Nyhetsbrev för små avlopp oktober 2022

Reviderad vägledning för tillsyn

Reviderad vägledning för tillsyn av små avloppsanläggningar finns nu publicerad på vår webbplats.

Bakgrund

Havs- och vattenmyndigheten publicerade 2015 en vägledning om effektiv tillsyn av små avlopp. Sedan dess har det hänt en hel del inom området och behov av att revidera vägledningen har uppstått. Det har bland att kommit nya rättsfall från Mark- och miljööverdomstolen och flera projekt har lett till en allmän utveckling av tillsynsområdet. Publiceringen av vägledningen för prövning hösten 2019 har också inneburit att det funnits behov av komplettering av vägledningen för tillsyn, bland annat med avseende på kontroll av grundvattennivå vid tillsyn. Då behovet av prioritering av tillsynen är stort så har vi även tagit fram en modell för riskklassning som syftar till att rikta tillsynen dit där mest hälso- och miljönytta kan uppnås genom åtgärder. Vägledningarna för prövning och tillsyn är nu båda webbaserade och har en första gemensam del som bland annat tar upp handläggarens roll och ger en översikt över avloppsjuridiken. Även denna del är reviderad.

Nya rättsfall

Det har sedan 2015 tillkommit många nya prejudicerande domar om små avlopp från Mark- och miljööverdomstolen. De nya domarna handlar bland annat om rättskraften i ett tillstånd beviljat med stöd av miljöbalken och om vad som kan anses vara rimligt att kräva av en äldre anläggning för att kravet på rening ska vara uppfyllt. I den reviderade vägledningen finns bland annat förtydligade avsnitt om rättskraften i ett miljöbalkstillstånd samt en ny sammanställning av rättsfall utifrån olika tillsynssituationer. Det finns dessutom en separat sökbar rättsfallssammanställning av alla de domar som refereras till i vägledningen.

Utveckling av tillsynsområdet små avlopp

Sedan 2015 har många nya rapporter om små avlopp publicerats. Bland annat har kommuner samarbetat kring projekt finansierade med LOVA-medel för att med norsk forskning som bakgrund utveckla provtagning och bedömning i fält av utgående renat avloppsvatten med så kallade surrogatparametrar. Andra liknande kommungemensamma projekt har handlat om uppföljande tillsyn av nyare anläggningar. Inom forskarvärlden har också en hel mängd nya rapporter tillkommit, en del på HaV:s initiativ och med vår finansiering. Rapporterna handlar bland annat om bedömningskriterier vid tillsyn av markbaserade anläggningar och schablon för vattenförbrukning som kan påverka bedömningen av analysresultat.

I den reviderade vägledningen har resultaten från de nya rapporterna bland annat omsatts i ett omarbetat avsnitt om bedömning av anläggningar samt ett helt nytt avsnitt om provtagning.

Koppling till vägledning om prövning från 2019

Förutsättningarna för tillsynen av små avlopp avgörs i mångt och mycket redan vid prövningen. Det är därför viktigt att koppla ihop tillsyn och prövning till en fungerande helhet där utgångspunkterna för prövningen bland annat är att det ska finnas ett tillräckligt bra och väldokumenterat beslutsunderlag innan tillstånd meddelas. Utifrån tillståndet och dokumentationen i ärendet kan tillsynen bli effektivare och mer förutsägbar, vilket gynnar såväl miljön som tillsynsmyndigheten och verksamhetsutövaren. Det handlar t.ex. om att redan i prövningsskedet se till att anläggningens fysiska kontrollpunkter är identifierade, men också – som föreslås i den reviderade vägledningen – följa upp det lämnade tillståndet när den nya anläggningen varit i drift 1-2 år, i syfte att se till att anläggningen fungerar så som det var tänkt. Ett annat exempel är att det i vägledning för prövning från 2019 infördes grundvattenrör som en kontrollpunkt för markbaserade anläggningar. I den reviderade vägledningen för tillsyn finns nu ett avsnitt om kontroll av grundvattennivåer som knyter ihop de båda vägledningarna.

Prioritering vid tillsyn

Med många små avloppsanläggningar som har olika tekniska förutsättningar och där risken för påverkan varierar, samtidigt som tillsynsresurserna är begränsade, är det viktigt att tillsynen kan riktas dit där mest hälso- och miljönytta kan uppnås genom åtgärder. Ett av målen med revideringen av vägledningen om tillsyn av små avlopp har därför varit att ta fram en riskklassningsmetod som ger kommunerna stöd i tillsynsprioriteringen och som hanterar så många aspekter som möjligt. En nationellt framtagen metod för riskklassning ger också förutsättningar för större samsyn mellan kommuner.

En del av riskklassningsmetoden har utvecklats för att med automatik kunna hämta data från kommunernas verksamhetssystem (uppgifter om anläggningen) och från GIS-stödet (uppgifter om platsen för anläggningen). Uppgifterna som hämtas ger en poängsättning av risk som i sin tur omvandlas till en riskklass och därmed en tillsynsprioritering. Avsikten är att alla små avloppsanläggningar i kommunen på sikt hanteras automatiskt och samtidigt för att tilldelas sin riskklass. En förutsättning är att kommunen har uppdaterat sitt objektsregister. HaV arbetar för närvarande för att få till en fungerande automatisk nationell riskklassning men en teknisk lösning för detta finns ännu inte. En automatisering innebär att alla små avloppsanläggningar i kommunens verksamhetssystem kan riskklassas samtidigt.

En annan del av riskklassningsmetoden bygger på att kommunen själv gör en bedömning av vissa aspekter som inte är möjliga att hämta med automatik från nationella databaser. GIS-stödet för små avlopp är under utveckling och uppdatering, men bedömningen av små avlopps risk för påverkan på t.ex. grundvattenförekomster är svår att automatisera. I den nya riskklassningsmetoden har HaV därför, med stöd av Vattenmyndigheterna, tagit fram en instruktion för hur kommunen själv kan hämta underlag från Vattenkartan i VISS för att bedöma risken för påverkan från små avlopp i grundvattenförekomster.

Synpunkter som har inhämtats

Den reviderade vägledningen har skickats på remiss till 26 kommuner, 21 länsstyrelser, Naturvårdsverket, Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Boverket, SGU, Vattenmyndigheterna, Skatteverket, SMHI, Lantmäteriet, Maskinentreprenörerna, VVS-fabrikanterna, MRV (Branschorganisation för EN-godkända minireningsverk), Villaägarna, föreningen VA-i tiden, RISE, Luleå Tekniska Universitet, SKR, Avloppsguidens användarförening och Avloppsguiden. Synpunkterna har omhändertagits och en sammanställning av remissvaren och vilka ändringar som gjorts med anledning av dem är publicerad här.