Gyllenmussla | Limnoperna fortunei
Gyllenmussla är en främmande art. Arten finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den bland annat är förbjuden att importera, odla och sätta ut i naturen.
Fakta
- Latinskt namn: Limnoperna fortunei
- Svenskt namn: Gyllenmussla
- Andra namn: Golden mussel
- Organism: musslor
- Livsmiljö: Sötvatten
- Ursprung: Kina
- Risk för att vara invasiv i Sverige (riskklass): Ej tillämpbar/ ej riskklassificerad
- Ansvarig myndighet: Havs- och vattenmyndigheten
- Artfakta: Om Gyllenmussla i Artdatabanken
Hur känns den igen?
Gyllenmussla är en liten sötvattensmussla som vanligtvis blir 20–30 millimeter lång. Skalets färg varierar från gult till brunt och har en glänsande yta. I klart vatten får det en gyllene ton, vilket har gett arten dess namn. Skalhalvorna är lika stora och formen är avlång, svagt triangulär, med ojämt placerade muskelfästen. Insidan (pärlemor) är vit till violett och musslan saknar låständer.
Svenska fynd
Arten finns ännu inte i Sverige (2025).
Hur lever den?
Gyllenmussla lever i sötvattensmiljöer som floder, sjöar och estuarier. Den fäster sig vid nästan alla hårda, nedsänkta ytor – både naturliga och konstgjorda – såsom bojar, rör, stenar, vattenväxter, båtskrov och andra skal, med hjälp av byssustrådar (tunna fibrer).
Gyllenmusslan är en mycket effektiv filtrerare som konsumerar olika typer av växtplankton, djurplankton och organiskt material.
Den kan uppnå extremt höga tätheter: upp till 250 000 individer per kvadratmeter på hårt underlag och cirka 2 000 individer per kvadratmeter på mjukt underlag.
Gyllenmussla lever i flera år, dock som mest 10 år vilket registrerats i Kina. Arten kan föröka sig redan under sitt första levnadsår och är mycket produktiv. Den är tolerant mot bräckt vatten, varierande salthalter och föroreningar samt kan överleva vintertemperaturer.
Hur kom den hit?
Gyllenmussla har sitt ursprung i Kina och Sydostasien och har ännu inte påträffats i Europa. Den kan oavsiktligt introduceras via fartygstransporter – exempelvis genom ballastvatten, som påväxt på fartygsskrov, via vattenbruk med importerade bestånd, med importerade prydnadsväxter för akvarier, eller som förorening på nät, bojar och annan utrustning.
Möjliga effekter
Arten kan ha en negativ påverkan på inhemska samhällen genom att förändra livsmiljöer, störa näringskedjan samt kväva och svälta ut inhemska musslor. Dessutom orsakar den skador på industriell undervattensinfrastruktur genom att täppa till rör, silar och filter.
