Kalkningsåret 2018

Sammanfattning

Kalkningsverksamhetens omfattning och utfall påverkas i högsta grad av väder och klimat och 2018 var extremernas år. Detta vittnar både SMHI och verksamhetsberättelserna från Länsstyrelserna om. Året började med rekordmycket snö i Norrland och höga flöden i söder. Sen smälte snön i rask takt och Norrland fick rekordhöga flöden. Detta följdes av den torraste och soligaste sommaren i mannaminne. Hösten var mer ordinär men åt det torra och varma hållet. Under 2018 spreds närmare 100 000 ton kalk i sjöar, vattendrag och på våtmarker vilket är i paritet med 2017 årsförbrukning.

Totalt förbrukades 161 mnkr i bidragsmedel till kalkning och knappt 3 mnkr till biologisk återställning. Kostnaden per ton kalk ökade med 7 % i genomsnitt, vilket är en stor ökning. 2018 års väderextremer har påverkat framförallt måluppfyllelsen för vattendrag vilken är rekordlåg för 2018 (62 %) men även målsjöarna ligger lägre än normalt (91 %). Avsaknad av högflödesprover innebar att 11 % av målvattendragen inte kunde bedömas avseende vattenkemisk måluppfyllelse. I 34 % av målvattendragen uppnåddes inte pH-målet, vilket är det lägsta sedan begreppet måluppfyllelse infördes.

Det finns stora skillnader mellan pH-målen beträffande måluppfyllelse och svagast är pH-målet 6,2 där endast 46 % klarade pH-målet, medan pH-målet 5,6 hade 72 % måluppfyllelse. Det extrema vårflödet och torkans effekter har inte gett några kraftiga genomslag i de biologiska resultaten enligt Länsstyrelsernas redovisningar. Det är dock rimligt att vissa effekter kommer att märkas mer hos till exempel öringpopulationerna under kommande år.