Arkiv - Aktuellt • 13 juli 2022
Tio nya vattenlevande invasiva främmande arter på EU:s förteckning
För att skydda biologisk mångfald har ytterligare tio vattenlevande invasiva främmande arter blivit förbjudna att bland annat importera, sälja, överlåta eller sprida i naturen inom EU. Få av arterna förekommer i svensk natur, men flera av dem kan finnas i handel, trädgårdar, hem och parker.
Täcke av musselblomma. Foto: GBNNSS
Idag träder EU-kommissionens nya lagstiftning i kraft om att lägga till totalt 22 nya arter till EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Av dessa är tio vattenlevande arter. Nu är totalt 88 invasiva främmande arter förbjudna i EU. Syftet med förteckningen är att peka ut vilka invasiva främmande arter som medlemsstaterna behöver prioritera och hindra att de kommer ut i naturen inom EU. Senaste uppdatering gjordes 2019 och då med 17 arter.
- De nya arterna på förteckningen är gemensamma för hela EU, och det är få som idag kan etablera sig i svensk natur. Men redan vid mindre klimatförändringar ökar den risken. Invasiva främmande arter hotar den biologiska mångfalden i vår natur. Hjälp oss att stoppa deras framfart genom att inte sprida dem och rapportera om du ser dem, säger Andrea Ljung, samordnare för invasiva främmande arter på Havs- och vattenmyndigheten.
Arter att se upp med
Bland de nya vattenlevande arterna på EU-förteckningen bedömer Havs- och vattenmyndigheten att det är följande tre arter vi behöver se upp mest med i Sverige:
Svart dvärgmal
Svart dvärgmal Ameiurus melas är en sötvattensfisk som konkurrerar om födan med inhemska arter. Den har dessutom en tendens att öka grumligheten vilket är negativt för växter och andra fiskarter som är beroende av sikten för att kunna jaga. Populationerna växer ofta snabbt, därför kan svart dvärgmal snabbt konkurrera ut andra fiskarter. Arten kan också sprida virus till inhemska malar.
Förstora bildenIllustration: Duane Raver
Nordlig ormhuvudsfisk
Nordlig ormhuvudsfisk Channa argus är en sötvattensfisk som äter andra fiskars yngel och konkurrerar om mat. Eftersom den saknar naturliga fiender så förändrar nordlig ormhuvudsfisk näringsväven, bland annat genom att mängden zooplankton ökar och växtplankton därmed minskar. Arten kan även fungera som värd för parasiter och sprida smitta mellan olika vatten.
Förstora bildenFoto: Brian Gratwicke CCBY 2.0
Musselblomma
Musselblomma Pistia stratiotes eller vattensallad är en populär akvarie- och dammväxt. Musselblomman utgör ett allvarligt hot mot sötvattenekosystemen genom att den bildar stora, täta mattor. Det förändrar ljusförhållandena och konkurrerar ut andra arter som växer under ytan. Blir omfattningen stor så kan till och med vissa vattenvägar blockeras, vilket då även ställer till problem för till exempel turism, vattenkraft och bevattning.
För musselblomma träder de nya förbuden i kraft med en längre fördröjning och börjar gälla först om två år.
Förstora bildenFoto: GBNNSS
| Svenskt namn | Vetenskapligt namn | Organism | Förekomst i Sverige |
|---|---|---|---|
| svart dvärgmal | Ameiurus melas | fisk | nej |
| nordlig ormhuvudsfisk | Channa argus | fisk | nej |
| rostkräfta | Faxonius rusticus | kräftdjur | nej |
| mummichog | Fundulus heteroclitus | fisk | nej |
| västlig moskitfisk | Gambusia affinis | fisk | nej |
| östlig moskitfisk | Gambusia holbrooki | fisk | nej |
| gyllenmussla | Limnoperna fortunei | mussla | nej |
| vitabborre | Morone americana | fisk | nej |
| musselblomma | Pistia stratiotes | växt | nej |
| asiatisk klynnebändel | Rugulopteryx okamurae | alg | nej |
Svenskt namn | Vetenskapligt namn | Organism | Förekomst i Sverige |
|---|---|---|---|
axishjort | Axis axis | däggdjur | nej |
Finlaysons ekorre | Callosciurus finlaysonii | däggdjur | nej |
japansk träddödare | Celastrus orbiculatus | växt | etablerad |
hakea | Hakea sericea | växt | nej |
syrenslide | Rubrivena (Koenigia) polystachya | växt | etablerad |
saknar svenskt namn | Lampropeltis getula | orm | nej |
rödgumpad bulbyl | Pycnonotus cafer | fågel | nej |
saknar svenskt namn, en typ av eldmyra | Solenopsis geminata | insekt | nej |
saknar svenskt namn, en typ av eldmyra | Solenopsis invicta | insekt | nej |
saknar svenskt namn, en typ av eldmyra | Solenopsis richteri | insekt | nej |
saknar svenskt namn | Wasmannia auropunctata | insekt | nej |
afrikansk klogroda | Xenopus laevis | groda | nej |
Fler nyheter
-
Aktuellt • 2025-10-27
Kustmiljöerna är viktiga för att vi ska kunna bada, fiska och bibehålla en levande kust och skärgård. Den svenska kusten, med en av världens största skärgårdar, är en viktig anledning varför människor runt om i världen vill besöka Sverige. Trots detta innebär det stora antalet nya hamnar, pirar och muddringar exempel på hur vi allt snabbare takt påverkar våra värdefulla kustmiljöer negativt. Nu presenterar Havs- och vattenmyndigheten, HaV en ny kartläggning som ger en bild av hur omfattande den fysisk påverkan har blivit.
-
Aktuellt • 2025-10-20
Under hösten fortsätter dialoger för att ta fram förslag till plan för svensk naturrestaurering. Havs- och vattenmyndigheten har bjudit in aktörer att tycka till om, förbättra och utveckla de åtgärder som skulle kunna ingå i Sveriges första nationella naturrestaureringsplan. Även allmänheten välkomnas att lämna synpunkter via en webbenkät.
-
Aktuellt • 2025-10-20
Vill du förbättra havs- och vattenmiljöer? Då finns det flera ekonomiska bidrag att söka. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) hjälper dig genom att samla de bidrag vi känner till i en sökbar tabell.
