Sök

Din sökning *:* gav 584 träffar

  1. Fråga och svar

    Vad ska jag göra om jag hittar en övergiven sälkut?

    Vad ska jag göra om jag hittar en övergiven sälkut? Undvik att störa ensamma knubbsälskutar längs stränderna. Här på Naturvårdsverkets hemsida kan du läsa mer. Relaterad information Gråsäl Vikarsäl Marina däggdjur Nationell förvaltningsplan för

  2. Fråga och svar

    Hur många sälar behövs för att arterna ska klara sig?

    Hur många sälar behövs för att arterna ska klara sig? Bevarandemässigt kan man motivera olika nivåer. Det är osäkert om ekosystemet idag klarar av de beståndsstorlekar som fanns i början på 1900-talet, efter många år av kraftig mänsklig påverkan.

  3. Fråga och svar

    Hur påverkar klimatförändringarna sälarna?

    Hur påverkar klimatförändringarna sälarna? Olika sälarter påverkas troligen på olika sätt av klimatförändringar. Vikaren är särskilt utsatt för ökade temperaturer, i viss mån även gråsäl. Vikaren behöver is och snögrottor för att få ungarna att

  4. Fråga och svar

    Vad är målet med förvaltningen av säl?

    Vad är målet med förvaltningen av säl? De övergripande målen är att de respektive sälarterna ska ha gynnsam bevarandestatus och dess påverkan på mänskliga intressen ska vara neutral eller positiv. Gynnsam bevarandestatus är en term i art- och

  5. Fråga och svar

    Hur samverkar länderna runt Östersjön för sälförvaltning?

    Hur samverkar länderna runt Östersjön för sälförvaltning? Sälar lever längs hela vår kuststräcka, är mycket rörliga och i hög grad nationsöverskridande. Vad som görs inom sälförvaltningen i ett land påverkar populationerna i andra länder. Därför

  6. Fråga och svar

    Vilken påverkan har sälen på olika fiskbestånd?

    Vilken påverkan har sälen på olika fiskbestånd? Säl är en topp-predator högst upp i näringskedjan och äter fisk. De kan därför påverka storleksstrukturen, sammansättningen och återhämtningen av fiskarter i olika områden. Det finns dock inget entydigt

  7. Publicerad: 15 mars 2021

    Paramysis lacustris

    Fakta Latinskt namn: Paramysis lacustris Organism: kräftdjur Livsmiljö: Sötvatten, Brackvatten Första fynd i Europa: Litauen, 1960-talet Risk för att vara invasiv i Sverige (riskklass): Mycket hög risk Ansvarig myndighet: Havs- och vattenmyndigheten

  8. Publicerad: 15 mars 2021

    Paranais frici

    Fakta Latinskt namn: Paranais frici Organism: ringmaskar Livsmiljö: Brackvatten Ursprung: Ev pontokaspiska området Första fynd i Sverige: 1998 Risk för att vara invasiv i Sverige (riskklass): Ej tillämpbar/ ej riskklassificerad Ansvarig myndighet:

  9. Publicerad: 15 mars 2021

    Paratenuisentis ambiguus

    Fakta Latinskt namn: Paratenuisentis ambiguus Organism: hakmaskar Livsmiljö: Sötvatten, Marin Första fynd i Europa: Tyskland, 1986 Risk för att vara invasiv i Sverige (riskklass): Mycket hög risk Ansvarig myndighet: Havs- och vattenmyndigheten

  10. Publicerad: 27 juni 2025

    Parkslide

    Fakta Latinskt namn: Reynoutria japonica Svenskt namn: Parkslide Andra namn: Engelskt namn: Japanese knotweed Organism: växter Livsmiljö: Landlevande Ursprung: Östra Asien Förekommer i Sverige: Etablerad Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket Artfakta: