Hitta på sidan

Egenkontroll av vattenkraftverk och dammar

Alla dammar och vattenkraftverk påverkar vattenmiljön. Kravet på egenkontroll innebär att du som verksamhetsutövare regelbundet ska kontrollera din verksamhet och dess påverkan på miljön.

Ansvaret att kontrollera verksamhetens miljöpåverkan ligger alltså på verksamhetsutövaren. Du ska lämna förslag på kontrollprogram till tillsynsmyndigheten som vanligtvis är länsstyrelsen. Tillsynsmyndigheten kontrollerar och bedömer om egenkontrollen för den specifika anläggningen är tillräckligt omfattande och om verksamheten bedrivs i enlighet med miljölagstiftningen och givna tillstånd och villkor. Du som verksamhetsutövare ska även kunna redogöra för hur underlaget har tagits fram.

De flesta vattenkraftverk och dammanläggningar har olika förutsättningar. Beroende på teknisk utformning, storlek och de platsspecifika förutsättningarna för verksamheten kan egenkontrollen behöva vara olika utformad och ha olika omfattning. Utöver kontroll av hur man efterlever villkor i tillståndet bör egenkontrollen beskriva rutiner för kontroll av den tekniska utrustningen, dammsäkerhet och olika parametrar i vattenområdet som kan påverkas av verksamheten.

Egenkontrollens omfattning

Nedanstående frågor kan utgöra ett stöd i bedömningen av vad som ska omfattas av egenkontrollen för vattenkraftverk och dammar.

Vattenstånd/vattennivå

Vilken teknik används för kontroll, registrering och dokumentation av vattenstånd?

Man kan till exempel med hjälp av en tryckgivare registrera vattennivån och att den läsas av automatiskt. Tryckgivaren behöver vara placerad så att mätningen inte påverkas av sug från intag eller utskov. Manuell avläsning av en fast pegel/vattenståndsskala förekommer. Allmänheten ska ges möjlighet till avläsning av aktuell vattennivå genom pegel på plats alternativt via publik webbsida.

Hur ofta görs kontrollen?

Avläsningarna av vattennivåerna ska ske kontinuerligt (varje minut) och uppgifterna ska sparas digitalt. Undantag kan dock finnas. Omfattningen av avläsningen på vattennivån behöver anpassas till verksamheten. För att avgöra vad som är ett rimligt intervall för avläsningen av en vattennivå ska man utgå från regleringens påverkan på miljön och hur snabbt vattennivån varierar på den aktuella platsen.

Hur dokumenteras resultaten av denna kontroll?

Lagring av avlästa vattennivåer sker i tryckgivarens logger och i kraftverkets driftdator. Värdena ska långtidslagras digitalt på ett säkert sätt. Data från kontrollen behöver kunna visas upp och uppgifter om kontrollen lämnas till tillsynsmyndigheten. Det ska finnas larmfunktioner som varnar om vattennivåer avviker från fastställda nivåer.

Vattenföring

Vattenflödet är ett mått på den vattenvolym som per tidsenhet passerar en bestämd sektion i ett vattendrag. Flödet redovisas ofta i enheterna m3/s och l/s där 1000 l/s motsvarar 1 m3/s.

För kontinuerlig kontroll av vattenflöden och för att kunna säkerställa att villkor i tillstånd följs, krävs att vattenflödena mäts. Kunskap om vattenflöden är också viktigt för att veta hur verksamheten påverkar miljön, till exempel fördelning av vattenflödet mellan turbin och den naturliga vattendragsfåran.

Hur och var kontrolleras vattenföringen genom anläggningen?

  • turbin,
  • naturlig vattendragsfåra,
  • fiskpassage för uppströmsvandring
  • fiskpassage för nerströmsvandring

Principiellt kan flödesuppmätning göras genom följande tre sätt:

  • fastställning av ett avbördningssamband vid en bestämmande sektion,
  • mätning av vattennivå vid ett utskov och
  • turbininställningar.
  • det ska finnas larmfunktioner som varnar om vattenflöden avviker från fastställda nivåer.

Hur ofta görs kontrollen?

Ju fler fastställda mätningar vid olika vattennivåer desto säkrare samband. För att nå en acceptabel nivå på noggrannhet behöver sambandet baseras på åtminstone fem tillfällen med olika vattennivåer i vattendraget.

Hur dokumenteras resultatet av denna kontroll?

  • Avlästa och/eller beräknade nivåer och flöden ska dokumenteras kontinuerligt och långtidslagras för att finnas tillgängliga i den egna verksamheten och när till exempel tillsynsmyndigheten så efterfrågar.
  • Data från kontrollen behöver kunna visas upp och uppgifter om kontrollen lämnas till tillsynsmyndigheten.
  • Uppmätta och/eller beräknade vattenflöden kan medelvärdesbildas till kvartsvärden innan lagring. Värdena ska långtidslagras digitalt på ett säkert sätt.
  • Beräkningen ska verifieras/kontrollermätas minst vart femte år.
  • Det ska finnas larmfunktioner som varnar om vattenflöden avviker från fastställda nivåer.

Fisk- och faunapassage

Ett kraftverk och/eller en regleringsdamm ska förses med anordningar för att uppnå konnektivitet för fisk i upp- och nedströms riktning om det krävs för att uppfylla miljökvalitetsnormen för berörd vattenförekomst, med hänsyn tagen till hur vandringsmöjligheterna såg ut på platsen vid tiden för tillkomsten av anläggningen.

Om man som verksamhetsutövare har krav på sig att driva en fiskpassage måste man även se till att denna fungerar som avsett, det vill säga fiskpassagen är utförd, sköts och underhålls så att syfte och mål kan uppnås.

Verksamhetsutövaren känner till fiskpassagens syfte och mål. Vägledning för fisk- och faunapassager redogör mer utförligt för olika fiskpassagelösningar, dess fördelar och nackdelar samt de möjligheter till utvärdering som finns att tillgå.

Fiskpassagens funktion optimeras kontinuerligt utifrån erhållna erfarenheter från skötsel och underhåll samt från genomförda undersökningar och utvärderingar.

Vägledning för fisk- och faunapassager

Hur kontrolleras fisk- och faunapassagens funktion?

Fiskräknare

Fiskpassagens funktion kan undersökas genom att vandrande fisk styrs in i en fiskräknare som med fördel installeras i fiskpassagens övre del. Registreras passerande fisk kan det fastslås att åtminstone dessa hittat in i fiskpassagen samt lyckats passera denna. I de fall det inte registreras fisk i fiskräknaren när den är placerad i den övre delen av fiskapassagen kan räknaren placeras i ingången till fiskpassagen för att undersöka om fisk över huvud taget hittar in i denna. Är räknaren försedd med kamera redovisas en fotografisk bild eller en film. Kameran ökar möjligheten för att med större säkerhet också kunna säga något om vilka arter som passerat fiskpassagen och även i vissa fall fiskens kön.

Fiskfälla

Undersökning av en fiskpassages funktion avseende upp- och nedströmsvandring kan utföras genom kontroll via någon form av fiskfälla i fiskpassagens övre del. Fiskfällan utgörs oftast av någon form av fångstbur som fisk simmar in i eller avleds till. Fisken hanteras därefter manuellt vilket gör det möjligt att dokumentera fångsten med avseende på bland annat art, längd och vikt. Metoden ger också möjlighet att märka den fisk som fångas med olika märkningsmetoder för att kunna följa den fortsatta vandringen. En fiskfälla ger inte svar på hur stor andel av den fisk som ville vandra genom fiskpassagen och som också lyckades ta sig igenom fiskpassagen.

Elfiske

Elfisken används vanligen för att undersöka påverkan på fiskpopulationerna upp- respektive nedströms ett vandringshinder. I det fall en art inte återfinns i områden uppströms ett vandringshinder innan en fiskpassage utförs förbi detta, kan elfiske användas för att verifiera förekomst i området efter att fiskpassagen tagits i bruk. För att kunna dra dessa slutsatser behöver resultat från elfisken finnas från tiden före att fiskpassagen byggdes.

Fiskmärkning

För att med säkerhet kunna säga hur väl en fiskpassage fungerar behöver man undersöka den totala passageffektiviteten. Vid sådana undersökningar fångas fisk som sedan märks med yttre och/eller inre märken/sändare. Därefter studeras fisken med hjälp av till exempel telemetri för att kunna följa fiskens rörelser och beteende när den försöker passera ett hinder via en fiskpassage.

För att en fiskpassage ska ha en möjlighet att fungera så som avsett, bör den vara utförd i enlighet med en ursprungsbeskrivning eller ritning om det finns sådana. Vidare måste fiskpassagen förses med den mängd vatten som den är utformad för, både stigrännans funktion och anlockning av fisk är beroende av detta.

I detta ingår bland annat följande:

  • Undersöka och säkerställa att fiskpassagen har de tekniska förutsättningarna för att fungera
  • Ansvara för att fiskpassagen sköts och underhålls
  • Undersöka och säkerställa att fiskpassagen medger vandring av målarterna så att syftet och målen med fiskpassagen nås
  • Ständig optimering av fiskpassagens funktion

Hur kontrolleras vattenföringen i fisk- och faunapassagen?

Viktiga aspekter att ta hänsyn till när det gäller fiskpassager för uppströms vandring:

  • Anlockningen av fisk till fiskpassagens mynning
  • Ingångens funktion vid olika vattennivåer i vattendraget nedströms fiskpassagen (nedersta delen av fiskpassagen)
  • Vattendjupet i fiskpassagen
  • Vattenhastigheten i fiskpassagen
  • Hur stor lutningen är i fiskpassagen
  • Utgångens placering i förhållande till kraftverkets intag (översta delen av fiskpassagen)

Viktiga aspekter att ta hänsyn till gällande nedströmsanordningar:

  • Storlek och placering av flyktvägens öppning/öppningar
  • Vattendjup i flyktvägen
  • Vattenflöde i flyktvägen
  • Intagsgallrets lutning och spaltvidd
  • Var och hur flyktvägen mynnar

Hur kontrolleras galler?

Återkommande inspektion för att säkerställa att den inte sätts igen, helt eller delvis av drivgods, sten och grus eller att det finns död fisk eller annat vid gallret.

Hur ofta sker kontrollerna och hur dokumenteras resultaten av dem?

Kontinuerliga kontroller och löpande skötsel, data från avläsningar behöver visas upp.

Vägledning för fisk- och faunapassager

Luckor

  • Vilken teknik används för att lyfta luckorna?
  • Hur kontrolleras funktionen av luckor?
  • Hur ofta görs kontrollen?
  • Hur dokumenteras resultaten av denna kontroll?

Kemikalier

  • Vilka kemikalier (inklusive oljor) används i verksamheten?
  • Hur mycket kemikalier används per år?
  • Hur förvaras kemikalier i anläggningen?
  • Hur dokumenteras dessa?
  • Hur upptäcks läckage från utrustning?

Övrigt

  • Vilka ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt, är de största riskerna med verksamheten?
  • Vilka rutiner finns för hantering av avvikelser från normal drift och hantering av dessa?
  • Hur kontrolleras att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick?
  • Finns andra särskilda rapporteringskrav för verksamheten?

Dammsäkerhet

Dammanläggningar omfattas dessutom av ytterligare krav på kontroll, dokumentation och underhåll genom förordning (2014:214) om dammsäkerhet. Förordningen syftar till att förhindra förlust av människoliv, och få andra allvarliga konsekvenser för samhället.

Svenska kraftnät är ansvarig myndighet för frågor gällande dammsäkerhet och Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet.

Publicerad: 2020-02-05
Uppdaterad: 2021-02-09
Sidansvarig: Webbredaktion

Relaterad information