Rostkräfta | Faxonius rusticus
Rostkräfta är en främmande art. Arten finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den bland annat är förbjuden att importera, odla och sätta ut i naturen.
Fakta
- Latinskt namn: Faxonius rusticus
- Svenskt namn: Rostkräfta
- Andra namn: Rusty crayfish
- Organism: kräftdjur
- Livsmiljö: Sötvatten
- Ursprung: Nordamerika
- Förekommer i Sverige: Nej
- Risk för att vara invasiv i Sverige (riskklass): Mycket hög risk
- Ansvarig myndighet: Havs- och vattenmyndigheten
- Artfakta: Om Rostkräfta i Artdatabanken
Hur känns den igen?
Arten blir vanligtvis omkring 10 centimeter lång (exklusive klorna), och hanarna är större än honorna. Kroppen är brungrön med små rostfärgade fläckar på bukssegmenten, mörkbruna partier på ryggsidan av buken samt mörkt rostfärgade fläckar på båda sidor av kroppen. Klorna är stora, släta och varierar i färg från grågrön till rödbrun, med röda spetsar som har svarta band. Den rörliga klon (dactylus) är S-formad, och när klorna är stängda finns en oval springa mellan den rörliga klon och den fasta klon (propodus).
Rostkräfta. Foto: Peter W. Chen CC-BY-SA 4.0
Svenska fynd
Arten finns ännu inte i Sverige (2025).
Hur lever de?
Arten lever i floder, bäckar, dammar och sjöar och förekommer i områden med stenig, lerig eller vegetationsrik botten. Den föredrar klart, syrerikt vatten och är beroende av permanenta vattenmiljöer. Vuxna individer håller sig oftast i djupare pooler med ett vattendjup över 20 centimeter, medan ungdjur vanligtvis finns i grundare områden med mindre än 15 centimeters djup.
Arten är en opportunistisk allätare som livnär sig på växter, fiskägg, små fiskar, ryggradslösa djur och växt- och djurrester (detritus).
Den har en hög spridningsförmåga och kan förflytta sig upp till cirka 220 meter på 48 timmar. Beteendet är aggressivt, och den kan börja reproducera sig redan vid en kroppslängd på omkring 3,5 centimeter, vilket sker mindre än ett år efter kläckning. Livslängden är ungefär 3–4 år. Honorna kan lagra spermier från en eller flera hanar, vilket innebär att en enda hona med livskraftig sperma kan grunda en ny population. En hona kan bära upp till 600 ägg. Arten är tolerant mot bräckt vatten och kan överleva vid salthalter upp till 15 ppt. Den har också en hög värmetolerans (0–39 °C) och kan gräva gångar för att undkomma höga temperaturer över 30 °C.
Hur kom de hit?
Arten har sitt ursprung i Nordamerika, främst i Ohio-flodens avrinningsområde i USA, inklusive dess bifloder. Den räknas som en av de mest invasiva kräftarterna och har ännu inte påträffats i Europa. Den har introducerats som livsmedel inom vattenbruk, som bete eller som sällskaps- och prydnadsart.
Möjliga effekter
Den har negativa effekter genom att skada vattenvegetation, konkurrera med inhemska kräftor och jaga inhemska arter. Den kan dessutom potentiellt sprida kräftpest, som är dödlig för europeiska inhemska kräftor.
