Fångststatistik för fritidsfisket

Hitta på sidan

Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för officiell statistik inom fiskets område. Statistiken har på HaV:s uppdrag producerats av Statistiska centralbyrån, SCB.

Med fritidsfiske avses i denna statistik allt fiske som inte sker med stöd av fiskelicens eller personlig fiskelicens.

Person med fiskespö. Står vid vattenbryn i solnedgång.

Foto: Natalie Greppi.

Fritidsfisket i Sverige 2021

  • Under 2021 ägnade sig ungefär 1,5 miljoner personer åt fritidsfiske minst en gång i svenska vatten, varav 1,0 miljoner män och 0,5 miljoner kvinnor. Detta gäller personer som är folkbokförda i Sverige, i åldern 16–80 år.
  • Antalet fiskedagar uppgick 2021 till omkring 12,4 miljoner, varav 6,9 miljoner från båt. Flest fiskedagar hade fiskeområdet Götaland och Svealand (exklusive de stora sjöarna). Den sjö som hade flest fiskedagar var Mälaren, tätt följd av Vänern. Det havsområde som hade flest fiskedagar var mellersta Östersjön, följd av Skagerrak.
  • Den sammanlagda fångsten som behölls uppskattas till 12 300 ton, varav 6 500 ton fångades i sjöar och vattendrag och 5 900 ton utmed kusterna och i havet. Den totala fångsten som återutsattes skattas till 11 500 ton, varav 8 500 ton i sjöar och vattendrag och 3 000 ton utmed kusterna och i havet.
  • Den vanligaste målarten, det vill säga arten man har avsikt att fånga, är abborre i både inlandsfiske och kust- och havsfiske. Även gädda är en målart som är vanligt förekommande i båda vattnen.
  • Fritidsfiskets sammanlagda utgifter för förbrukningsmaterial, fiskekort, resor, fiskeguider, mat och logi under 2021 uppgick till cirka 5,6 miljar­der kronor. Utgifter för större inköp, till exempel båtar eller dyrare redskap, skattas till 9,7 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna under år 2021 uppgick alltså till cirka 15,3 miljarder kronor.
Publicerad: 2014-11-20
Uppdaterad: 2020-06-29
Sidansvarig: Webbredaktion