Sök

Ålpopulationerna i Europa har minskat kraftigt de senaste 20-30 åren. Detta har lett till att man satt ut stora mängder ålyngel för att upprätthålla ålpopulationen och ålfisket. Detta har i sin tur lett till misstankar att den utsatta ålen, när de nått lekmogen ålder (blankål), inte hittar ut ur Östersjön för vidare färd till lekplatserna i Sargassohavet.

Denna undersökning är ett led i att få en nationell helhetsbild av aspens reproduktionslokaler i landet. Studien har utförts upp till första vandringshindret i de vattendrag som mynnar i Göta älv, Vänern och Hjälmaren.

En telefonintervju utfördes år 2002 om bifångster av sälar, tumlare och fåglar i det svenska yrkesfisket. Undersökningen omfattade 220 slumpvis utvalda yrkesfiskare, som tillsammans stod för 16,6 procent av den svenska yrkesfiskeflottan som varit aktiva och registrerat fångster i loggbokssystemet under 2001.

Bottenfisksamhället längs den svenska västkusten har genomgått stora förändringar. Sammanställning av provtrålningar i kustnära områden mellan 2001 och 2003 ger en samstämmig bild av ett utarmat tillstånd. Endast i Öresund, där ett något lägre fisketryck råder på grund av förbud mot trålfiske sedan 1932, kunde förekomsten av vuxna bottenfiskar konstateras vara något högre.

En nationell inventering i form av en enkätundersökning utfördes 1996 för att uppskatta utbredning, förekomst och mänsklig påverkan på fiskbestånd i sjöar.

Ål är en mycket viktig resurs för det svenska kustfisket. Fisket med ålryssjor introducerades i början på 1900 talet och är det fiske längst västkusten som drabbats hårdast av sälskador. Skadefrekvensen varierar mycket från år till år i flera områden längs kusten. De senaste åren har dock skadefrekvensen ökat i de områden där det bedrivs mest fiske. 1999-2000 blev det obligatoriskt att anmäla skador till loggboken för att kunna erhålla sälskadeersättning vilket i sin tur kan ha påverkat rapporteringen nämnvärt.

Två fjällsjöar vid Dikanäs i södra Lappland med olika fisketryck har studerats.

Syftet med denna uppsats är att identifiera arter lämpliga att förvalta lokalt vid Sveriges och Finlands Östersjökust. Analysen baseras på tidigare rapporterade vandringsstudier.

För att erhålla ökad biologisk och ekologisk kunskap om kustnära fiskbestånd har Fiskeriverkets Havsfiskelaboratorium under åren 2000-2001 initierat en rad delprojekt under samlingsnamnet Torskprojektet, uppdelat i tre olika steg. De resultat som här redovisas är en sammanställning av de viktigaste resultat som hittills har erhållits under undersökningens gång.

Detta är en litteratursammanställning av kunskapsläget kompletterad med uppgifter ur Svenskt Elfiskeregister. Rapporten behandlar havsöringens liv från romkorn till vuxen fisk med betoning på förhållanden som kan vara till direkt nytta i det praktiska fiskevårdsarbetet.