Röd pungräka | Hemimysis anomala
Röd pungräka är en främmande art som förekommer i Sverige.
Fakta
- Latinskt namn: Hemimysis anomala
- Svenskt namn: röd pungräka
- Organism: kräftdjur
- Livsmiljö: Brackvatten
- Ursprung: Pontokaspiska området
- Bestånd i Sverige: Askö, Trosa skärgård
- Första fynd i Sverige: 1990-1999
- Risk för att vara invasiv i Sverige (riskklass): 5 - mycket hög risk
- Ansvarig myndighet: Havs- och vattenmyndigheten
- Artfakta: Om Röd pungräka i Artdatabanken
- Faktablad: Ladda ner faktablad Pdf, 140.5 kB.
Den röda pungräkan finns nu i norra Europas kustvatten och den sprids framför allt i sötvatten.
Den klarar stora variationer i salthalt och temperatur, och en farhåga med röd pungräka är att den kan konkurrera med fiskyngel och med andra pungräkor om födan.
Hur känns de igen?
Röd pungräka blir mellan 6 och 17 millimeter lång. Storleken beror på var de lever.
Den känns vanligen igen på den röda färgen, men den kan ändra kroppsfärg. Då blir den nästan genomskinlig och svagt gulaktig.
Svenska fynd
Den upptäcktes 1995 i Trosa skärgård, och senare även vid Djurgården i Stockholm. Eftersom den gömmer sig på bottnar dagtid är den svår att upptäcka. Det gör att röd pungräka kan finnas på fler ställen än man vet om.
Rapportera fynd
Om du hittar vad du misstänker är ett fynd av arten kan du rapportera det i Rappen.
Hur kom de hit?
Det troliga är att den oavsiktligt spridits till Östersjön med barlastvatten i fartyg.
Det finns även en möjlighet att den kommit med havsströmmar över Östersjön, från floden Nemunas i Litauen.
Där planterades den röda pungräkan ut i en damm under 1960-talet. Tanken var då att den skulle bli fiskföda och öka fiskproduktionen i dammen.
Hur lever de?
Röda pungräkor är nattaktiva. Under dagen håller de sig gömda på bottnar, och tar sig på natten upp i vattnet för att söka föda. De lever av små djurplankton och tar hellre hinnkräftor än hoppkräftor.
Möjliga effekter
Genom att den äter små djurplankton kan den påverka både växt- och djurplankton som finns i områden där den dyker upp. Både vilka arter som finns och hur mycket det finns av dem. Den kan även konkurrera med inhemska arter som livnär sig på samma föda.
Rapportera fynd
Om du hittar vad du misstänker är en röd pungräka kan du rapportera den till Artportalen.