Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Främmande arter Växter

Vattenpest (Elodea canadensis)

Vattenpest är en kärlväxt som kan bilda täta bestånd i sjöar, dammar och vattendrag. Den sprider sig genom att små bitar av den driver med vattnet, fastnar på fåglar som gäss och svanar eller flyttas oavsiktligt av människor.

Den närbesläktade arten stor vattenpest Egeria densa säljs ofta som akvarieväxt under namnet vattenpest.

Hur känns de igen?

Vattenpest är en dybladsväxt som bildar långa slingor med stjälkar. De kan bli upp till ett par meter långa och har centimeterlånga blad som sitter i täta kransar längs stjälken. Den blommar i toppen av stjälkarna med små (cirka fyra millimeter breda) vita eller bleklila blommor från juli till september.

Elodea canadensis Foto: Christian Fischer (CC BY-SA 3.0)

Bladens färg och form varierar till en viss del beroende på temperatur- och ljusförhållanden, och det kan vara svårt att skilja arten från andra inom släktet Elodea. Illustration med bladens särskiljande artkaraktärer finns i FaktabladPDF.

Svenska fynd

Det första fyndet av vattenpest uppges vara 1872 i Uppsala. Nu är den mycket vanlig i sjöar och vattendrag i hela södra delen av Sverige.

Under 2000-talet har vattenpest även påträffats i Sundsvallsområdet, i Sveriges nordligaste älv (Könkämä älv) samt vid Bottenviken.

Hur lever de?

Vattenpest är en sötvattensart som finns i sjöar, dammar, lugna vattendrag och våtmarker.

Fakta

Naturlig förekomst:
Nordamerika

Status i Sverige:
främmande och potentiellt invasiv

Förekomst i svenska vatten:
Sjöar och vattendrag, Östersjön

Etableringsgrad: väl etablerad
Första fyndet: 1872
Faktablad: Ladda ner faktabladPDF
Informationsblad: Ladda ner infobladPDF

Den förekommer även i brackvattenområden som flodmynningar och avsnörda vikar och tål salthalter upp till 2,5 promille.

Vattenpest lever nedsänkt i vattnet och fäster vid botten med trådaktiga rötter. Den trivs i grunda och näringsrika vatten, och finns vanligen på djup mellan 0,15 och 4 meter. Den klarar kalla vatten och kan överleva under snötäckt is, men växer bäst när temperaturen är mellan 10 och 25 grader.

Den förökar sig vegetativt genom att lösa bitar av växten sprids med vatten eller transporteras vidare med hjälp av fåglar eller människor.

Hur kom de hit?

Vattenpest kan ha införts avsiktligt som prydnadsväxt till dammar, eller oavsiktligt följt med vid transporter av gods, från Nordamerika till Europa under 1800-talet. Den upptäcktes först i en damm på Irland 1836. Därefter kan vattenpest ha spridits vidare inom Europa.

Rapportera fynd

Om du hittar vad du misstänker är en vattenpest kan du rapportera den till Artportalen eller direkt till rapporteringssidan på SLU:s webbplats.

Möjliga effekter

Vattenpest växer snabbt och kan bilda täta bestånd. Det svenska namnet syftar på den egenskapen. En tät massa av vattenpest tar plats och hindrar solljuset att tränga ned i vattnet vilket påverkar livsbetingelser för andra växter. Det kan även förändra miljön för djurlivet. Dels på ett positivt sätt genom att den blir föda åt till exempel betande sjöfågel och fungerar som skydd för yngel, men även negativt genom att skrymmande massor av vattenpest kan ödelägga habitat för djur som kräftor och fisk. 

Vattenpest trivs i övergödda vatten. Övergödningen i ett vattenområde ökar när vattenpest först tar upp näringsämnen ur sedimenten under tillväxten, och sedan frigörs dessa näringsämnen och hamnar i vattnet när växten bryts ned inför vintern. Nedbrytningen av stora mängder växtmaterial kan även leda till syrebrist.

Täta bestånd av vattenpest kan ställa till problem för båttrafik, fiske och rekreation och även påverka vattenflöden i små vattendrag.

Hindra spridning i svenska vatten

Det räcker med att små bitar av växten sprids för att den ska etablera sig i ett nytt vattenområde. Kontrollera och rensa båtar och utrustning som flyttas mellan områden. Var aktsam med hanteringen av akvarier och dammar som innehåller Elodea-arter.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Främmande arter Växter

Publicerad: 2016-01-26
Uppdaterad: 2017-09-07

Sidansvarig: Webbredaktionen