Ramdirektivet för vatten - utgångspunkt för svensk vattenförvaltning
Vi ska ha tillräckligt mycket vatten av god kvalitet, både idag och imorgon. EU:s ramdirektiv för vatten (eller vattendirektivet) anger vad EU-länderna minst ska klara vad gäller vattenkvalitet och tillgång på vatten.
Vattendirektivet (2000/60/EG) antogs 2000 och syftar till att skydda och förbättra EU:s alla vatten.
I Sverige infördes vattendirektivet i svensk lagstiftning år 2004 genom
- 5 kap. miljöbalken
- förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön
- förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion.
Läs mer om organisation och ansvar i Svenskt vattenförvaltningsarbete.
Vem ansvarar för vad?
Ansvar för genomförandet av vattenförvaltningen har de fem länsstyrelser som är vattenmyndigheter (Vattenmyndigheterna). Havs- och vattenmyndigheten stödjer Vattenmyndigheterna genom vägledning och tar fram föreskrifter. Havs- och vattenmyndigheten rapporterar arbetet till EU.
Förvaltningscykler
Arbetet med vattenförvaltning drivs i förvaltningscykler om sex år, där olika arbetsmoment återkommer. Den första cykeln avslutades 2009, följande avslutades 2015, samt 2021. En cykel inleds med att vatten kartläggs utifrån befintlig övervakning. Underlaget används sedan för att bedöma och klassificera vattnets tillstånd och påverkan, fastställa miljökvalitetsnormer och vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå god vattenkvalitet. Förvaltningsplaner upprättas för arbetet.
Alla medlemsländer i EU har infört vattendirektivet i sina länders lagstiftning och har därmed förbundit sig att genomföra alla delar i direktivet.
Utvärdering av EU:s vattenlagstiftning
Nu är utvärdering av EU:s ramdirektiv för vatten och dess dotterdirektiv samt översvämningsdirektiv klar. Slutsatsen är att direktiven fyller sina syften men att genomförandet måste påskyndas.
Du kan läsa mer på EU-kommissionens webbplats: