Förslag till åtgärder för att skydda bestånden av torsk
Torskbestånden i haven som omger Sverige mår inte bra. Havs- och vattenmyndigheten har på uppdrag av regeringen tagit fram förslag på åtgärder för att skydda och förbättra tillståndet för torsken.
Rapport: Förslag till åtgärder
Förslag till åtgärder för att skydda bestånden av torsk. Pdf, 1.3 MB.
Havs- och vattenmyndigheten har tillsammans med Naturvårdsverket tagit fram förslag på åtgärder för att skydda bestånden av torsk (utöver sådana som är fiskerelaterade). Åtgärdsförslagen presenteras i ett PM.
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) fick i juli 2019 i uppdrag av regeringen att tillsammans med Naturvårdsverket, föreslå åtgärder, utöver sådana som är fiskerelaterade, för att skydda bestånden av torsk. Åtgärdsförslagen skickades till regeringen 15 juni.
Torskbeståndens dåliga status i haven runt Sverige har i flera områden lett till omfattande begränsningar av torskfiske. Trots detta kvarstår andra problem för torskens återhämtning. I östra Östersjön har detta varit speciellt märkbart, med så kallade slipstorskar som inte växer som de ska och är i dåligt skick.
I underlaget Pdf, 1.3 MB.som sammanställts till regeringen ger en översikt av vad vi vet i nuläget om olika påverkan på torsk och vilka åtgärder som skulle kunna bidra till en återväxt av de olika bestånden. HaV och Naturvårdsverket har tagit fram rapporten med stöd av kunskapsunderlag från SLU Aqua och i dialog med andra forskningsinstitutioner, myndigheter och intresseorganisationer.
Frågor och svar
Förslag till åtgärder
I tabellen nedan presenteras en översikt av förslag till åtgärder, utöver reglering av torskfiske, med potential att bidra till återhämtning av torskbestånden i svenska vatten.
Åtgärd | Potential |
---|---|
Försök med att lokalt begränsa säl och skarv | Försök pågår redan lokalt men eftersom effekterna av åtgärden på torsk och ekosystem ännu är oklara behövs ytterligare försök och utvärdering för att undersöka detta. Relevant för torskbestånden i östra och västra Östersjön samt för kustnära bestånd i Kattegatt och Skagerrak. Eventuella effekter bör kunna ses inom 5-10 år. Kan innebära risk för oönskade effekter på andra arter eller delar av ekosystemet. |
Mer skonsamt och selektivt fiske | Utveckling av mer skonsamma och selektiva fiskemetoder pågår men kan förstärkas för att minska dödlighet av torsk i Skagerrak, Kattegatt och södra Östersjön. Bedöms kunna få signifikant effekt inom 5-10 år. För att maximera effekterav åtgärden behövs ytterligare undersökning av bifångstsammansättning i olika fiskerier. Åtgärden kan få positiva effekter även på andra arter. |
Förebygga och minska spökfiske | Denna aktivitet pågår redan men kan förstärkas. Förekomst av spökfiske (förlorade fiskeredskap som fortsätter fånga fisk) uppskattas vara högst i södra Östersjön, Öresund och längs Västkusten. Omfattningen av spökfiske på torsk är okänd och behöver vidare undersökning för att kunna bedöma åtgärdens potential. I dagsläget uppskattas dock effekten av åtgärden vara av mindre betydelse. Om spökfisket av torsk skulle visa sig vara signifikant skulle åtgärden kunna få effekt inom 5-10 år. Åtgärden kan få positiva effekter även på andra arter. |
Skydda och återställa torskens livsmiljöer | Arbetet med att skydda och återställa livsmiljöer pågår redan men ytterligare förstärkning och komplettering bedöms kunna ha stor betydelse för återhämtning av alla torskbestånd i svenska vatten. Vissa skydds- och restaureringsåtgärder kan genomföras lokalt medan andra kräver samverkan inom hela havsområdet. Effekter kan ta olika lång tid beroende på vilken påverkan som åtgärden riktar sig mot. Generellt tar återställning av livsmiljöer längre tid än att begränsa mänsklig verksamhet. Åtgärden har ofta positiva effekter även på andra delar av ekosystemen. |
Försök med att förbättra födotillgång i näringsväven | Att rikta om fiske för att minska konkurrens om torskens föda eller öka näringshalten i födan har föreslagits som ett relativt snabbt sätt att öka födotillgång och återväxt av torsken i Östra Östersjön. I nuläget behövs dock mer forskning för att kunna bedöma potentialen samt risker och effekter på torskbestånd och ekosystem. |
Försök med att mata torsk | Försök i östra Östersjön, där torsken visar tecken på näringsbrist, har visat snabba positiva effekter på tillväxten hos individer. Det är dock tveksamt om åtgärden kan genomföras i sådan skala att den får effekt på beståndsnivå. Risken för oönskade ekosystemeffekter är stor. |
Försök med att sätta ut torsk | Åtgärden skulle kunna vara relevant för att möjliggöra återetablering av utarmade lokala kustlekande bestånd i Kattegatt och Skagerrak på medellång sikt. I nuläget behövs dock vidare undersökning av genomförbarhet, effekter och risker för torskbestånd och ekosystem. |
Försök med konstgjorda rev | Försök i Byfjorden i Bohuslän behöver vidare uppföljning och utvärdering för att klargöra effekter av åtgärden för torskbestånd. Har troligen framförallt lokal effekt kopplad till ökat skydd av torsken från rovdjur, men kan kanske även ha effekt på födotillgång och möjligheter till lek. Därmed är positiva effekter på beståndsnivå kanske mest sannolika för kustlekande bestånd i Kattegatt och Skagerrak. Innebär att man ersätter en naturlig miljö med en konstgjord och kan därmed påverka ursprungliga arter och deras livsmiljöer negativt. |
Påskynda arbetet för att minska koldioxidutsläpp | En omedelbar minskning av koldioxidutsläppen kan på lång sikt bromsa in klimatförändringar som annars kan göra det omöjligt för torsken att fortleva i framförallt Östersjön men även i Kattegatt och Skagerrak. |
Påskynda arbetet mot övergödning | Genom att snabbt minimera tillförsel av näringsämnen till havet kan vi på lång sikt återfå många av de livsmiljöer som torsken behöver för lek, uppväxt och födotillgång. Åtgärden är relevant både för att minska utbredningen av syrefria bottnar i Östersjön och för att öka förekomst av kustnära ålgräsängar och tångskogar som utgör viktiga uppväxtmiljöer för torsk i alla havsområden. Åtgärden har även omfattande positiva effekter på andra arter och delar av ekosystemen. |
Försök att lokalt motverka effekter av övergödning | Att syresätta eller kapsla in syrefria sediment i djupområden kan lokalt påskynda återhämtning av syrefria områden som är viktiga för torskens lek och födotillgång. Det skulle kunna vara relevant för torsken i Östra Östersjön, samt kanske även för kustnära bestånd i Skagerrak. I nuläget behövs dock vidare undersökning av genomförbarhet, samt effekter och risker för både torskbestånd och ekosystem. |
Undersöka miljögifters påverkan på torsk | Miljögifter kan potentiellt orsaka störningar i torskens beteende, tillväxt och fortplantningsförmåga. I nuläget vet vi mycket lite om effekterna av olika miljögifter på torsk. Vidare kunskapsinhämtning om algtoxinen nodularin och bromerade föroreningars påverkan behövs framförallt för att undersöka om det kan vara en orsak till den dåliga konditionen hos torsken i östra Östersjön. |
Undersöka läkemedelsresters påverkan på torsk | Rester av bland annat preventivmedel och antidepressiva läkemedel kan potentiellt orsaka störningar på torskens beteende, tillväxt och fortplantningsförmåga. Det behövs nu vidare uppföljning av preliminära forskningsresultat som visar på höga halter av läkemedelsrester i beståndet i östra Östersjön. |