Sökresultat

  • Miljöövervakning (73)
  • Vägledningar (73)
  • Bedömningsgrunder (1)
  • Främmande arter (1)
  • Föreskrift (1)
  • Miljökvalitetsnormer (1)
  • Visa fler
  • Programområde Kust och Hav (33)
  • Programområde Sötvatten (38)
  • Sötvatten (1)
  • Undersökningstyper (70)
  • Vattenförvaltning (2)
  • Vägledning (4)
  • Åtgärdsprogram (1)

  • Faktasida (73)

  • Senaste året (32)
  • Mer än ett år sedan (41)

  • Sortera på relevans
  • Sortera på senast uppdaterad
Dokument: Bakteriell syrekonsumtion

Bakteriell syrekonsumtion

Syftet med att mäta bakteriell syrekonsumtion i havsvatten är främst att upptäcka gödning av vattenmiljön. Metoden fungerar även i sötvatten.

Dokument: Beräkning av ämnestransport

Beräkning av ämnestransport

Syftet med undersökningstypen är att ge en vägledande information i frågor som rör ämnestransportberäkningar i samband med miljöundersökningar.

Dokument: Bestånd av knubbsäl och vikaresäl

Bestånd av knubbsäl och vikaresäl

Syftet är att dokumentera populationsutveckling hos knubbsäl och vikaresäl. Populationsutvecklingen kan exempelvis vara ett tecken på långsiktiga effekter av organiska miljögifter i den marina miljön.

Dokument: Biologisk effektövervakning av organiska tennföreningar

Biologisk effektövervakning av organiska tennföreningar

Organiska tennföreningar tillhör de grupper av ämnen som ska prioriteras i miljöövervakningen.

Dokument: Biotopkartering i sjöar

Biotopkartering i sjöar

Undersökningstypen beskriver sjöstränders biotoper med inriktning på deras värde för biologisk mångfald, samt fastställer de olika biotopernas förekomst och utbredning.

Dokument: Biotopkartering i vattendrag

Biotopkartering i vattendrag

Det mest grundläggande syftet med biotopkartering är att skapa en beskrivning av vattendraget som kan användas som underlag till naturvärdesbedömningar, åtgärdsplanering, naturhänsyn, miljökonsekvensbeskrivningar, limnisk naturvård och annan typ av verksamhet som berör mångfald i och kring vattendrag.

Dokument: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - oberoende urval

Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - oberoende urval

Bottenfauna är väl lämpad för att beskriva ett vattens kemiska och fysikaliska tillstånd eftersom skilda arter av bottenfauna har olika känslighet för olika typer av kemiska och fysikaliska faktorer. Till skillnad från vattenkemin ger bottenfaunan ett integrerat mått på tillståndet bakåt i tiden.

Dokument: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier

Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier

Bottenfauna är väl lämpad för att beskriva ett vattens kemiska och fysikaliska tillstånd eftersom skilda arter av bottenfauna har olika känslighet för olika typer av kemiska och fysikaliska faktorer. Till skillnad från vattenkemin ger bottenfaunan ett integrerat mått på tillståndet bakåt i tiden.

Dokument: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag – riktat urval

Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag – riktat urval

Bottenfauna är väl lämpad för att beskriva ett vattens kemiska och fysikaliska tillstånd eftersom skilda arter av bottenfauna har olika känslighet för olika typer av kemiska och fysikaliska faktorer. Till skillnad från vattenkemin ger bottenfaunan ett integrerat mått på tillståndet bakåt i tiden.

Dokument: Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral

Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral

Bottenfauna är väl lämpad för att beskriva ett vattens kemiska och fysikaliska tillstånd eftersom skilda arter av bottenfauna har olika känslighet för olika typer av kemiska och fysikaliska faktorer. Till skillnad från vattenkemin ger bottenfaunan ett integrerat mått på tillståndet bakåt i tiden.