Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Marina däggdjur

Frågor och svar om säl i svenska vatten

Här hittar du svar på vanliga frågor om våra sälarter – var de finns, hur de mår samt hur sälar och fiske påverkar varandra. Dessutom kan du läsa om hur vi på Havs- och vattenmyndigheten arbetar med sälförvaltning.

Foto på knubbsäl.

Foto: Alf Linderheim / IBL.

I svenska vatten finns tre sälarter – gråsäl i Östersjön, vikaresäl i Bottenviken och knubbsäl på västkusten. Det finns även en genetisk avskild population av knubbsäl i Östersjön som kallas Kalmarssundspopulationen.

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har gemensamt ansvar för sälförvaltningen tillsammans med Naturvårdsverket. HaV har tagit fram förvaltningsplaner för gråsäl i Östersjön och för knubbsäl i Skagerrak och Kattegatt. Samtliga sälarter är listade på Art- och habitatsdirektivets bilaga över arter som kräver särskilt skydd. HaV ansvarar även för utbetalning av viltskademedel för skador orsakade av säl på fisket.

Naturvårdsverket är nationell jakt- och viltmyndighet, vilket innebär att de ansvarar för skyddsjakt och licensjakt på säl.

Jordbruksverket ansvarar för främjande av yrkesfiske, fritidsfiske och fisketurism. Där kan du söka stöd för att investera och utveckla sälsäkra redskap. Jordbruksverket ansvarar även för handel med sälprodukter.

Frågor och svar

Hur många sälar finns det i våra vatten?
  • Gråsäl finns det flest av, och de uppskattas i dag vara 37000–50000 djur i Östersjön. Tidigare levde det en egen population på västkusten, men numera dyker endast enstaka gråsälar upp där. Knubbsäl i Skagerrak och Kattegatt är cirka 22000 i antal, medan populationen av knubbsäl i Kalmarssund är på 1300 djur. Antalet vikare i Östersjön beräknas vara 20000 stycken.
Diagram. Illustration.

Antal räknade gråsälar i Östersjön 2003-2018, totalt. År 2018 är inte komplett på grund av saknas data från Finland. Källa: Markus Ahola, Naturhistoriska Riksmuseet.

Diagram. Illustration.

Antal räknade gråsälar i Östersjön 2003-2018, uppdelat per område. År 2018 är inte komplett på grund av saknas data från Finland. Källa: Markus Ahola, Naturhistoriska Riksmuseet.

Publicerad: 18 april 2019
Var kan jag se säl?
  • Sälar lever längs hela svenska kusten. Gråsäl finns främst på ostkusten i mellersta Sverige, med centrum i Stockholms skärgård och Åland. Knubbsälar finns främst i Bohuslän, skärgården utanför Göteborg, norra Halland, västra Skåne och Kalmarssund. Vikare återfinns till större delen i Bottenviken.

  • På senare år har det blivit allt vanligare att företag anordnar guidade turer för att uppleva sälar i sin naturliga miljö, så kallade sälsafarier. Närvaro av människor kan dock öka sälarnas vaksamhet, och de är extra känsliga när de har nyfödda ungar. Stör inte sälarna i onödan, respektera skyddsområden och fredningstider.

  • Det finns särskilda sälskyddsområden, som är till för att skydda djuren under känsliga perioder när de föder ungar och byter päls. Områdena har bildats där sälen uppehåller sig i fasta stammar. Du hittar mer information hos länsstyrelserna i respektive län, exempelvis Stockholms län och Västra Götalands län.

Allmänna råd

  • Ser du säl ute i vattnet, tänk på att inte skingra kullar. Sakta ner farten.
  • Ser du sälar på land, håll avstånd så att de inte tvingas ned i vattnet.
  • Håll hunden kopplad.

Fler tips och råd hittar du i broschyren fågel- och sälskyddsområden på västkusten samt broschyren fågel- och sälskyddsområden i Stockholms län.

Publicerad: 18 april 2019
Hur mår sälarna?
  • I början av 1900-talet fanns betydligt mer sälar i svenska vatten än i dag. Jakttryck och miljögifter orsakade en kraftig nedgång av gråsäl och vikare under förra seklet.

  • Antalet gråsälar i Östersjön beräknas ha minskat från över 100000 i början av seklet till 2000 individer på 1980-talet. Exempelvis beräknas inte mer än 20 procent av de könsmogna gråsälshonorna få ungar under 1970-talet på grund av miljögifter. Sedan förbud mot vissa miljögifter infördes har antalet sälar ökat de senaste årtiondena.

  • Samtliga sälarter är listade på Art- och habitatsdirektivets bilaga över arter som kräver särskilt skydd. Det innebär att de är bedömda som gemenskapsintresse för EU och kräver noggrant skydd. Samtidigt är gråsälen och vikaren i Östersjön, samt knubbsälen i Västerhavet numera bedömda som livskraftiga av Artdatabanken. Den mindre Kalmarssundspopulationen av knubbsäl är bedömd som sårbar.

  • Under de första åren av hälsoövervakning i Sverige beskrevs en sjukdomsbild som kallades för Baltic Sea Desease Complex (BSDC). Många symptom kunde härröras från miljögifter, men bilden är mer komplex än så. Aktuella hälsoproblem för exempelvis gråsälar i Östersjön är tarmsår på grund av hakmask och minskad späcktjocklek.

  • Nematoder, så kallad torskmask, har rapporterats öka mycket i torsk och har även ökat något i säl. Även övergödning, klimatförändringar och flera andra former av mänsklig påverkan bidrar negativt till sälarnas hälsotillstånd. Här i vår förvaltningsplan för gråsäl kan du läsa mer om problematiken.

  • En del sälar dör när de fångas i fiskeredskap. Se mer i frågan nedan.
Publicerad: 18 april 2019
Vad ska jag göra om jag hittar en död säl?

Naturhistoriska riksmuseet är intresserad av fynd av vissa döda sälar: Alla tre sälarterna från Östersjön om de är i någorlunda skick, och gråsäl från västkusten.

Här kan du läsa mer om att rapportera skadade djur

Publicerad: 18 april 2019
Vad ska jag göra om jag hittar en övergiven sälkut?

Undvik att störa ensamma knubbsälskutar längs stränderna.
Här på Naturvårdsverkets hemsida kan du läsa mer

Publicerad: 18 april 2019
Hur många sälar behövs för att arterna ska klara sig?
  • Bevarandemässigt kan man motivera olika nivåer. Det är osäkert om ekosystemet klarar av de beståndsstorlekar som fanns i början på 1900-talet, efter många år av kraftig mänsklig påverkan. Utifrån genetiska hänsyn kan man också sätta olika nivåer, beroende på artens aktuella hot och reproduktiva förmåga. Gränsen för att tillåta jakt är inom Helcom satt till 10000 sälar per population. På 1980-talet fanns enbart ett par tusen per art.
Publicerad: 18 april 2019
Vilken påverkan har sälen på olika fiskbestånd?
  • Säl är en topp-predator högst upp i näringskedjan och äter fisk. De kan därför påverka storleksstrukturen, sammansättningen och återhämtningen av fiskarter i olika områden.

  • Det finns dock inget entydigt svar på i vilken omfattning och på vilket sätt sälen påverkar olika fiskarter, eller de som lever på fisket av dessa arter – olika studier har gett olika resultat. Därför ger Havs- och vattenmyndigheten bidrag till forskningsstudier för att samla in mer kunskapsunderlag om toppredatorers effekt på fisksamhällen och ekosystem, i olika områden runt Sverige.

  • Säl och fisk är värdar för parasiter i olika stadier. Förekomsten av nematoder, så kallad torskmask, har rapporterats öka mycket i Östersjötorsk och har även ökat något i säl. Kopplingen mellan säl, parasiter och fiskbestånd är dock komplicerad. Orsaken till ökningen är inte klarlagd och få studier är gjorda i ämnet.

  • Klart är att parasiterna, tillsammans med andra miljöfaktorer, kan påverka fiskens överlevnads- och fortplantningsförmåga, samt dess kvalitet och pris.
  •  
  • Läs mer om fiskets påverkan på säl.
  •  
Publicerad: 18 april 2019
Hur sprids så kallad torskmask och sälmask från säl till fisk?
  • Säl och tumlare är så kallade huvudvärdar för parasiten torskmask (kan även kallas sälmask), vilket innebär att masken lever och fortplantar sig där i vuxet stadie. Parasiter påverkar sälarnas hälsotillstånd negativt. Parasiternas ägg sprids från sälens avföring ut i havet och blir till larver.

  • Fisken får i sig parasiten via mindre djur och blir därmed mellanvärd. Vid kraftig infektion av parasiten kan fisken drabbas av försämrad simförmåga, motståndskraft och hälsostatus.

    • Förekomsten av nematoder, så kallad torskmask, har rapporterats öka mycket i Östersjötorsk och har även ökat något i säl. Kopplingen mellan säl, parasiter och fiskbestånd är dock komplicerad, inte minst eftersom fler värdar ingår i parasitens livscykel.

    • Orsaken till ökningen är inte heller klarlagd och få studier är gjorda i ämnet. Klart är att parasiterna, tillsammans med andra miljöfaktorer, kan påverka fiskens överlevnads- och fortplantningsförmåga, samt dess kvalitet och pris.

Länkar till sidor, rapporter och nyheter som rör torsk- och sälmask

Länk

Källa

Torskmask hos fisk

SVA

Rapport om sälhälsa, zoonosrisker, säl- och torskmask

SVA


Publicerad: 18 april 2019
Hur påverkar sälen yrkesfisket?
  • Sälar konkurrerar med fisket om vissa fiskarter, vilket i vissa fall kan betyda att en ökad sälpredation gör att man inte kan fiska lika mycket på ett bestånd. Bland annat tar sälar fisk från näten, och vi kan därför även anta att de skrämmer bort fisk från fiskeplatser.
  •  
  • Sälarnas beteende leder dessutom till direkta skador på fångsten och redskapen. Sälens påverkan på fiskepopulationerna vet vi fortfarande inte tillräckligt mycket om, eftersom olika studier ger olika resultat.
  •  
  • Problem med parasiter som via andra arter går från säl till torsk bidrar även till skador, sämre kvalitet och påverkat pris. Orsaken till den ökade förekomsten av torsk- och sälmask är dock inte klarlagd (se fråga ovan).
  •  
  • När det gäller fiskerinäringen så följer vi de skador som sälen orsakar på redskap och fångster. Yrkesfiskarnas loggböcker visar att det framför allt är nät, fällor, ryssjor och krokfiske (efter makrill och torsk) som har drabbats. Tidigare har även laxfisket drabbats.
  •  
  • På många kuststräckor har fiskare övergått till andra redskap, men det är inte klarlagt om, eller hur mycket, säl bidragit till det. Nu är det mest skador rapporterade i södra Östersjön.
  •  
  • HaV stöder arbetet med redskapsutveckling och användningen av nya säl- och bifångstsäkra redskap. I norr används de så kallade push up-fällorna med framgång. I söder provar man olika typer av burar och fällor, en del med lovande resultat. Forskare och fiskare behöver arbeta tillsammans för att hitta lösningar som fungerar.

HaV stödjer programmet Sälar och fiske. De utvecklar metoder som kan minska konflikten mellan säl och fiske.

Bifångst av säl kan även utgöra ett problem för yrkesfisket då det ger minskade fångster, skadade redskap och kräver hantering av de döda djuren.

Publicerad: 18 april 2019
Vad kan man göra för att minska påverkan från säl på fiske?

Exempelvis kan man arbeta med följande:

Publicerad: 18 april 2019
Kustnära fisket har ofta problem med säl – vad görs?
  • HaV stöder utveckling och införande av sälsäkra redskap, dels genom att ge stöd till Jordbruksverket för förebyggande åtgärder, dels genom forsknings- och utvecklingsprojekt som Program sälar och fiske. Se mer exempel i frågan ovan.
Publicerad: 18 april 2019
Hur söker man sälskadeersättning?

Fiskare inom det småskaliga fisket kan söka ersättning för skador orsakade av säl. Läs om hur du gör på här på vår sida om ersättning för sälskador.

Publicerad: 18 april 2019
Hur påverkas sälarna av fisket?
  • Det är till exempel vanligt att säl fastnar i fiskeredskapen och bifångster av säl förekommer. För sälarna innebär fisk som är fångade i redskap en lättillgänglig födoresurs men också en risk att fastna och drunkna, vilket är en vanlig dödsorsak för säl.

  • Vi behöver mer kunskap om hur många sälar som fångas för att kunna göra bättre analyser av hur det påverkar populationerna. Problemet med bifångster och säldöd i fiskeredskap uppmärksammas i miljömålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”.

  • Enligt ett av de tidigare delmålen ska bifångsterna av marina däggdjur och sjöfåglar inte ha mer än försumbara negativa effekter på populationerna eller ekosystemet.
Publicerad: 18 april 2019
Vad gör HaV och hur jobbar ni med sälförvaltning?
  • Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för att förvalta sälen tillsammans med Naturvårdsverket. HaV stöttar utveckling och införande av sälsäkra redskap, dels genom att ge stöd till Jordbruksverket för förebyggande åtgärder, dels genom forsknings- och utvecklingsprojekt som ”Program sälar och fiske”. Några av våra verktyg är:

  • Viltskadeersättningar för skadade redskap och skadad fångst. Här kan du läsa mer om ersättningar
  • Möjlighet att söka bidrag för förebyggande åtgärder. Sedan 2016 sker det här via Jordbruksverket.
  • Skyddsjakt på säl-individer som skadar fisket. Naturvårdsverket är beslutande myndighet och HaV är remissinstans.
  • Arbete med att utforma och sprida användandet av skonsamma, sälsäkra och bifångstsäkra redskap. HaV är pådrivande och stöder arbetet, bland annat genom att ge bidrag till olika forskningsprojekt.
  • Att ge stöd till Program Sälar och Fiske, som arbetar för att utveckla metoder som kan minska konflikten mellan sälar och fiske. Målet är ett livskraftigt kustfiske parallellt med ett starkt sälbestånd. Program Sälar och fiske leds av länsstyrelsen och finansieras av HaV Här kan du läsa mer om program sälar och fiske
  • Att ge uppdrag till kunskapshöjande åtgärder.
  • Att delta i debatter, möten och på olika sätt kommunicera med olika intressegrupper, sprida kunskap på olika sätt och arbeta för att aktivt nå berörda grupper i olika samråd och remissarbeten.
  • Miljöövervakning. HaV bevakar hur de svenska sälbestånden mår. 2019 och 2020 tas ett bredare grepp inom miljöövervakningen. Genom fotografering från flyg och båt under de perioder när sälarna byter päls och befinner sig på land, är ambitionen att få en aktuell bild av populationernas storlek och reproduktion över tid, men också hur de mår och hur de förflyttar sig . Undersökningarna samordnas med berörda grannländer. Den information som samlas in kan användas till analyser av hur sälpopulationerna påverkas av förändringar i fiskbestånd, fiske och jakttryck, effekter av epizootier, upprättande av åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och ekologiska riskanalyser. Data kan även utgöra underlag för ekologiska modeller och för beräkningar av sälarnas inverkan på fiskbestånd och fiske.
Publicerad: 18 april 2019
Vad är målet med förvaltningen av säl?
  • De övergripande målen är att de respektive sälarterna ska ha gynnsam bevarandestatus och dess påverkan på mänskliga intressen ska vara neutral eller positiv. Sälarnas betydelse som resurs är dock inte tydligt definierad.
  •  
  • HaV har för avsikt att bedriva en sälförvaltning med utgångspunkt att den är ekosystembaserad, det vill säga ekologisk, social och ekonomisk hållbar i användningen av natur och naturresurser. Och att den är adaptiv, det vill säga att ny kunskap om arten, livsmiljön och de åtgärder som införs är föremål för regelbunden omprövning.
  •  
  • Det finns förvaltningsplaner för gråsäl i Östersjön och knubbsäl i Västerhavet. Tidigare fanns det åtgärdsprogram för vikare samt knubbsälspopulationen i Kalmarssund. I praktiken förvaltas de på samma sätt och med samma mål och verktyg som de andra arterna.
Publicerad: 18 april 2019
Hur påverkar klimatförändringarna sälarna?
  • Olika sälarter påverkas troligen på olika sätt av klimatförändringar. Vikaren är särskilt utsatt för ökade temperaturer, i viss mån även gråsäl. Vikaren behöver is och snögrottor för att få ungarna att överleva.
Publicerad: 18 april 2019
Hur samverkar länderna runt Östersjön för sälförvaltning?
  • Sälar lever längs hela vår kuststräcka, är mycket rörliga och i hög grad nationsöverskridande. Vad som görs inom sälförvaltningen i ett land påverkar populationerna i andra länder. Därför samverkar Sverige med andra Östersjöländer inom Helcom (Baltic Marine Environment Protection Commission – Helsinki Commission).
  •  
  • Sälen är viktig för miljön i Östersjön och dess ekosystem. Den har bland annat stor betydelse som så kallad topp-predator, eftersom de lever högst upp i näringskedjan. När sälen är påverkad av exempelvis miljögifter så ger det effekter i hela ekosystemet.
  •  
  • Inom Havsmiljödirektivet och miljöövervakningen används därför data om sälens populationsstorlek, spridningsmönster och hälsa som viktiga indikatorer på miljön i Östersjön.
Publicerad: 18 april 2019
Hur fungerar säljakten?
  • Skyddsjakt är den enda säljakt som är tillåten för närvarande (april 2019), och Naturvårdsverket är ansvarig myndighet. Jakten är till för att skydda fiskeredskap och utförs av licensierade jägare. År 2019 får maximalt 1 100 gråsälar, 600 knubbsälar och 200 vikare fällas i den beslutade skyddsjakten. Förra året rapporterades att 499 gråsälar av maximalt 740 blev skjutna. En del av dessa skickas in för provtagning till Naturhistoriska riksmuseet.
  •  
  • Vad gäller licensjakt på säl har Naturvårdsverket tidigare utrett frågan och kommit fram till att det kan införas. Frågan var uppe i riksdagen den 4 april 2019 där det beslutades att uppmana regeringen att införa licensjakt på säl. Motiveringen var att sälstammen ökar och hotar fiskbestånden och det kustnära fisket i Östersjön.

Här kan du läsa riksdagsbeslutet den 4 april 2019

Publicerad: 18 april 2019
Vad anser HaV om licensjakt och skyddsjakt på säl?
  • HaV har som förvaltningsmyndighet inget emot licensjakt, men vi tror inte att införande av licensjakt i sig löser problematiken med sälskadorna för yrkesfisket. Men det kan vara en av flera åtgärder för att minska skadorna, där ett exempel på en annan åtgärd är användning av sälsäkra redskap. Licensjakt måste vara vetenskapligt underbyggd och utformad enligt ett särskilt regelverk för att få genomföras. Hänsyn behöver också tas till våra förvaltningsmål, samt till konventioner och internationella åtaganden för att skydda arter.
  •  
  • Skyddsjakt är en insats som är riktad mot de säl-individer som orsakar skador på fiskeredskap, när det inte finns någon annan lämplig lösning Vi bedömer att det är en fungerande lösning, även om vi i dag saknar en större uppföljning av dess effekter.
Publicerad: 18 april 2019
Får jag jaga säl?
  • Skyddsjakt är för tillfället den enda tillåtna jaktformen för säl och beslutas av Naturvårdsverket. Naturvårdsverket får besluta om skyddsjakt om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.
  •  
  • När Naturvårdsverket beslutar om skyddsjakt på myndighetens initiativ görs det genom att ge en tilldelning i de län som är aktuella för skyddsjakt för respektive art varje år. För samtliga arter gäller att jakten avbryts när kvoten är fylld. Mer om jakt på säl hittar du här på Naturvårdsverkets webbplats.
Publicerad: 18 april 2019
Hur ansöker man om säljaktlicens?

Hela processen sköts av Naturvårdsverket. Läs mer om det här på Naturvårdsverkets hemsida.

Publicerad: 18 april 2019
Får jag handla med sälprodukter?

Det är förbjudet att handla med sälprodukter som skinn, späck och kött. Det finns undantag för sälprodukter som kommer från traditionell jakt och bedrivs av ursprungsbefolkningar. De får säljas om vissa villkor är uppfyllda. Undantag gäller också för produkter från sälar som är skjutna i Sverige innan 18 oktober 2015 om det finns intyg från länsstyrelsen. Här kan du läsa mer på Jordbruksverkets webbplats.

Det är tillåtet att sälja sälupplevelser som sälsafari om man inte stör djuren.

Publicerad: 18 april 2019
Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Marina däggdjur