Större djur på havsbotten
Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och våra marina ekosystem.
Epifauna på mjukbotten, här på bilden ses slank piprensare (Stylatula elegans), brännanemon (Bolocera tuediae) och lyrsjöborre, (Brissopsis lyrifera), avstånd mellan laser är 0.8 m, foto SLU Aqua
Övergripande information
Övervakningsprogrammet är utarbetat för främst beståndsanalys av det tiofotade kräftdjuret havskräfta (Nephrops norvegicus), som lever på och nergrävda i lerbottnar. Längs Sveriges kust förekommer havskräftan i Kattegatt och Skagerrak och övervakningsprogrammet är samordnat av ICES och genomförs årligen av SLU aqua och Danmarks Tekniska Universitet (DTU aqua).
Havkräfta är en ekonomiskt viktig art som fiskas genom bottentrålning eller med burar. Syftet med övervakningen är att kartlägga abundans av bohålor av arten i områden som fiskas. Detta görs i en
WTV-undersökning (Under Water TV; Leocadio et al. 2018 )
det vill säga genom att filma havsbotten med en undervattenskamera och räkna antal bebodda kräfthålor per ytenhet. Filmmaterialet används också för havsområdesvis övervakning av större bottenlevande djur, så kallad epifauna, ibland även kallat megafauna. (Sköld et al. 2021 ).
Detta ger en god kvantitativ områdesöversikt av abundans av olika taxa av den relativt stationära epifaunan till exempel större kräftdjur, anemoner och sjöpennor. Metodiken som används i undersökningen är kompatibel med andra återkommande bottenundersökningar som görs och synergi finns mellan projektet uppföljning av effekter av fiskeregleringar i marina skyddade områden i Skagerrak och Kattegatt. Epifaunan på djupa mjukbottnar kan vara känslig för bottentrålning och i dessa miljöer är sjöpennebottnar ett skyddsvärt habitat enligt Ospar .
Havs- och vattenmyndigheten.
- Nationell akvatisk övervakning
- Uppföljning av fiskeregleringar i marina skyddsområden
2011, sedan 2019 analyseras också epifauna.
Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Vad styr vad som ska övervakas och hur används data?).
Datainsamlingen genom UWTV i Skagerrak - Kattegatt utförs av SLU aqua och DTU (Danmarks Tekniske Universitet) och koordineras av ICES arbetsgrupp WGNEPS.
Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom Ospar och ICES som samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder.
Beskrivning av övervakning
I provtagningarna mäts:
- Abundans kräfthål (antal bebodda kräfthål per ytenhet)
- Abundans av olika taxa av större bottenlevande epifauna
Datainsamlingen sker årligen i Nordsjön både inom och utanför svensk ekonomisk zon. Insamlingen är koordinerad av Ices och den svenska delen av UWTV-undersökningen täcker delar av Kattegatt och Skagerrak i Ices-områdena SD20 och SD21.
Undersökningen i Skagerrak och Kattegatt omfattar ca 200 stationer per år varav SLU aqua provtar ungefär hälften (100-110 stationer). Dessa slumpas i fiskade områden inom ett fast stationsnät. Övervakningens geografiska täckning utgår ifrån fångstområdena och förväntas täcka havskräftans huvudsakliga utbredningsområden.
Genom att köra en släde utrustad med kamera längs botten noteras antalet havskräftebohålor och därigenom kan abundans av havskräfta skattas. (ICES 2021).
Utöver beskriven metod så används i beståndsanalysen på kräfta av ICES även fångstdata från loggböcker och storleksdata från ombordprovtagning för att skatta biomassa och ge ett fångstråd.
Inom UWTV för havskräfta används manualen (ICES 2021) för att säkerställa att videoanalyser och räkning sker på ett konsekvent och kvalitetssäkrat sätt.
För datahanteringen av epifauna håller kvalitetssäkringsrutiner på att tas fram.
Data lagras hos SLU Aqua och DTU (stationer provtagna av Danmark). Dessa data uppdateras årligen. En gemensam internationell databas för havskräfta är under uppbyggnad hos ICES.
Vad styr vad som ska övervakas och hur används data?
Vad Sverige ska övervaka styrs av en rad nationella och internationella lagstiftningar, rapporteringskrav och konventioner. Dessa styr också hur övervakningsdata ska användas för att följa upp och bedöma statusen i den akvatiska miljön.
Om det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status.
Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 1.
Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:
- Per livsmiljötyp
- artsammansättning, abundans och/eller biomassa (geografisk och tidsmässig variation)
Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.
Föreskrifterna bygger på EU:s Kommissionsbeslut
Pdf, 560.5 kB. om bland annat fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde.
I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (obligatoriska) eller kan (kompletterande) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De kompletterande kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de obligatoriska kriterierna.
Bottenlevande djur ingår i deskriptor 4 (Marina näringsvävar), 6 (Havsbottnens integritet), 3 (Kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur) och:
- Det obligatoriska kriteriet D4C1 - Den trofiska gruppens mångfald (artsammansättning och arternas relativa abundans) är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.
- Det obligatoriska kriteriet D4C2 - Balansen i total abundans mellan de trofiska gilderna är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.
- Det obligatoriska kriteriet D6C5 - Omfattningen av negativa effekter av mänskliga belastningar på livsmiljötypens tillstånd, inklusive ändring av dess biotiska och abiotiska struktur och dess funktioner (till exempel typisk artsammansättning och dessa arters relativa abundans, frånvaro av särskilt känsliga eller ömtåliga arter eller arter som tillhandahåller en viktig funktion, arternas storleksstruktur), överstiger inte en viss andel av livsmiljötypens naturliga omfattning i bedömningsområdet Måttenhet: Omfattning av livsmiljötypen som är negativt påverkad uttryckt i kvadratkilometer (km2) och som procentandel av livsmiljötypens totala omfattning.
- Det obligatoriska kriteriet D3C2 - Lekbeståndets biomassa för populationer av kommersiellt utnyttjade arter ligger över nivåer för biomassa som kan ge maximalt hållbart uttag. Måttenhet: Biomassa i ton (t) eller antalet individer per art, utom i de fall då andra index används
Bedömning
Det finns ännu ingen indikator framtagen för större djur på havsbotten. Alla indikatorer och miljökvalitetsnormer finns beskrivna i föreskrifterna HVMFS 2012:18.
Medlemsländerna i EU är enligt den gemensamma fiskeripolitiken (1380/2013) skyldiga att samla in, förvalta och tillgängliggöra data som är nödvändiga för fiskeriförvaltning och för viss uppföljning av fiskeriförvaltningens mål. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 (DCF) och kommissionens beslut (EU) 2021/1167 och (EU) 2021/1168, är de regelverk som anger vilka typer av data som ska samlas in och utifrån vilka principer detta ska ske. Även data insamlade under Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2842 (Kontrollförordningen) nyttjas.
Medlemsländerna beskriver utifrån EU:s regelverk för datainsamling detaljerna för sina datainsamlingsprogram i fleråriga arbetsplaner som antas av kommissionen. De uppgifter som Sverige samlar in under EU:s datainsamlingsförordning är kopplat till slutanvändares behov.
Förvaltningen av många ekonomiskt viktiga fiskarter sker på internationell nivå. Eftersom dessa arter rör sig över stora havsområden och inte är bundna av nationella gränser krävs ett välfungerande internationellt samarbete. Datainsamling in enlighet med DCF och en ändamålsenlig fiskerikontroll en grundförutsättning för effektivt genomförande av EU:s gemensamma fiskeripolitik.
Förordning (EU) 2024/1991 om restaurering av natur och om ändring av förordning (EU) 2022/869
Bedömning
Tillståndet och trenden för tillståndet i livsmiljötyperna och kvaliteten och trenden i kvalitet hos livsmiljöerna för de arter som avses i artiklarna 4 och 5 i de områden som är föremål för restaureringsåtgärder på grundval av den övervakning som avses i artikel 15.3.
Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.
I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.
HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Övervakningen av större djur på havsbotten är relevant för havsplaneringen och data kan ingå i underlag för uppdatering av datalager i Symphony.
Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.
Övervakning av havskräfta ingår i Helcoms övervakningsprogram Commercial shellfish
I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på kräftdjur till att följa upp mål under tema Biodiversity; Natural distribution, occurrence and quality of habitats and associated communities.
Bedömning
Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators). För kräftdjur finns ingen indikator framtagen, då havskräfta endast förekommer på Västkusten och bara övervakas av Sverige och Danmark.
Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.
Övervakning av bentiska livsmiljöer ingår i OSPAR Cemp som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP); tema B - Biodiversity and Ecosystems.
I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett mål inom Ospar är förbättra statusen för hotade arter och livsmiljöer, särskilt sådana som finns med i Ospars lista. I Ospars lista ingår bland annat livsmiljön ”Sea pens and burrowing megafauna”, där havskräftor och sjöpennor är viktiga arter.
Bedömning
Inom Ospar utvecklas metoder för att bedöma tillståndet för bentiska livsmiljöer.
En genomgång av kunskapsläget beskrivs i OSPAR Quality Status Report 2023 och avsnittet
Svenska miljökvalitetsmålen
För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av bentiska livsmiljöer ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus i
De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.
Mer information om miljökvalitetsmålen
Agenda 2030
FN har tagit fram en global agenda med mål för såväl planetens som vårt välstånd. Av FN:s 17 globala miljömål kan kunskap om bentiska livsmiljöer användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser. Bentiska livsmiljöer tillsammans med andra miljödata kan användas för att följa upp delmålet 14.2:
"Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav."
