Vitabborre | Morone americana
Vitabborre är en främmande art. Arten finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den bland annat är förbjuden att importera, odla och sätta ut i naturen.
Fakta
- Latinskt namn: Morone americana
- Svenskt namn: Vitabborre
- Andra namn: White perch
- Organism: fiskar
- Livsmiljö: Marin, Sötvatten, Brackvatten
- Ursprung: Nordamerikas östkust samt i sötvatten i inlandet
- Förekommer i Sverige: Nej
- Risk för att vara invasiv i Sverige (riskklass): Låg risk
- Ansvarig myndighet: Havs- och vattenmyndigheten
- Artfakta: Om Vitabborre i Artdatabanken
Hur känns den igen?
Vitabborre har en djup och sidokomprimerad kropp och blir vanligtvis 12–18 centimeter lång, men det största uppmätta exemplaret var 49,5 centimeter. Vikten ligger i genomsnitt på 250 gram, upp till 650 gram, med ett maximalt registrerat exemplar på 2 200 gram.
Kroppsfärgen varierar från mörkt grågrön, mörkt silvergrön eller mörkbrun till nästan svart på ryggen, med blekt olivgrön eller silvergrön på sidorna och silvervit buk. Munnen är placerad längst fram på huvudet och pekar rakt framåt och saknar skäggtömmar. Arten har två ryggfenor som är svagt sammanbundna med en hinna: den främre med sex till tio taggar, den bakre med en tagg och 10–13 mjukstrålar. Den saknar fettfena. Analfenan har en tagg och åtta till tio mjukstrålar. Längs kroppens sida löper en sidolinje med 44–52 ktenoida fjäll.
Svenska fynd
Vitabborre finns ännu inte i Sverige (2025).
Hur lever den?
Vitabborre förekommer i sötvatten, bräckt vatten och kustnära miljöer, inklusive estuarier, flodmynningar, sjöar, dammar samt grunda delar av inlandssjöar och floder. Den är semi-anadrom, vilket innebär att den vandrar från saltare vikar och kustområden upp i bäckar och floder för att leka på våren. I landlåsta vatten leker den både i floder och reservoarer och vandrar från djupare till grundare vatten för att reproducera sig.
Hanar blir könsmogna vid två års ålder, honor vid tre, och den maximala livslängden är 16 år. Arten har hög fruktbarhet – honor kan lägga mellan 20 000 och 150 000 ägg. Larverna livnär sig på zooplankton och senare på större ryggradslösa djur, medan vuxna individer främst äter fisk och fiskägg, men även zooplankton och ibland ägg från den egna arten.
Hur kom den hit?
Arten har sitt ursprung på Nordamerikas västkust och har ännu inte påträffats i Europa. Möjliga spridningsvägar är via ballastvatten, som förorening i bestånd som importeras för vattenbruk eller genom avsiktliga utsättningar för sportfiske.
Möjliga effekter
Vitabborre har en negativ påverkan på inhemska fiskbestånd genom predation och konkurrens.
