Nyhetsbrev för små avlopp, november 2024

Vattenmyndigheterna hämtar in registeruppgifter om små avlopp

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har under längre tid planerat för att digitalt samla in de uppgifter om små avlopp som behövs för den rapportering av miljödata som myndigheten ansvarar för samt att kunna ge god tillsynsvägledning inom området.

Begränsad budget gör dock att HaV för närvarande inte kan färdigställa systemet för att ta emot uppgifter digitalt från kommunerna. Under år 2025 kommer därför Vattenmyndigheterna istället att samla in uppgifterna via de registersystem som utvecklats hos kommunerna. Vattenmyndigheterna kommer därefter att dela med sig av resultatet till HaV. Trots ekonomiska begränsningar blir det på detta sätt ändå möjligt för HaV att få in uppgifter av hög kvalitet som kan användas för nationella belastningsberäkningar. Vattenmyndigheterna kommer att begära utdrag från de kommuner som har ECOS, Castor och Vision som ärendehanteringssystem i januari 2025, svarstiden blir fyra månader.

Trots att HaV i nuläget inte har möjlighet att digitalt samla in uppgifter om små avlopp, så är det viktigt att det långsiktiga arbetet med att digitalisera och komplettera avloppsregistren fortgår på kommunerna. För mer information se Digitalisering av uppgifter om små avloppsanläggningar på HaV:s webbplats. Registeruppgifter med hög kvalitet behövs bland annat för riskbaserad tillsyn, uppföljning av tillsyn, belastningsberäkningar och för den rapportering som det reviderade avloppsdirektivet kan komma att kräva. Förberedelser för riskbaserad tillsyn genom uppdatering av register är under 2025 fortsatt ett av fokusområdena i den nationella strategin för miljöbalkstillsyn under 2022–2025.

Nya domar

Det har kommit fyra nya domar om små avloppsanläggningar från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Det har dessutom kommit en dom om påverkan på dricksvattenbrunn från gravplats och om tillgång till flera dricksvattenbrunnar gör att man kan bortse från risk för olägenhet.

Alla domarna finns tillgängliga i vår rättsfallssammanställning.

Avstånd till grundvatten

I mål M 697–24 från MÖD den 22 maj 2024 förbjöds en infiltrationsanläggning från 1986 då anläggningen inte uppnådde tillräckligt vertikalt skyddsavstånd från infiltrationsytan till grundvattnet.

Otydligt föreläggande

I mål M 5350–23 från MÖD den 18 juni 2024 anser domstolen att en tillsynsmyndighet inte får begränsa sitt ansvar till att konstatera att det finns brister i ett visst avseende och därefter överlämna åt föreläggandets adressat att avgöra vilka åtgärder som krävs för att kraven i den aktuella regleringen ska uppfyllas. Bedömningen av vilka krav som ställs på förelägganden när det gäller tydlighet och precision ska göras mot bakgrund av de omständigheter som präglar det enskilda fallet.

Vite ställer höga krav på tydlighet

I mål M 12091–23 från MÖD den 26 juni 2024 slår domstolen fast att det ställs höga krav på precision och tydlighet när det gäller förelägganden och förbud som är förenade med vite. Vitesförbudets adressat måste få helt klart för sig vad som krävs för att vitet inte ska dömas ut. Det är nämnden som ska visa att förbudet överträtts.

En anläggnings reningsförmåga behöver vara verifierad

I mål M 3278–23 från MÖD den 22 september 2024 ansåg MÖD att ett sandmagasin avsett för rening av processvatten från ett anrikningsverk inte är en konventionell teknik avsedd för rening av sanitärt vatten. Gruvbolaget hade inte inkommit med tillräckliga underlag som verifierade i vilken grad det sker en rening av det sanitära vattnet. MÖD beslöt att bolaget under en fortsatt prövotid ska detaljprojektera en teknisk lösning för separat hantering av sanitärt avloppsvatten från den samlade verksamheten vid bolagets anrikningsverk, motsvarande ca 25 pe.

Tillgång till flera dricksvattenbrunnar utesluter inte risk för olägenhet

I mål M 12882–22 från MÖD den 15 januari 2024 konstaterade MÖD att om en fastighet har tillgång till dricksvatten från flera olika brunnar innebär inte detta att olägenhet på grund av att en av brunnarna förorenas kan uteslutas. En proportionalitetsbedömning behöver dock göras i varje ärende för att avgöra vad som är skäliga krav på åtgärder. Eventuella skador på en dricksvattenbrunn kan därutöver bli en fråga enligt 32 kap. miljöbalken.

Vägledning om avloppsanläggningar som avviker från konventionella anläggningar

Det blir allt vanligare att markbaserade avloppsanläggningar avviker i tekniskt utförande från konventionella markbäddar och infiltrationer. Med konventionella menas här anläggningar som byggs enligt beskrivningarna i Faktablad 8147 (Naturvårdsverket, 2003) eller de tekniska rapporterna EN 12566–2 respektive EN 12566–5. Till exempel kan de byggas på en mindre yta med moduler eller med en mindre mängd sandmaterial. En fråga som HaV ofta får är när ändringarna blir så stora att prövningsmyndigheten behöver begära in testresultat för att kunna bedöma anläggningens funktion.

HaV:s vägledning i denna fråga är att testresultat bör krävas när avvikelsen är av sådan karaktär att den kan förväntas ha betydande konsekvenser för reningsfunktionen i avloppsanläggningen som helhet och äventyra att anläggningen uppfyller gällande krav. Avvägningen om krav på testresultat bör därför ske utifrån det enskilda fallet. Avsteg som skulle kunna bli skäl för att begära in testresultat är exempelvis om man avser bygga en anläggning med:

• Mindre mängd sandmaterial än en konventionell anläggning
• Filtermedier med okänd reningsfunktion inklusive minerogent material som ligger utanför rekommenderad kornstorleksfördelning
• En mindre mäktighet på filtermediet än i en konventionell anläggning
• En till synes bristande syresättning av anläggningen
• En väsentligt högre ytbelastning än i en konventionell anläggning
• Kortare avstånd till högsta dimensionerande grundvattenyta än 1 m

Se även dom, M 5452–16, från MÖD där ingivna provresultat inte visade om anläggningens reningsförmåga motsvarade hög skyddsnivå och det heller inte gick att avgöra om provresultaten var tillämpliga för den ansökta anläggningen.

Mer vägledning i denna fråga finns under rubriken Markbaserade anläggningar och liknande i Vägledningen för prövning i avsnittet Granskning av ansökan eller anmälan.

Inspelad presentation om stickprovtagning

En inspelad presentation av rapporten Stickprovtagning från små avlopp, utsläpp, variabilitet och korrelationer av föroreningar, från Luleå tekniska universitet, finns nu publicerad på HaV:s webbplats.

Frågeställningar som projektet undersökte var bland annat:

• Påverkas stickprovet av säsongsvariationer det vill säga temperatur?
• Påverkas stickprovet av vilken typ av reningsteknik anläggningen har?
• Hur kan stickprovtagning användas för indikativ kontroll?
• Vilka parametrar är mest lämpade för indikativ kontroll?

Nyheter från Vattenmyndigheterna

Rapportering av åtgärdsgenomförandet inskickat till Regeringskansliet

Sammanställningen av åtgärdsmyndigheternas rapportering kring genomförandet i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram är nu klar och inskickad till Regeringskansliet. Sammanställningen visar att 9 av 13 centrala åtgärdsmyndigheter rapporterar ett högt åtgärdsgenomförande och att ungefär hälften av länsstyrelserna och kommunerna har skattat sitt åtgärdsgenomförande som högt. Samtidigt återstår mycket arbete för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas senast 2027 och flera olika hinder för arbetet lyfts fram i svaren från myndigheterna. Läs mer om rapporteringen: Rapporteringen om hur det går med Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för vatten 2022–2027 är nu klar | Vattenmyndigheterna

Omvärldsbevakning en gång i veckan på webben

Vattenmyndigheterna har lanserat nyhetsbrevet ”Veckans vatten ” på webben.

Smått och gott världen runt

Larver i avloppsanläggningen? Svaret på vilken art det är kan finnas här: Tusen och åter tusen larver i brunnen – Fråga en Biolog (lu.se)

Kan stoppen efter snålspolande toaletter bli färre med mindre dimension på rör: Fler stopp med snålspolande toa: ”I dag är man nere på 2–4 liter vatten” - VVS-Forum (vvsforum.se)

Intresserad av hur behandling av avloppsvatten i glesbygden fungerar i Finland? Läs mer på Finlands miljöcentrals webbplats om reningsverk: Behandling av avloppsvatten i glesbygden – Finlands miljöcentrals webbplats om reningsverk | Vesi.fi