Torsk (Gadus morhua)

Torsken lever på 0-200 meters djup i alla Sveriges omgivande hav. Torsken är av stor ekonomisk betydelse för det svenska yrkesfisket och fiske bedrivs med bottentrål, flyttrål och garn samt krok.

Illustration: Wilhelm von Wright. Fri att använda.

Utbredning

Torsken finns i alla Sveriges omgivande hav. Den är dock relativt sällsynt i Bottenviken.

Lek

På västkusten sker leken under januari–april. I södra Östersjön kan man finna lekmogen torsk året runt. I vattnen öster om Bornholm och norrut i Östersjön söker torsken upp djuphålor, där salthalten är högst, för lek. Befruktningen sker vid ytan och ägg och larver är pelagiska.

Vandringar

Torskens förflyttningar gäller lek och näringsvandringar.

Resursöversikt 2013

Fram till 2012 utgavs en tryckt version av Resurs- och miljööversikten. Från och med 2013 publiceras informationen, framtagen av SLU, på Havs- och vattenmyndighetens webbsidor.

Ålder och storlek

Kan bli 40 år men så gammal torsk har inte påträffats i svenska vatten. Torsk med längder över 150 centimeter och vikter över 50 kilo har fångats. Torsken blir könsmogen vid 2- 6 års ålder.

Levnadssätt

Torsken uppehåller sig på djup mellan 0–200 meter. I Östersjön är den främst en djupvattensfisk på grund av salthaltsförhållanden. Det är endast under leken som torsken förekommer i stim. I jakt efter bytesdjur simmar torsken omkring i de övre vattenlagren. Födan består främst av sill, skarpsill och lodda men även av sina egna yngel.

Hur och var fiskas torsk?

Östersjön

Torskfisket bedrivs med såväl bottentrål och flyttrål som garn och krok. Garnfisket har under senare år minskat i takt med att andelen stor torsk har minskat.

Västra beståndet

Cirka tio procent av den svenska fångsten kommer från detta område. Danmark svarar för den största delen av fångsterna.

Landningar av torsk från Östersjöns västra bestånd, fördelat på nationer. Medelvärde för åren 1995- 2012.

Yrkesfiskets landningar av torsk väster om Bornholm mellan åren 1970- 2012.

Östra beståndet

Cirka 90 procent av den svenska fångsten kommer från detta område. Polen och Sverige svarar för största delen av fångsterna.

Landningar av torsk från Östersjöns östra bestånd, fördelat på nationer. Medelvärde för åren 1995- 2012.

Yrkesfiskets landningar av torsk öster om Bornholm mellan åren 1966- 2012.

Nordsjön och Skagerrak

Fångas med praktiskt taget alla redskap som fiskar efter bottenfisk inklusive bottentrålar, bomtrål, vadar, garn och krok. Trålarna använder maskvidder från 70 till över 120 millimeter, allt efter inriktning.

Yrkesfiskets landningar av torsk i Nordsjön och Skagerrak mellan åren 1963- 2012.

Kattegatt

Torsk fiskas av danska och svenska fiskare med bottentrål, snurrevad och garn. I dessa fisken fångas förutom torsk även annan torskfisk, plattfisk och havskräfta. Fisket är intensivast november-april. 

2012 landades 94 ton, varav 31 ton var svenska landningar. Utkast (fisk kastad överbord) uppskattas till ca 90 % av fångad fisk i antal och mer än 50 % av vikten.

Sverige och Danmark införde under 2009 fredade områden i sydöstra Kattegatt. Olika restriktioner gäller i delområden: ett delområde är stängt för allt fiske hela året, i ett annat delområde är allt fiske med redskap som bedöms kunna fånga torsk förbjudet under hela året och i ett tredje delområde är fiske med redskap som kan fånga torsk förbjudet under första kvartalet.

Yrkesfiskets landningar av torsk i Kattegatt mellan åren 1971- 2012.

Nordostarktisk torsk

Nordostarktisk torsk fiskas av en internationell trålflotta (även fabriks- och frystrålare) i Norska havet och Barents hav. I kustnära vatten fångas den med garn, krok och snurrevad.

Sverige har ingen kvot av detta bestånd men importen till den svenska marknaden är betydande.

Hur mår torskbestånden?

Östersjön

Östra beståndet

En ökning av beståndsstorleken har skett sedan 2005.

Fiskeridödligheten verkar ha minskat drastiskt sedan 2005. Rekryteringen har varit låg sedan slutet av 1980-talet. Årsklasserna 2010- 2012 är över medeltalet för de senaste 15 åren. Kvoten har inte fångats sedan 2009.

Förklaring av några fiskeribiologiska termer

MSY (Maximum Sustainable Yield) - maximalt hållbart uttag: den maximala avkastning som årligen kan tas från ett bestånd.

Bmsy: Biomassan som en population måste bestå av för att uppnå maximalt hållbart uttag, MSY.

Fmsy: Den fiskeridödlighet som bör resultera i Bmsy.

ICES särskiljer på biologiska grunder två torskbestånd i Östersjön: ett mindre väster om Bornholm och ett större öster om Bornholm.

International Baltic Sea Fishery Commission (IBSFC) har dock tidigare förvaltat dessa bestånd med en gemensam TAC, men från 2005 förvaltas de två bestånden genom var sin TAC.

Uppskattningar av utkast (fisk kastad överbord) ingår i de senaste beståndsuppskattningarna.

Västra beståndet

Lekbiomassan har under senare år legat kring gränsvärdet (Bpa).

Fiskeridödligheten har minskat till just under den nivå som förvaltningsplanen valt till målnivå. Tillskottet av ungfisk var mycket lågt 2004-2007. Det finns indikationer på att de två senaste årsklasserna kan vara kring medelvärdet för de senaste 10 åren.

Lekbiomassan (SSB) är den mängd fisk som är lekmogen och kan bidra till beståndets fortlevnad. Gränsvärdet (Bpa) ska inte underskridas om beståndet ska ha full fortplantningskapacitet.

Rekryteringen beräknas för den ålder vid vilken en årsklass rekryteras till det fiskbara beståndet. Tidpunkten skiljer sig mellan olika bestånd. Diagrammet visar åren 1970- 2012.

Fiskeridödligheten (F) är här uttryckt som procent döda av de åldersgrupper som dominerar i fångesterna (i det här fallet 3-6 åriga fiskar) mellan åren 1970-2012. Gränsvärdet (Fpa) ska inte överstigas om beståndet ska nyttjas varaktigt.

Lekbiomassan (SSB) är den mängd fisk som är lekmogen och kan bidra till beståndets fortlevnad. Gränsvärdet (Bpa) ska inte underskridas om beståndet ska ha full fortplantningskapacitet.

Rekryteringen beräknas för den ålder vid vilken en årsklass rekryteras till det fiskbara beståndet. Tidpunkten skiljer sig mellan olika bestånd. Diagrammet visar 1966- 2012.

Fiskeridödligheten (F) är här uttryckt som procent döda av de åldersgrupper som dominerar i fångesterna (i det här fallet 4-7 åriga fiskar) mellan åren 1966-2012. Gränsvärdet (Fpa) ska inte överstigas om beståndet ska nyttjas varaktigt.

Nordsjön och Skagerrak

ICES bedömer att beståndet har gradvis förbättrat sin status de senaste åren. Lekbeståndet har ökat från sitt bottenläge från 2006.

Fiskeridödligheten har sjunkit efter år 2000 och är nu ca 0.4, det vill säga mellan Fpa och FMSY. Rekryteringen från alla årsklasserna efter 2000 har varit låg.

Lekbiomassan (SSB) är den mängd fisk som är lekmogen och kan bidra till beståndets fortlevnad. Gränsvärdet (Bpa) ska inte underskridas om beståndet ska ha full fortplantningskapacitet.

Rekryteringen beräknas för den ålder vid vilken en årsklass rekryteras till det fiskbara beståndet. Tidpunkten skiljer sig mellan olika bestånd. Diagrammet visar 1963- 2012.

Fiskeridödligheten (F) är här uttryckt som procent döda av de åldersgrupper som dominerar i fångesterna (i det här fallet 2-4 åriga fiskar) mellan åren 1963- 2012. Gränsvärdet (Fpa) ska inte överstigas om beståndet ska nyttjas varaktigt.

Kattegatt

ICES bedömer att lekbeståndet har reducerad reproduktiv potential, är minskande och vid ett historiskt minimum (mindre än 10 procent av 1970-talets nivå). Fiskeridödligheten kan inte skattas på ett tillförlitligt sätt.

Rekryteringen har minskat sedan 1970-talet och nått som lägst under de senaste åren.

Lekbiomassan (SSB) är den mängd fisk som är lekmogen och kan bidra till beståndets fortlevnad.

Rekryteringen beräknas för den ålder vid vilken en årsklass rekryteras till det fiskbara beståndet. Tidpunkten skiljer sig mellan olika bestånd. Diagrammet visar 1971- 2012.

Fiskeridödligheten (F) är här uttryckt som procent döda av de åldersgrupper som dominerar i fångesterna (i det här fallet 3-5 åriga fiskar) mellan åren 1971- 2012. Gränsvärdet (Fpa) ska inte överstigas om beståndet ska nyttjas varaktigt.

Nordostarktisk torsk

ICES anser att beståndet har full reproduktionskapacitet, och beskattas på en nivå som är förenlig med den som avses i förvaltningsplanen.

Hur ser rådgivningen ut för torsk?

Östersjöns västra bestånd

ICES råd 2014

Kvoter

Den totala tillåtna fångstmängden (TAC) beslutas årsvis på EU-rådet för jordbruk och fiske, för Östersjön i oktober och för Västerhavet i december. 

Om den gällande förvaltningsplanen följs, motsvarar det en TAC för 2014 på 17 037 ton. Under förutsättning att mängden utkast och fångst i fritidsfisket inte skiljer sig från värdena för 2012.

Östersjöns östra bestånd

ICES råd 2014

ICES rekommenderar att förvaltningsplanen tillämpas 2014. Den medger en TAC på 70 301 ton (EU och Ryssland). Under förutsättning att utkasten inte överstiger genomsnittsnivån för de senaste tre åren. Lekbiomassan antas 2015 bli 264 712 ton.

Felrapportering av torskfångster förekom 1993-1996 samt sedan år 2000. Uppskattningarna av dessa kvantiteter är givetvis osäkra. ICES har valt att inkludera de uppskattningar som föreligger. De härstammar från källor inom fisket och kontrollorgan i skilda länder, dock inte från alla. De får betraktas som minimivärden. Under senare år indikerar de att fångsten varit 35-45 procent högre än vad som rapporterats. För 2008 och 2009 indikeras dock en felrapportering på endast sex procent.

Nordsjön och Skagerrak
ICES råd 2014

ICES rekommenderar i enlighet med förvaltningsplanen att landningarna begränsas till 28 809 ton. Det förväntas ge drygt 8 000 ton som utkast.

De negativa effekterna på torskbeståndet av bifångster av torsk i andra fisken efter bottenfisk bör ges prioritet när dessa fisken regleras.

Kattegatt

ICES råd för 2014

Inget riktat fiske efter torsk under 2014, bifångst och utkast ska minimeras, vilket varit gällande sedan 2002.

Nordostarktisk torsk

ICES råd för 2014

Enligt den av Norge och Ryssland överenskomna förvaltningsplanen skulle TAC 2014 vara 993 000 ton.

Daglig infiskning

I tabellen nedan kan du se hur mycket torsk som fiskats i under 2014. Tabellen uppdateras varje dag med en dags fördröjning. Kvantiteter i ton.

Daglig infiskning
Art / område Kvot Fångst Rest Fiskestopp

Publicerad: 2014-02-12
Uppdaterad:

Sidansvarig: Anna Nygren