Skydd av sjöar och vattendrag med höga naturvärden
Den nationella strategin för skydd och bevarande av vattenanknutna natur- och kulturmiljöer utgör det nationella åtgärdsprogrammet för skydd av värdefulla sjöar och vattendrag.
För att bevara Sveriges värdefullaste sjöar och vattendrag finns olika verktyg för formellt områdesskydd (se faktaruta), som verkställs av myndigheter och kommuner. På nationell nivå styrs arbetet av miljömål fastställda av regeringen och av den nationella strategin för skydd av sjö- och vattendragsmiljöer med höga natur- och kulturvärden. Även utpekandet av ett område till EU:s Natura 2000-nätverk bidrar till bevarandet av vattenmiljöer.
Vad är formellt områdesskydd?
I praktiken innebär formellt områdesskydd att myndigheter och kommuner inrättar naturreservat, biotopskyddsområden, nationalparker eller sluter naturvårdsavtal. Initiativet till att inleda en områdesskyddsprocess kan tas av länsstyrelse, kommun och mark- och vattenägare. De regionala länsstyrelserna har en central roll i arbetet med områdesskydd och processen inkluderar lagstadgat samråd med Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Även Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet fattar skyddsbeslut som inkluderar vattenmiljöer. Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för områdesskydd och har en omfattande vägledning till stöd för arbetet.
Levande sjöar och vattendrag – ett miljömål
Utgångspunkten för arbetet med att skydda sjöar och vattendrag är miljömålet Levande sjöar och vattendrag som lyder "Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv värnas". Den nationella strategin för skydd av sjö- och vattendragsmiljöer är en konkret vägvisare för att nå miljömålet. För att nå miljömålet är det nödvändigt att öka takten i arbetet med att skydda våra allra mest värdefulla vattenmiljöer.
Trots att vatten ingår i de flesta av våra naturreservat och nationalparker är skyddet oftast inte skräddarsytt för att skydda vattenmiljöerna och dess arter. Orsaken är att huvuddelen av våra naturreservat primärt har inrättats för att skydda andra naturvärden till exempel gammelskog. Många sjöar och vattendrag ingår i Natura 2000-nätverket, men många är inte inrättade naturreservat. Utan ett kompletterande formellt områdesskydd skyddas Natura 2000-områdenas naturvärden via tillståndsprövning av olika verksamheter, vilket i praktiken kan vara otillräckligt för att bevara och vid behov återställa vattenmiljöer till ett gott tillstånd. Ett effektivt skydd av sjöar och vattendrag är en förutsättning för att Sverige ska uppnå nationella miljömål och internationella åtaganden.
Vad är limniskt inriktat områdesskydd?
Ett områdesskydd för limnisk (=inlandsvatten) natur är speciellt inriktat mot att skydda sjö- och vattendragsmiljöer och deras naturvärden. Kända hot mot de utpekade prioriterade vattenvärdena ska vara reglerade, för att begränsa negativ påverkan på vattenmiljöerna och dess arter från omgivande marker, tillrinnande vatten och mänskliga aktiviteter (ex. fiske, trafik, exploatering av stränder).
Riktlinjer för limniskt områdesskydd
Enligt EU:s biodiversitetstrategi ska minst 30 % av land- och vattenområdena vara formellt skyddade och 10 % av dem ska vara strikt skyddade. Strikt skydd ska tillämpas för de mest värdefulla limniska miljöerna i landskap där den mänsklig påverkan inte är dominerande. Strikt skydd av ett område innebär att samtliga hot mot ett områdes prioriterade bevarandevärden ska vara reglerade.
Skyddsmålen enligt den nationella strategin för skydd av sjöar och vattendrag under perioden 2021–2030 är:
- Minst 150 utpekade större sjö- och/eller vattendragsmiljöer (minst 20 hektar vardera) med höga naturvärden ska ha skyddats formellt, varav minst 5 i varje län.
- Minst 100 utpekade mindre sjö- och/eller vattendragsmiljöer (mindre än 20 hektar vardera) med höga naturvärden ska ha skyddats formellt, varav minst 2 i varje län.
Vägledning för att inrätta naturreservat återfinns på Naturvårdsverkets webb, liksom vägledning för att bilda biotopskyddsområden (länk till handbok) och skydd genom naturvårdsavtal. För områden som omfattas av Natura 2000-nätverket finns särskild vägledning. Sjö- och vattendragsmiljöer förekommer i de flesta av våra formellt skyddade områden. För att lyckas med skyddsmålen i den nationella strategin är inrättandet av naturreservat och biotopskydd av vattenmiljöer särskilt viktiga.
För att ett naturreservat ska räknas som ett limniskt inriktat områdesskydd ska följande grundkriterier vara uppfyllda
- Limniska naturvärden ingår i syftet för skyddet, i beskrivningen av hur syftet ska nås och de utgör även skäl för skyddsbeslutet.
- Föreskrifterna anger de inskränkningar som behövs för att trygga skydd av utpekade limniska naturvärden
- Skötsel- och/eller bevarandeplanen omfattar limniska miljöer/värden och för Natura 2000-områden ingår bevarandemål för limniska naturtyper/arter samt beskrivningar av nödvändig skötsel och/eller restaureringsåtgärder
- Avgränsning av skyddsområdet beaktar limniska värden. Skydd av vattenmiljöer med många fastighetsägare kan vara komplicerat och ta lång tid. Om skyddet sker etappvis över tid ska avgränsningen av vattenmiljöerna motiveras i beslutet och avsikten att senare utvidga skyddsområdet ska inkluderas i beslutet.
Den nationella förteckningen Värdefulla vatten (2006) är ett centralt planeringsunderlag för att skydda vattenmiljöer. Värdefulla vatten finns att tillgå i kartverktyget Skyddad natur och i Länsstyrelsernas områdesskyddsverktyg VIC-natur. Havs- och vattenmyndigheten har inlett en översyn av planeringsunderlaget Värdefulla vatten, som förväntas bli klar år 2025. Eftersom det inte är möjligt att formellt skydda alla limniska miljöer med höga värden är en prioritering av de mest värdefulla områdena på landskapsnivå nödvändig. Områden mest lämpade för områdesskydd ska innehålla och/eller utgöra:
- en hög mångfald med avseende på genetisk variation inom arter, arter eller ekosystem,
- limniska nyckelbiotoper (se faktaruta)
- livsmiljöer för sällsynta arter och/eller
- representera ett brett urval av Sveriges sötvattensmiljöer med en mindre påverkad vattendynamik och/eller
- en kulturpräglad miljö som skapar goda förutsättningar för biologisk mångfald nu och i framtiden.
14 limniska nyckelbiotoper
En nyckelbiotop är områden med höga naturvärden där rödlistade djur- eller växtarter som är akut hotade, sårbara, sällsynta eller hänsynskrävande förekommer eller kan förväntas förekommer. Artdatabanken har identifierat 14 nyckelbiotoper för vattenmiljöer:
- Översilade klippor
- Källor och grundvattenmatade utströmningsområden
- Strandbrinkar med blottade kanter
- Öppna stränder (orsakade av ishyvling, vattenståndsfluktuationer eller bete)
- Sandstränder
- Hävdade strandängar vid sjöar och vattendrag
- Översvämningsskog
- Bäckraviner
- Forsar och vattenfall
- Kvillområden
- Blockrika vattendragssträckor
- Mynningar och deltan
- Småvatten – fisktomma vatten, småvatten i jordbrukslandskap, temporära (tillfälliga) småvatten
- Sjöutlopp
Vad gör HaV?
Havs- och vattenmyndigheten samordnar uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag och ansvarar för skydd av sjöar och vattendrag.
