1. Publicerad: 2 november 2017 Uppdaterad: 6 mars 2019

    Storskaliga miljöproblem kräver nya övervakningsmetoder. Copernicus är ett stort EU-program som med satelliter, modeller och mätinstrument samlar in enorma mängder öppna data om miljö och klimat.

  2. Publicerad: 14 oktober 2013 Uppdaterad: 12 februari 2018

    I söksidan nedan hittar du exempelvis uppgifter om fosfor och kväve i sjöar, statistik över såld fisk, kartor för skyddade områden och data från miljöövervakningen. Du kan också hitta den officiella statistik som vi tar fram inom områdena fiske och havs- och vattenmiljö.

  3. Publicerad: 11 februari 2014 Uppdaterad: 10 juni 2019

    Under de senaste åren har omvärlden kommit att kräva allt större tillgång till data från miljöövervakningen. Därför har Hav och Naturvårdsverket upprättat ett system med nationella datavärdar.

  4. Två tredjedelar av de undersökta sjöarna har en fiskfauna som stämmer bra överens med sjöarnas naturliga förutsättningar. Under de 25 år som provfisken har genomförts i sjöarna kan man inte visa på några generella förändringar av sjöarnas fiskfauna. Resultaten kommer från det nationella miljöövervakningsprogrammet för sötvatten.

  5. Statistikområdet Tillförsel av fosfor till kusten beskriver mängden vattenburen fosfor som når kusten från landbaserade källor. Data kommer från Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakningsprogram för flodmynningar och från punktkällor, avloppsreningsverk och industrier, med utsläpp till kusten.

  6. Mängden växtplankton speglar mängden näringsämnen i vattnet och återspeglar om sjön är övergödd. Av trendsjöarna som övervakas regelbundet har 88 procent god eller hög status. Man ser inga tydliga trender under åren 1997–2018. Resultaten kommer från HaV:s nationella miljöövervakningsprogram för sötvatten.

  7. Statistikområdet Tillförsel av kväve till kusten beskriver mängden vattenburen kväve som når kusten från landbaserade källor. Data kommer från Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakningsprogram för flodmynningar och från punktkällor; avloppsreningsverk och industrier, med utsläpp till kusten.

  8. Sverige har mycket låg halt av nitrat i grundvatten förutom i jordbruksområden. År 1997 var tillståndet betydligt bättre än 1996, men efter 2000 ökade nitrathalten igen och har sedan 2008 legat på ungefär samma nivåer som under mitten av 90-talet. Resultaten kommer från det nationella miljöövervakningsprogrammet för sötvatten.

  9. De flesta trendsjöar, trendvattendrag och omdrevssjöar som har undersökts har låga eller måttligt höga halter av kväve (totalkväve). Det finns även tendenser till att halterna minskar. Resultaten kommer från HaV:s nationella miljöövervakningsprogram för sötvatten.

  10. Det ytliga grundvattnet i södra Sverige är påverkat av försurning. Av samtliga grundvattenstationer har dock andelen med mycket hög försurningspåverkan minskat under de senaste åren. Resultaten kommer från det nationella övervakningsprogrammet för Sötvatten.