Biologiska effekter av organiska tennföreningar hos snäckor
Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.
Snäckor påverkade av tennföreningar. Foto: Marine monitoring
Övergripande information
Tributyltenn (TBT) och andra organiska tennföreningar har tidigare använts som tillsats i båtbottenfärg för att förhindra påväxt. TBT har dock visat sig vara extremt giftigt och ger upphov till skador på det marina livet i mycket låga koncentrationer.
I mitten av 80-talet införde Sverige och många andra länder restriktioner och förbud mot användandet av TBT-baserade färger på båtar. Idag är användningen av dessa ämnen helt förbjuden. Organiska tennföreningar är långlivade och ansamlas ofta i sediment. De kommer därför att fortsätta att påverka miljön negativt under en lång tid framöver.
TBT stör produktionen av de hormoner som styr utveckling, tillväxt och fortplantning hos djur. Det kan leda till bildningar av hanliga könskaraktärer, såsom penis och sädesledare hos snäckor. Detta fenomen som är oåterkalleligt kallas för imposex och kan leda till minskad förmåga att fortplanta sig. Störningen har hittills observerats hos ett hundratal snäckarter i världen, främst framgälade, och av dessa återfinns bland annat stor nätsnäcka (Tritia nitida) och stor tusensnäcka (Peringia ulvae) som övervakas inom den svenska övervakningen.
Syftet med övervakningen är att följa långsiktiga förändringar i den marina miljön avseende effekter av organiska tennföreningar hos snäckor.
Havs- och vattenmyndigheten
- Nationell akvatisk miljöövervakning
- Tillfälliga mätkampanjer som till exempel regionala eller kommunala mätningar. Göteborgs stad har haft en mer återkommande övervakning i ett antal utvalda småbåtshamnar var tredje år sedan 2008.
Den nationella övervakningen av organiska tennföreningar och imposex startade 2003 i Västerhavet och 2008 i Egentliga Östersjön.
Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Vad styr vad som ska övervakas och hur används data?).
Sveriges övervakning är samordnad med de övriga länder som genomför övervakning av effekter av organiska tennföreningar, genom att följa vägledningar inom havskonventionerna Helcom och Ospar.
Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom Helcom och Ospar som samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder.
Beskrivning av övervakning
I undersökningen av stor nätsnäcka och stor tusensnäcka analyseras:
- Skalhöjd
- VDS-stadium (Vas Deferens Sequence, graden av imposex) hos hona
- Penislängd hos både hona och hane
- Dessa variabler används sedan för att beräkna jämförande mått såsom Vas Deferens Sequence Index (VDSI) och Relative Penis Length Index (RPLI)
- För att verifiera om nätsnäckorna, som kan bli relativt gamla, har varit exponerade för TBT nyligen analyseras honornas vävnad på halten organiska tennföreningar. Följande ämnen analyseras: tributyltenn (TBT), dibutyltenn (DBT), monobutyltenn (MBT), difenyltenn (DPhT), trifenyltenn (TPhT), monofenyltenn (MPhT), tetrabutyltenn (TeBT), monooktyltenn (MOT), dioktyltenn (DOT) samt tricyklohexyltenn (TCHxT). Tusensnäckan är för liten för att kunna analyseras med avseende på tennorganiska föreningar, men då den vanligen inte blir äldre än ca två år antas snäckor med effekter vara nyligen exponerade för organiska tennföreningar.
I samband med insamlingen noteras information om positioner, fångst- och analysdatum, fångstmängd, storlek på snäckorna, ungefärlig andel juveniler och eventuell observation av äggkapslar. Vid analys av snäckorna noteras även eventuella avvikelser såsom skaldeformationer, påväxt, parasiter och från imposex-stadier avvikande karaktäristika.
Den nationella övervakningen omfattar stationer på västkusten och i Egentliga Östersjön. Övervakningen har genomförts årligen till och med 2024. Det pågår en översyn av den rumsliga och tidsmässiga täckningen. Övervakningen kommer preliminärt att fortsätta med ett glesare intervall och med fokus på västkusten.
Provtagningen på västkusten har utförts med utgångspunkt i punktkällor och referensområden där punktkällorna framförallt är två stora hamnar, Brofjorden utanför Lysekil och Göteborgs hamn med referensområdena Tjärnöarkipelagen och Gullmarsfjordens mynning. Från punktkällorna tas prover i en gradient. Därutöver har två stationer längs Hallandskusten tillkommit.
Totalt, inklusive referensstationerna, har nätsnäckor analyserats på 12 stationer fördelade på två havsbassänger längs västkusten. I Östersjön (inklusive Öresund) har 16 stationer besökts fördelade på fyra havsbassänger från Stockholm i Södermanland till Råå i Skåne där tusensnäckor hämtats från punktkällor och referensstationer, men också från naturhamnar.
Provtagning sker under sommaren när vädret är gynnsamt. Det är viktigt att provtagningen sker vid ungefär samma tidpunkt varje år för att få jämförbara data. Snäckorna analyseras i laboratorium inom en vecka efter fångst. 50 vuxna individer väljs utifrån storlek och skalskick per station och bedövas innan de undersöks avseende imposex.
Vid analys av imposex sker en klassificering av utvecklingen av penis och sädesledare hos honor. Skalhöjd mäts med ett digitalt skjutmått medan penislängd och imposexstadium analyseras under en stereolupp med mätokular. Imposexanalys gör på utplockad mjukvävnad. Ett samlingsprov av mjukvävnad från samtliga analyserade honor från varje station på västkusten skickas på analys av organiska tennföreningar.
Mer information finns i övervakningsmanualen för Biologisk effektövervakning av organiska tennföreningar.
Kvalitetssäkring vid analys av imposex bedrivs genom att strikt följa riktlinjerna i övervakningsmanualen. Om flera personer utför analys av imposex är de kalibrerade med varandra och personalen deltar i workshops och kalibreringsträffar. De laboratorium som utför de kemiska analyserna är ackrediterade.
Analysdata för tennorganiska föreningar och imposex från den nationella miljöövervakningen lagras hos Sveriges geologiska undersökning,
SGU som är nationell datavärd för miljögifter i biota.
Data i datavärdskapet är tillgängliga och är möjliga att ladda ner utan kostnad. Data från den nationella miljöövervakningen rapporteras också till Internationella havsforskningsrådet (Ices).
Det finns behov av att optimera övervakningen för att på bästa sätt svara upp mot de krav som ställs av vattendirektivet, havsmiljödirektivet, Helcom och Ospar.
Övervakning av farliga ämnen i sediment, däribland tennorganiska föreningar, kommer att utökas i utvalda kustområden för kontrollerande övervakning. Övervakning av biologiska effekter av organiska tennföreningar hos snäckor kommer preliminärt att fortsätta med ett glesare intervall och med fokus på västkusten.
Vad styr vad som ska övervakas och hur används data?
Vad Sverige ska övervaka styrs av en rad nationella och internationella lagstiftningar, rapporteringskrav och konventioner. Dessa styr också hur övervakningsdata ska användas för att följa upp och bedöma statusen i den akvatiska miljön.
I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status
Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets bilaga III, tabell 1.
Här framgår att följande bör övervakas och bedömas
Geografisk och tidsmässig variation per art eller population:
- reproduktionsförmåga
- överlevnadstal
- dödlighet/skadefrekvens.
Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.
Föreskrifterna bygger på EU:s kommissionsbeslut 
Pdf, 580.1 kB.om att fastställa kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten samt specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde.
I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (obligatoriska) eller kan (kompletterande) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De kompletterande kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de obligatoriska kriterierna.
Miljöeffekter av farliga ämnen ingår i deskriptor 8 och:
Det obligatoriska kriteriet D8C1
- Inom kust- och territorialvattnen överskrider halterna av främmande ämnen inte följande tröskelvärden:
- För främmande ämnen och värden som bestämts i enlighet med direktiv 2000/60/EG, eller andra ämnen grundat på en riskbedömning.
- För dessa främmande ämnen ska den matris och de tröskelvärden som används för bedömningen vara representativa för de mest känsliga arterna och spridningsvägarna, inklusive hälsorisker för människor genom exponering via näringskedjan.
- Övervakningen av farliga ämnen ska utföras i enlighet med kraven i direktiv 2000/60/EG. Information om de vägar (atmosfäriska, land- eller havsbaserade) genom vilka främmande ämnen når den marina miljön ska samlas in, när så är möjligt.
Det kompletterande kriteriet D8C2
- Arternas hälsa och livsmiljöernas tillstånd (till exempel deras artsammansättning och relativa abundans på platser med kronisk förorening) påverkas inte negativt på grund av främmande ämnen, inklusive kumulativa och synergistiska effekter.
- Måttenhet: D8C2: Abundans (antal individer eller andra lämpliga enheter som överenskommits på regional eller delregional nivå) per art som påverkas.
Bedömning
För bedömning av effekter av organiska tennföreningar finns en svensk indikator framtagen som ger underlag för D8C2 enligt HVMFS 2012:18:
Det finns även en miljökvalitetsnorm för miljöeffekter av farliga ämnen (B.2) med en indikator (B.2.3).
B2 – Farliga ämnen i havsmiljön som tillförs genom mänsklig verksamhet får inte orsaka negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem.
I förordning (EU) 2024/1991 om restaurering av natur och om ändring av förordning (EU) 2022/869 ingår krav på uppföljning av livsmiljöer.
Bedömning
Tillståndet och trenden för tillståndet i livsmiljötyperna och kvaliteten och trenden i kvalitet hos livsmiljöerna för de arter som avses i artiklarna 4 och 5 i de områden som är föremål för restaureringsåtgärder på grundval av den övervakning som avses i artikel 15.3.
Som part i Helsingforskonventionen, Helcom, ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen. Övervakning av imposex ingår i Helcoms övervakningprogram om biologiska effekter av farliga ämnen.
I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data som visar på effekter av farliga ämnen till att följa upp mål under tema Hazardous Substances and litter: Marine life is healthy.
Bedömning
Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators). Det finns en gemensam indikator gällande TBT och imposex.
Den senaste bedömningen för TBT and imposex användes i State of the Baltic Sea – Third HELCOM holistic assessment 2016 -2021 – Hazardous substances. Precis som den svenska indikatorn utvärderar den status i den marina miljön baserat på koncentration av TBT i miljön samt graden av imposex i marina gastropoder.
Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.
Övervakning av miljöeffekter av farliga ämnen ingår i OSPAR CEMP som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP); tema H – Hazardous Substances.
I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att genom ekosystemansatsen förvalta mänskliga aktiviteter så att den biologiska mångfalden bevaras.
Bedömning
Den senaste heltäckande bedömningen gjordes i OSPAR QSR2023. Resultatet från bedömningen finns att läsa här
och kompletteras av bedömningen i sediment som går att läsa här
Resultat och trender för enskilda stationer inom Ospar-området uppdateras årligen i
(välj Biota; Shellfish; Dog whelk (nitida / reticulata) eller Dog whelk; Imposex; Vas Deferens Sequence)
Svenska miljökvalitetsmålen
Dataunderlag behövs för att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen. Övervakning av biologiska effekter ger underlag till preciseringen om God miljöstatus och Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen.
De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.
Mer information om miljökvalitetsmålen
Agenda 2030
Av FN:s 17 globala miljömål kan mätningar av effekter av farliga ämnen användas för att följa upp mål 14 Hav och marina resurser. Tillsammans med andra miljödata kan mätningarna användas för att följa upp delmålet 14.1
"Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen."
