Effekter av kalkning på bottenfaunan i rinnande vatten
Rapporten beskriver vilka effekter 25 års kalkning av försurade vattendrag har haft på de bottenlevande djuren. De resultat och slutsatser som presenteras baseras på data från 6 936 provtagningstillfällen och 960 lokaler i kalkade vattendrag.
Sammanfattning
Det stora nedfallet av försurande ämnen som drabbade Skandinavien under 1900-talets andra hälft har utarmat djurlivet i många vattendrag. För närvarande kalkas närmare 9 000 km vattendrag i Sverige för att motverka skador på fisk och annan fauna till följd av den försurning som drabbat sjöar och vattendrag.
Rapporten visar att antalet arter ökade betydligt efter kalkning. Framför allt ökade artrikedomen av dagsländor, nattsländor, skalbaggar, musslor och iglar. Efter kalkning i 25 år var antalet arter likvärdigt med vad som påträffades i opåverkade vattendrag som aldrig varit försurade. Resultaten visar också att de metoder som används för att bedöma hur påverkad bottenfaunan är av surt vatten, inte fungerar i kalkade vattendrag.
Sammantaget visar utvärderingen att kalkning har förändrat bottenfaunan i försurade vattendrag så att den alltmer kommit att likna den i opåverkade referensvatten. Trots 25 år av kalkning fanns dock skillnader. Vid de kalkade lokalerna var surhetståliga arter mer vanligt förekommande medan surhetskänsliga arter förekom mer frekvent i de opåverkade vattendragen.
Relaterade publikationer
24 mar 2023: Kalkningsåret 2021
25 mar 2022: Kalkningsåret 2020
13 okt 2021: Kalkningens betydelse för flodkräftan
15 apr 2021: Effekter av kalkning på fisk i sjöar
15 apr 2021: Effekter av kalkning på flodpärlmussla
4 mar 2021: Kalkningsåret 2019
24 apr 2020: Kalkningsåret 2017
24 apr 2020: Kalkningsåret 2018
30 sep 2016: Effekter av kalkning på myrvegetation