Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

HaV får tillstånd till kameraövervakning för att upptäcka illegalt ålfiske längs Skånes kust

HaV får tillstånd till kameraövervakning för att upptäcka illegalt ålfiske längs Skånes kust

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har fått tillstånd att använda kameraförsedd drönare för övervakning av strandnära vatten i Skåne län.

Syftet är att öka möjligheterna att upptäcka illegalt ålfiske.

- Under 2018 kommer vi att använda oss av drönare på försök i vår kontrollverksamhet. Beroende på utfallet av det försöket kommer vi att göra en bedömning om vi ska fortsätta med drönare och kanske utöka användningen, säger Ingemar Berglund, chef för avdelningen för fiskförvaltning vid HaV.

Den europeiska ålen utgörs av ett enda bestånd som är starkt hotat och ålen är rödlistad av Artdatabanken. Sedan 2007 är det förbjudet att fiska ål i Sverige för alla utom för yrkesfiskare med licens för att fånga ål. Om man råkar fånga ål av misstag är man skyldig att släppa tillbaka den i vattnet. Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen kontrollerar att reglerna efterlevs.

- Trots att ålen är rödlistad och utrotningshotad så sker ett omfattande tjuvfiske efter ål i Sverige. Totalt så beslagtog HaV och Kustbevakningenöver 360 illegala ålfiskeredskap i svenska vatten under 2017. Men det kan röra sig om betydligt fler, det här är de vi upptäckte vid våra kontroller, säger Ingemar Berglund.

Tillståndet från länsstyrelsen ger HaV möjlighet att övervaka strandnära vattenområden längs havskusten i Skåne län. Här passerar den akut hotade ålen när den ska ta sig ut tillbaka till Sargassohavet för fortplantning.

Syftet med kameraövervakningen är att upptäcka illegala ålfiskeredskap, så kallade ryssjor, som placerats ut på botten. Kameraövervakningen får bedrivas dygnet runt men omfattar inte avlyssning eller inspelning av ljud. Kameraövervakningen får inte heller ske av närliggande bebyggelse, stigar/vägar eller friluftsområden som används av allmänheten som till exempel vandrings- och motionsleder eller badplatser.

- Vi har i dag inte klart med några praktiska detaljer och har inte ens köpt in några drönare. Därför kan vi i nuläget inte säga något om vilka kustområden som kommer att övervakas med drönare eller i vilken omfattning det ska ske, säger Ingemar Berglund.

2007 antog EU en förordning för att skydda och stärka beståndet av europeisk ål, bland annat ska medlemsländerna ha en ålförvaltningsplan. Sverige fick sin plan godkänd av EU-kommissionen 2009 och planen bygger på fyra metoder; förbud att fiska ål, ökad överlevnad vid passage av vattenkraft, ökad kontroll och stödutsättningar. 2012 förbjöds allt ålfiske på västkusten och antalet tillåtna fiskedagar har generellt minskat. Den genomsnittliga fångsten av ål i svenska kustområden har de tre senaste åren (2015-2017) minskat med 80 procent jämfört med åren innan ålförordningen antogs (2004-2006).

- HaV och kustbevakningen har ökat kontrollen av det illegala ålfisket senaste åren. Det har bland annat resulterat i att beslagen mer än fördubblats, 2016 gjorde våra fiskerikontrollanter 15 beslag och under 2017 gjorde de 36 beslag. Även kustbevakningen har sett en stor ökning av antalet beslag av illegala ålryssjor, säger Ingemar Berglund.

EU-kommissionen föreslog i höstas att det skulle införas ett ålfiskeförbud för yrkes- och fritidsfisket i Östersjön under 2018. Sverige var det enda land som sedan röstade för ett sådant förbud vid förhandlingarna i ministerrådet och förslaget gick därför inte igenom. I stället enades EU:s fiskeministrar om att införa en begränsning i fiskeperiod för ål under 2018.

Begränsningen gäller i alla EU:s vatten i Nordostatlanten, inklusive Östersjön, Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön och innebär att det under en sammanhängande period på tre månader under perioden september 2018 till och med januari 2019 är förbjudet att fiska efter ål som är större än tolv centimeter.

- Vi ansvarar för att genomföra och fastställa förbudsperioden i Sverige och kommer att presentera ett förslag i slutet av mars månad och planerar att ha ett beslut klart i maj månad, säger Ingemar Berglund.

Läs mer om HaV:s arbete med förvaltning av ålbeståndet

Fakta om ålen i svenska vatten

  • Ålen är en långvandrande art där larverna transporteras av strömmar mot Europas kuster. Sannolikt tar det mellan ett och tre år för ållarverna att nå Sveriges kuster. När ålen vuxit upp till blankål vandrar den under ett halvt år tillbaka till Sargassohavet där den sedan dör efter fullgjord lek.
  • 2016 gjorde HaV:s fiskerikontrollanter 15 beslag och under 2017 gjordes 36 beslag av illegala ålfiskeredskap i svenska vatten. 2016 hittades 71 olagliga ryssjor och under 2017 hittades 160 olagliga ryssjor.
  • Svenska yrkesfiskare landar årligen runt 150–180 ton ål i Östersjön medan det fångas cirka 80–100 ton i svenska sötvatten.
  • Sverige har haft utsättningar av glasål sedan 70-talet men tidigare var det främst för att stödja fisket. De senaste tio åren handlar det mer istället främst om att bevara och stärka lekbeståndet. 

För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten, HaV

Ingemar Berglund, chef, avdelningen för fiskförvaltning, Havs- och vattenmyndigheten, tfn 010-698 60 07, mobil 070-696 93 20, e-post ingemar.berglund@havochvatten.se

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Sidansvarig: Webbredaktionen