Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Miljöövervakning Programområde Kust och Hav

Säl och havsörn

Delprogrammet Säl och havsörn redovisar förändringar av bestånd och hälsotillstånd hos toppkonsumenterna säl och havsörn som ett mått på långsiktiga effekter av miljögifter.

Vi ansvarar för övervakningen av våra sälars beståndsutveckling från land, flyg och båt, i Bottniska viken, Egentliga Östersjön och Kattegatt-Skagerrak, medan Naturvårdsverket ansvarar för hälsotillstånd och patologi hos säl samt för havsörn.

Det finns tre sälarter i svenska havsområden, vikare, knubbsäl och gråsäl. Vanligast är gråsälen som förekommer utmed hela den svenska kusten, men endast mycket sparsamt längs västkusten. Merparten av gråsälarna återfinns i Norra Egentliga Östersjön och Södra Bottenhavet.

Sälarna var utsatta för ett hårt jakttryck under inledningen av 1900-talet och under 1960-talet drabbades de av försämrad reproduktion kopplat till miljögifter som PCB (polyklorerade bifenyler) och DDT (diklordifenyltriklormetylmetan).

Miljögifterna orsakade skador på sälarnas reproduktionsorgan som fick till följd att många honor blev sterila, det medförde att gråsälsstammen inte återhämtade sig trots skyddsåtgärder som fridlysning och införandet av sälskyddsområden på 1970-talet. Förbud mot användningen av PCB och DDT i slutet av 1970-talet förbättrade situationen för sälarna och sedan mitten av 1980-talet ökar antalet gråsälar igen.

Eftersom många miljögifter ansamlas i fettvävnaden hos djur högt upp i näringskedjan är tillståndet hos gråsäl ett bra mått på den allmänna belastningen av miljögifter i havet.  Hos långlivade djur högt upp i näringskedjan som sälar, och även människor, riskerar relativt låga halter miljögifter att ge skadliga effekter på sikt. Därför kan man genom att följa sälarnas populationsutveckling i kombination med studier av sälarnas hälsotillstånd förhoppningsvis upptäcka nya ämnen med skadliga effekter på ett tidigt stadium. Gråsälen är också en viktig predator i Östersjön och kunskap om antalsutvecklingen och utbredning är viktig för förvaltning av fiskbestånden i Östersjön och för förvaltningsbeslut rörande jakt på gråsäl.

Foto: Charlotta Moraeus/Azote

Foto: Charlotta Moraeus/Azote

Sälarna räknas på försommaren

Övervakningen av gråsäl bygger på att man räknar antalet sälar som ligger uppe på land under sälarnas pälsbytesperiod i maj och juni. I sälarnas kärnområden fotograferas sältillhållen från luften och sälarna räknas på bilderna, eftersom det i många fall kan ligga hundratals eller ibland långt mer än tusen sälar på samma skär. Så många sälar är mycket svårt eller omöjligt att räkna från land eller båt. År 2012 räknades drygt 28 000 gråsälar i hela Östersjön, varav knappt 15 000 i Sverige. Det är viktigt att påpeka att metoden inte ger ett exakt mått på det totala antalet sälar, det verkliga antalet är sannolikt högre, eftersom alla sälar inte ligger uppe samtidigt och en mindre andel kanske hinner förflytta sig mellan räkningsplatserna och riskerar att räknas mer än en gång. Det räknade antalet gråsälar under inventeringen är dock mycket användbart mått för att följa populationens utveckling.

År 1994 initierades ett projekt för att studera gråsälarnas hemortstrohet, rörelsemönster och antal med hjälp av fotoidentifikation där sälarnas unika pälsmönster används för att känna igen enskilda individer. År 2000 gjordes inom projektet en uppskattning av det totala antalet gråsälar i Östersjön med en fångst- återfångstmetod, det totala antalet uppskattades då till 15 631 stycken. Samma år räknades cirka 10 000 gråsälar, vilket ger en fingervisning om hur många djur som missas i samband med inventeringen.

Jämfört med den uppskattade populationsstorleken år 1900 på cirka 80 000–100 000 gråsälar, ligger dagens bestånd fortfarande på en relativt låg nivå.

Östersjöns gråsälar finns framför allt i Finland, Sverige och Estland, men även i Ryssland och Danmark finns betydande bestånd. Det svenska gråsälsbeståndet har sin tyngdpunkt i Stockholms och Södermanlands skärgårdar, men stora tillhåll finns också i Bottenhavet och Norra Kvarken samt längs Sydkusten. I Östersjöns södra delar har beståndet förstärkts avsevärt det senaste årtiondet och nya viktiga lokaler har etablerats både i Blekinge och runt Christiansö i Danmark.

Miljökvalitetsmål och internationell rapportering

Delprogrammet ger underlag för uppföljning av miljökvalitetsmålen:

Mätresultaten utgör bidrag till de internationella övervakningsprogrammen inom ramen för Helsingforskonventionen (Helcom) och till internationella havsforskningsrådet (ICES).

Datavärd och utförare

Delad handledning

Havs- och vattenmyndigheten använder samma handledning för miljöövervakning inom programområdena Kust och hav och Sötvatten som Naturvårdsverket använder för de övriga programområdena.

Mer om Havsörn och Patologi hos gråsäl, vikaresäl och knubbsäl finns på Naturvårdverkets webbplats.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Miljöövervakning Programområde Kust och Hav

Publicerad: 2014-02-14
Uppdaterad: 2016-02-01

Hjälpte informationen på sidan dig?

Kontakta sidansvarig Webbredaktionen