Sökresultat

  • Miljöövervakning (143)
  • Mer än ett år sedan (143)
  • Anslag (3)
  • Badvatten (3)
  • Bedömningsgrunder (2)
  • Farliga ämnen (1)
  • Visa fler
  • Fiskar (11)
  • Forskning (4)
  • Fritidsfiske (4)
  • Främmande arter (2)
  • Föreskrift (1)
  • Försurning (1)
  • Grundvatten (1)
  • Havsförvaltning (3)
  • Kattegatt (1)
  • Klimat (1)
  • Miljödata (4)
  • Miljökvalitetsnormer (1)
  • Programområde Kust och Hav (54)
  • Programområde Sötvatten (42)
  • Publikation (62)
  • Rapport (32)
  • Regeringsuppdrag (6)
  • Ryggradslösa djur (3)
  • Skagerrak (1)
  • Skräp/marint skräp (1)
  • Sötvatten (12)
  • Undersökningstyper (56)
  • Vattenförvaltning (1)
  • Vägledning (3)
  • Yrkesfiske (4)
  • Åtgärdsprogram (1)
  • Östersjön (3)
  • Övergödning (1)

  • Miljöhot (1)
  • Vägledningar (56)
  • Samordningsområden (1)
  • Miljöövervakning (19)
  • Miljömål och direktiv (1)
  • Vårt uppdrag (3)
  • Regeringsuppdrag (3)
  • Publikationer (62)

  • Faktasida (82)
  • Publikation (56)
  • Regeringsuppdrag (3)
  • Återrapportering (2)

  • Sortera på relevans
  • Sortera på senast uppdaterad
Dokument: Bakteriell syrekonsumtion

Bakteriell syrekonsumtion

Syftet med att mäta bakteriell syrekonsumtion i havsvatten är främst att upptäcka gödning av vattenmiljön. Metoden fungerar även i sötvatten.

Dokument: Beräkning av ämnestransport

Beräkning av ämnestransport

Syftet med undersökningstypen är att ge en vägledande information i frågor som rör ämnestransportberäkningar i samband med miljöundersökningar.

Dokument: Bestånd av knubbsäl och vikaresäl

Bestånd av knubbsäl och vikaresäl

Syftet är att dokumentera populationsutveckling hos knubbsäl och vikaresäl. Populationsutvecklingen kan exempelvis vara ett tecken på långsiktiga effekter av organiska miljögifter i den marina miljön.

Dokument: Biologisk effektövervakning av organiska tennföreningar

Biologisk effektövervakning av organiska tennföreningar

Organiska tennföreningar tillhör de grupper av ämnen som ska prioriteras i miljöövervakningen.

Dokument: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - oberoende urval

Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - oberoende urval

Bottenfauna är väl lämpad för att beskriva ett vattens kemiska och fysikaliska tillstånd eftersom skilda arter av bottenfauna har olika känslighet för olika typer av kemiska och fysikaliska faktorer. Till skillnad från vattenkemin ger bottenfaunan ett integrerat mått på tillståndet bakåt i tiden.

Dokument: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier

Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier

Bottenfauna är väl lämpad för att beskriva ett vattens kemiska och fysikaliska tillstånd eftersom skilda arter av bottenfauna har olika känslighet för olika typer av kemiska och fysikaliska faktorer. Till skillnad från vattenkemin ger bottenfaunan ett integrerat mått på tillståndet bakåt i tiden.

Dokument: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag – riktat urval

Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag – riktat urval

Bottenfauna är väl lämpad för att beskriva ett vattens kemiska och fysikaliska tillstånd eftersom skilda arter av bottenfauna har olika känslighet för olika typer av kemiska och fysikaliska faktorer. Till skillnad från vattenkemin ger bottenfaunan ett integrerat mått på tillståndet bakåt i tiden.

Dokument: Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral

Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral

Bottenfauna är väl lämpad för att beskriva ett vattens kemiska och fysikaliska tillstånd eftersom skilda arter av bottenfauna har olika känslighet för olika typer av kemiska och fysikaliska faktorer. Till skillnad från vattenkemin ger bottenfaunan ett integrerat mått på tillståndet bakåt i tiden.

Publikation: De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i Sverige

De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i Sverige

Den här rapporten presenterar utbredningen av de glacialrelikta kräftdjuren i Sverige samt anger inom vilka områden det finns sjöar som potentiellt kan innehålla dessa djur.

Faktasida: Delprogram flodmynningar

Delprogram flodmynningar

Delprogramet flodmynningar mäter och beräknar transporter av näringsämnen och andra substanser ut till Östersjön och Västerhavet. Beräkningarna har pågått sedan slutet av 1960-talet.