Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Fiskar Främmande arter

Gräskarp (Ctenopharyngodon idella)

Gräskarp är en växtätande fisk och odlas i Sverige för att bekämpa växtlighet i dammar och mindre sjöar. I Europa har gräskarpen på sina ställen bildat vilda bestånd, men i Sverige har naturlig fortplantning bara konstaterats i enstaka fall.

Hur känns de igen?

Det är en storvuxen, långsträckt karpfisk med stora och tydliga fjäll. På rygg och sidor har fjällen svarta kanter Den saknar skäggtömmar och färgen på sidorna är gråvitaktig eller matt silverfärgad. Gräskarp kan väga upp till 45 kilo och bli över en meter lång.

Gräskarp.

Foto: Roban Kramer (Wikimedia Commons)

Svenska fynd

Gräskarp infördes och planterades ut i Sverige första gången 1969. Det var i den uppländska sjön Ösbysjön och syftet var att gräskarp genom sitt födoval skulle motverka att sjön växte igen.

Sedan dess har odlad gräskarp planterats ut i flera svenska sjöar och dammar.

Hur lever de?

Gräskarp är en sötvattensfisk, med den klarar vatten med en salthalt upp till 10 promille.

I sitt ursprungliga utbredningsområde i Kina och sydöstra Sibirien föredrar gräskarp långsamt strömmande floder eller stilla vatten med mycket vegetation. Gräskarp klarar temperaturer på mellan noll och 38 grader. I odlingar växer den bäst om temperaturen är 20 grader. Det är en fisk som en känslig mot försurning.

Gräskarp äter huvudsakligen vattenväxter. I svenska vatten innebär det till exempel vattenpest (Elodea canadensis), gäddnate (Potamogeton natans) och kaveldun (Typha latifolia).

Vid lek vandrar gräskarp till strömmande vatten. Rommen är pelagisk och driver fritt ett par dagar innan den kläcks. Faller rommen ned på botten förstörs den lätt. Det gör att utplanterad gräskarp kan ha problem med att reproducera sig. I Sverige har naturlig reproduktion bara konstaterats i enstaka fall.

Möjliga effekter

Eftersom de kan växa till mycket snabbt när det är gott om föda, kan främmande arter dominera djurplanktonsamhällen. Det kan leda till flera ekologiska effekter.

Fakta

Naturlig förekomst:
Asien

Status i Sverige:
främmande och potentiellt invasiv

Förekomst i svenska vatten:
Sötvatten

Etableringsgrad: finns inga självreproducerande bestånd
Första fyndet: 1969
Faktablad: Ladda ner faktabladWord

Fiskbestånd kan utarmas genom att ägg och fisklarver äts upp av arterna, och genom att det blir brist på djurplankton som även fiskar äter. Det finns även en risk att växtplankton växer till ohämmat.

Hur kom de hit?

Gräskarp är avsiktligt introducerad till Sverige. Den odlas för utsättning främst i dammar för att motverka igenväxning.

Möjliga effekter

Gräskarp har introducerats till över 80 länder världen över, för att odlas som matfisk och för biotopvård av sjöar och vattendrag. Möjliga effekter som kan uppstå, har ett komplext förlopp och beror bland annat på hur tätt beståndet av gräskarp är och vilken typ av växtlighet som finns.

Rapportera fynd

Om du hittar vad du misstänker är en amerikansk kammanet kan du rapportera den till Artportalen.

Negativa effekter som konstaterats är till exempel överbetning av vattenväxter, minskad mängd djurplankton, grumling av vattnet och påverkan på andra fiskars lek- och yngelplatser.

Hindra spridning i svenska vatten

Utsättning av gräskarp kräver tillstånd från länsstyrelsen.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Fiskar Främmande arter

Publicerad: 2016-01-26
Uppdaterad: 2017-01-12

Sidansvarig: Webbredaktionen