskning, tfn 010-698 60 88, mobil 072-239 55 04, e-post  ulrika.siira@havochvatten.se

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, arbetar för levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla. Citera gärna våra pressmeddelande och nyheter, men hänvisa alltid till HaV.

Havs- och vattenmyndighetens pressbilder får användas fritt för redaktionellt ändamål i sammanhang där HaV och HaVs arbete beskrivs. Användning i kommersiella syften är inte tillåten. Uppge alltid fotografens namn vid publicering.

Relaterad information