Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Främmande arter Ryggradslösa djur

Penselkrabba (Hemigrapsus takanoi)

Den asiatiska penselkrabban har påträffats på västkusten första gången i maj 2016. Med tanke på dess snabba spridning i Nordsjön är det troligt att den kommer att bli en ny invasiv främmande art i svenska hav.

Hur känns de igen?

Penselkrabban (även kallad penselhårskrabba) är förhållandevis liten. Som vuxen blir den sällan mer än tre (max fyra) centimeter över den kvadratiska ryggskölden. På sidorna av skölden finns tre taggar (sidotänder), till skillnad från vår inhemska strandkrabba som har fem taggar.

Foto: Hans Hillewaert (CC BY-SA 4.0)

Hannarna har en karaktäristisk tofs med hår i "tumvecken" på klorna, vilket är anledningen till det svenska artnamnet penselhårskrabba.

Färgen på ryggskölden varierar, men är ofta gulbrun, grå eller grön, ibland med vita fält (ofta på honor och unga krabbor).

Fakta

Naturlig förekomst:
Nordvästra Stilla havet

Status i Sverige:
påträffad
Etableringsgrad: ännu inte påträffad
Faktablad: Ladda ner faktabladWord

Penselkrabban har inte randiga ben, till skillnad från den besläktade asiatiska blåskrabban (strandkrabban) som har påträffats i svenska vatten.

Svenska fynd

Penselkrabba påträffades i svenska vatten första gången i maj 2016. Det är en framgångsrik invasiv art som sprider sig längs Atlantkusten och Nordsjökusten, och har nått tyska bukten. Sannolikheten finns att den etablerar sig och sprider sig längs den svenska västkusten, eventuellt även till Östersjön.

Hur lever de?

Krabborna är allätare och livnär sig på alger och smådjur som till exempel märlkräftor, musslor och havsborstmaskar, men de äter även fisklarver och fiskyngel.

De lever på djup ned till cirka tio meter, ofta bland stenar men även på mjuka bottnar. Det är en marin art, men den finns även i flodmynningar och estuarier och tolererar stora skillnader i salthalt – från sötvatten till oceaniskt havsvatten. De klarar även temperaturer från nollgradigt till 30 grader varmt. Det gäller de vuxna krabborna. Larverna är inte lika tåliga, de behöver salthalter på minst 25 promille för att kunna utvecklas.

Hur kom de hit?

Den asiatiska penselkrabban upptäcktes första gången i Europa 1994, i La Rochelle i Frankrike. Dit kan den ha kommit via barlastvatten i fartyg, eller via importerade japanska ostron.

Därefter har penselkrabbor återfunnits söderut längs franska Atlantkusten, och norrut mot Nordsjöområdet. Det är dock oklart i vilken omfattning populationerna fortplantar sig.

Krabblarver kan lätt föras med havsströmmar eller båtar, och kan därmed nå den svenska västkusten med den nordgående Jutska strömmen som passerar Danmarks västkust eller som fripassagerare på fartyg eller båtar.

Rapportera fynd

Om du hittar vad du misstänker är en penselkrabba kan du rapportera den till Artportalen eller direkt till rapporteringssidan på SLU:s webbplats.

Du kan även rapportera invasiva främmande arter med hjälp av rapporteringssidan Rappen.

Möjliga effekter

Penselkrabbor tål stora variationer i både salthalt och temperatur, de äter det mesta och det kan bli många av dem. I Frankrike har man påträffat tätheter på över hundra krabbor per kvadratmeter. Det gör att penselhårskrabbor framgångsrikt kan konkurrerar med andra bottenlevande djur som små strandkrabbor och räkor.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Främmande arter Ryggradslösa djur

Publicerad: 2015-12-03
Uppdaterad: 2016-05-11

Sidansvarig: Webbredaktionen