Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Havsmiljödirektivet Miljömål Vattendirektivet

Fördjupad utvärdering av miljömålen

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2015 redovisades till regeringen i oktober. Utvärderingen består av förslag på prioriterade insatser för att nå miljömålen.

Ensam person vid vatten

Den samlade utvärderingen

Den 22 oktober 2015 redovisade Naturvårdsverket det samlade arbetet med Fördjupad utvärdering av miljömålen 2015 till regeringen. Inom den samlade utvärderingen har Naturvårdsverket genomfört en målövergripande analys av utvecklingen mot generationsmålet och miljökvalitetsmålen.

Fördjupad utvärdering

Med några års mellanrum, vanligen fyra år, görs på regeringens uppdrag en fördjupad utvärdering av det svenska miljöarbetet och möjligheterna att nå såväl miljökvalitetsmålen som generationsmålet. Utvärderingarna lägger en grund för beslut om insatser och åtgärder för miljön.

Naturvårdsverket svarar för den övergripande samordningen av arbetet. HaV deltar i arbetet och samordnar de fördjupade utvärderingarna av de tre miljökvalitetsmålen: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Delar av den målövergripande analysen har genomförts inom ramen för tre fokusområden; Näringslivets miljöarbete, Hållbar konsumtion och Hållbara städer.

Här har Havs- och vattenmyndigheten (HaV) medverkat med vattenperspektiv i fokusområdena Hållbar konsumtion och Hållbara städer, till exempel med underlag om marint skräp och grön infrastruktur.

De målvisa utvärderingarna

De målvisa utvärderingarna publicerades i form av underlagsrapporter den 4 maj 2015.

Utvärderingarna innehåller analyser av tillstånd och utveckling samt förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålen. HaV beslutade om utvärderingarna för Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

I 2015 års utvärdering har vi inom HaV utvärderat vattenkraftens fysiska påverkan, jordbrukets påverkan på övergödning samt fysisk påverkan på grunda kustnära miljöer. Med grund främst i dessa utvärderingar lämnar vi ett antal konkreta insatser till regeringen för att stärka arbetet för att nå målen.

Utöver de föreslagna målvisa insatserna till regeringen är det centralt att de kommande åtgärdsprogrammen som införs i enlighet med vattendirektivet och havsmiljödirektivet genomförs och följs upp. Det är också viktigt att Sverige bidrar till höga ambitionsnivåer i det internationella arbetet för en förbättrad havsmiljö.

I de målvisa utvärderingarna återges samtliga våra insatsförslag till regeringen. Dessa kan du läsa om i underlagsrapporterna Mål i sikte, analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering, volym 1 och 2.

Resultat för övergödning

Vår bedömning är att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Belastningen av näringsämnen minskar och i vissa områden minskar övergödningssymptomen, men ännu påverkas stora delar av Sverige.

Återhämtningstiden i miljön är lång och alla de insatser som är viktiga för måluppfyllelse kommer ta lång tid att genomföra. Speciellt svår är övergödningsproblematiken i Östersjön.

Styrmedelsanalysen och förslagen på insatser har inriktats mot jordbrukets utsläpp till vatten men även inom andra sektorer krävs ytterligare insatser.

Analysen visar att de centrala styrmedlen styr i rätt riktning men att de inte är tillräckliga för att minska jordbrukets påverkan i den omfattning som krävs för att nå miljökvalitetsmålet. Inom landsbygdsprogrammets frivilliga miljöersättningar är det inte säkert att det är de mest kostnadseffektiva åtgärderna som genomförs. Andra styrmedel är också nödvändiga för att på sikt uppnå det önskade miljötillståndet för vatten påverkade av jordbruk.

För att åtgärderna inom åtgärdsprogrammen ska få önskat genomslag i vattenmiljön krävs att tillräckliga resurser avsätts. För att minska jordbrukets påverkan bör åtgärder som minskar näringsläckage prioriteras inom landsbygdsprogrammet och användningen av näringsämnen/gödsel effektiviseras. Prioriterade insatser är:

  • Ökade resurser till åtgärder för minskad näringsbelastning. Regeringen bör tillföra medel eller omfördela inom landsbygdsprogrammet för att gynna miljöersättningar och miljöinvesteringar för åtgärder för minskad näringsbelastning till vattenmiljöer.
  • Ökad ersättning till kostnadseffektiva åtgärder. Regeringen bör öka ersättningen till kostnadseffektiva åtgärder i områden där ersättningen idag är för låg för att kompensera jordbrukarna.
  • Finansiering av åtgärder med en skatt på handelsgödsel. Regeringen bör utreda en handelsgödselskatt där intäkterna från skatten går till åtgärder inom jordbruket för att minska läckaget av näringsämnen. Dagens användning av mineralgödsel överstiger den samhällsekonomiskt optimala om man väger in miljöeffekter.

Resultat för sjöar och vattendrag

Vår bedömning är att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Alla sjöar och vattendrag kommer inte att uppnå god ekologisk och kemisk status till 2020. Fysisk påverkan i vattenmiljön påverkar de flesta av målets preciseringar och är en av de främsta orsakerna till att målet inte nås. För att vända trenden behöver flera vattendrag och sjöar restaureras och ett stort antal vandringshinder behöver åtgärdas. Ytterligare problem är övergödning, försurning och miljögifter.

Styrmedelsanalysen fokuserar på vattenkraftens fysiska påverkan, som försämrar den ekologiska statusen i många vatten.

Genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram inom ramen för vattendirektivet är av stor betydelse för att nå Levande sjöar och vattendrag. Ökade resurser för restaurering av vattendrag och åtgärder för att minska miljöskador är viktiga insatser. Detta innefattar inte bara vattenkraftens påverkan utan även andra aktiviteter. Vattenkraften behöver anpassas till moderna miljökrav i linje med miljöbalken och EU-rätten. För att möjliggöra detta behövs utökade resurser och förändring av befintliga styrmedel. Följande insatser är prioriterade:

  • Omprövning och nyprövning av vattenkraft. Regeringen bör verka för att förslagen om nyprövning (SOU 2013:69) och omprövning (SOU 2014:35) av vattenverksamhet får genomslag. Havs- och vattenmyndighetens och Energimyndighetens strategi för åtgärder i vattenkraften bör användas som underlag för prioritering av insatser.
  • Utökad tillsyn av vattenkraftverk. Regeringen bör se över hur resurserna för tillsyn av vattenkraftverk kan öka. Alternativ kan vara att tillsynsavgifter återförs till länsstyrelserna via förvaltningsanslagen eller ett avgiftssystem där pengarna behålls på den enskilda länsstyrelsen.
  • Utredning av finansieringsmodeller för att öka resurserna till det miljövårdsinriktade vattenarbetet. Regeringen bör ge Statskontoret i uppdrag att, efter samråd med Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning (SGU), utreda och lämna förslag till finansiering av åtgärder i sjöar och vattendrag. Det ska framgå hur kraven på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och hur åtgärderna ska finansieras.

Resultat för havsmiljö

Vår bedömning är att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Kust- och havsmiljön är fortfarande negativt påverkad framförallt av tillförsel av näringsämnen, uttag av arter genom fiske, och miljögifter.

Andra problem är förekomst av marint skräp, syrebrist, och att känsliga livsmiljöer och kulturmiljöer påverkas eller förstörs genom exploatering och fragmentering. Klimatförändringar har redan börjat märkas och förväntas få stora effekter i framtiden.

En styrmedelsanalys, med fokus på fysisk exploatering av grunda kustnära områden, visar att befintliga styrmedel har potential att medföra ett hållbart nyttjande av dessa områden, men att det finns hinder. Det handlar bland annat om brist på underlag av var värdefulla områden finns, resursbrist hos kommuner och länsstyrelser, målkonflikter mellan bevarande och nyttjande samt generell brist på tillsyn.

För att komma till rätta med den resursbrist som finns i arbetet med grunda kustnära miljöer och bristen på tillsyn av vattenverksamhet och fiske är följande insatser prioriterade:

  • Finansieringsmodeller för åtgärder i havs- och vattenmiljön. Regeringen bör ge Statskontoret i uppdrag att, efter samråd med Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning (SGU), utreda och lämna förslag till finansiering av åtgärder i havs- och vattenmiljön. Syftet är att öka resurserna till det miljövårdsinriktade vattenarbetet.
  • Ökade resurser för tillsyn av vattenverksamhet. Regeringen bör se över hur resurserna för tillsyn av vattenverksamheter kan öka, antingen så att avgiftssystemet möjliggör att avgifterna kan behållas på den enskilda länsstyrelsen, eller att inbetalade tillsynsavgifter återförs till respektive länsstyrelse via förvaltningsanslaget.
  • Fisketillsyn. Regeringen bör förtydliga länsstyrelsernas ansvar för fisketillsynen i kustzonen i länsstyrelsernas instruktion. Regeringen bör även se över finansieringen av tillsynen så att den blir mer långsiktig än vad den är idag.

Havs- och vattenmyndigheten lämnar även förslag på insatser för ett förbättrat kunskapsunderlag och insatser för en levande landsbygd där människor kan bo och verka i skärgården.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Havsmiljödirektivet Miljömål Vattendirektivet

Publicerad: 2015-03-31

Sidansvarig: Webbredaktionen