Bedömningar i det enskilda fallet när miljökvalitetsnormer ska tillämpas

Hitta på sidan

Du ska som tillsynsmyndighet se till att miljöbalken samt villkor och andra regler som gäller verksamheten följs.

Regler om vad en tillsynsmyndighet kan begära för att få tillgång till ett beslutsunderlag, exempelvis om verksamhetens utsläpp till vatten, finns i 26 kap. 21–22 §§ miljöbalken.

Verksamhetsutövaren behöver visa att den har den kunskap som fordras enligt kunskapskravet (2 kap. 2 § miljöbalken) och i övrigt vad som i lagstiftningen innebär om till exempel tekniska krav eller andra åtgärder för verksamheten. Verksamhetens egenkontroll (26 kap. 19 § miljöbalken) knyter an till kunskapskravet.

När krav ställs på försiktighetsmått och skyddsåtgärder är utgångspunkterna:

  • statusen i vattenförekomsten
  • vilka kvalitetsfaktorer som kan påverkas och som kan leda till att en norm inte följs
  • vilka miljöproblem det finns i vattenförekomsten.

Det gäller oavsett vilken typ av miljökvalitetsnorm det är fråga om i ett enskilt fall (gränsvärdesnorm eller annan norm). Om det är en yrkesmässig verksamhet behöver även en bedömning av vad försiktighetsmått och skyddsåtgärder kan uppnå med bästa möjliga teknik ingå.

Regelverk för att tillämpa miljökvalitetsnormer

Här hittar du ett urval av regler som hjälper dig i ditt arbete med tillsyn och prövning.

Checklista när du ska tillämpa miljökvalitetsnormerna

Ladda ner checklistan Pdf, 581.2 kB.

Verksamhetsutövaren ska ta fram underlag

Tillsynsmyndigheten ska granska hur den aktuella verksamheten påverkar möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna. Det görs främst med stöd av det underlag som verksamhetsutövaren tagit fram.

Vilka kvalitetsfaktorer påverkar verksamheten?

Kor.

Nytt verktyg

Miljösamverkan Sverige, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram tabeller över vilken parameter/kvalitetsfaktor som bäst visar på det miljöproblem som du vill undersöka och som visar på kopplingen där emellan. Här finns tabeller över biologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer för sjö, vattendrag och kustvatten.

Bedömningen av den aktuella verksamhetens påverkan ska inte begränsas till enbart de för tillfället sämsta kvalitetsfaktorerna i vattenförekomsten.Den ska även omfatta den påverkan som den aktuella verksamheten medför på relevanta kvalitetsfaktorer som ingår i statusen för den aktuella typen av vattenförekomst och som kan leda till att en norm inte kan följas.I bedömningen behöver även ingå effekterna av de försiktighetsmått och skyddsåtgärder som ska vidtas för att inte försämra statusen för de relevanta kvalitetsfaktorerna.

Med relevant kvalitetsfaktor avses i detta sammanhang de kvalitetsfaktorer den aktuella verksamheten kan komma att påverka. För till exempel en verksamhet som inte har utsläpp av näringsämnen till vattenmiljön är det alltså inte relevant att utreda påverkan av kvalitetsfaktorn näringsämnen.

Exempel - vattenkraftverk och kvalitetsfaktorer

Ett vattenkraftverk påverkar i princip alltid de hydromorfologiska förhållandena, och därmed dessa kvalitetfaktorer. Och kan även ha en direkt eller indirekt påverkan på de ekologiska kvalitetsfaktorerna.

En vattenkraftsutbyggnad kan till exempel leda till att en viktig lekplats för fisk försvinner. Eller om en muddring utförs på olämplig plats eller med en metod som gör att kontinuerlig grumling uppstår som försämrar förutsättningarna för till exempel bottenfaunan.

I båda fallen kan den ekologiska statusen i vattenförekomsten försämras på grund av påverkan på de biologiska kvalitetsfaktorerna fisk och bottenfauna.

Verksamhetens påverkan på icke klassificerade kvalitetsfaktorer

Det är viktigt att bedöma verksamhetens påverkan på alla relevanta kvalitetsfaktorer vid tillsyn och prövning. Även de kvalitetsfaktorer som vattenförekomsten inte är klassificeringen utifrån.

Exempel - muddring och kvalitetsfaktorer

En farled behöver fördjupas genom muddring. Den aktuella ekologiska statusen i vattenförekomsten är inte klassificerad utifrån hydromorfologiska kvalitetsfaktorer då den ekologiska- och fysikalisk-kemiska statusen är hög.

Verksamhetsutövaren behöver redovisa och ha kunskap om hur muddringen genom till exempel förändrad konnektivitet eller hydrologisk regim påverkar de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna.

Är det en tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken ska det i miljökonsekvensbeskrivningen redovisas hur det ska undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm inte följs.

Undantag från att nå god ytvattenstatus

Eftersom myndigheten enligt 5 kap. 3 § har ett ansvar för att miljökvalitetsnormer följs behöver den känna till grunderna för besluten om miljökvalitetsnormer. Det gäller även eventuella undantag för den eller de vattenförekomster som verksamheten kan komma att påverka.

För en del vattenförekomster innebär miljökvalitetsnormen att vattenmyndigheterna har beslutat om undantag från att nå god status (4 kap. 9-10 §§ förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön) antingen genom beslut om förlängd tidsfrist eller mindre stränga krav.

Undantag kan medges från att uppnå god status eller god potential till den 22 december 2015 eller senare, till 2021 eller 2027. Särskilda kriterier måste vara uppfyllda för att undantag ska kunna ges.

Hur bedömningen har gått till och motiven till undantagen framgår av vattenmyndighetens förvaltningsplan samt i VISS. Myndigheten behöver känna till såväl undantagen som skälen till undantagen.

Det bör också vara känt vilken kvalitetsfaktor eller vilka parametrar som varit utslagsgivande för undantaget. Se även vår rapport 2014:12 om förlängd tidsfrist och mindre stränga krav.

Ett tillstånds rättskraft

En begränsning i de krav en tillsynsmyndighet kan ställa genom föreläggande eller förbud kan vara ett tillstånds rättskraft enligt 24 kap. 1 § miljöbalken.

Om en fråga har prövats genom tillståndet kan i princip inte ytterligare krav ställas på verksamhetsutövaren med hänvisning till de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken.

Tillsynsmyndigheten kan då i vissa fall vara hänvisad till att i stället begära omprövning av befintligt tillstånd gällande till exempel omfattningen eller av villkoren om dessa behöver ändras på grund av att en miljökvalitetsnorm riskerar att inte följas.

Omprövning av tillstånd till miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet omgärdas av en del särskilda bestämmelser i miljöbalken.

Det kan finnas möjligheter för tillsynsmyndigheten att ingripa med stöd av de allmänna hänsynsreglerna även mot en verksamhet som har tillstånd. Tillståndet omfattar kanske inte en prövning av aktuella vattenfrågor och det kan saknas villkor för utsläpp till vatten.

Det kan även vara fråga om andra ämnen eller utsläpp som inte har utretts tidigare.

Miljökvalitetsnormerna i miljökonsekvensbeskrivningen

En miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i en ansökan om tillstånd att anlägga, driva eller ändra verksamheter enligt 9 kap. (miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd), 11 kap. (vattenverksamhet) eller 12 kap. (jordbruk och annan verksamhet) miljöbalken.

Miljökonsekvensbeskrivningen i den specifika miljöbedömningen ska redovisa, 6 kap. 35 § miljöbalken, de åtgärder som planeras för att undvika att verksamheten eller åtgärden bidrar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs, om sådana uppgifter är relevanta med hänsyn till verksamhetens art och omfattning.

Det är därför av stor vikt att myndigheterna vid samrådet inför en tillståndsprövning tar upp frågan om hur verksamheten påverkar eller riskerar att påverka möjligheterna att följa miljökvalitetsnormerna.

MKN Vatten i tillsyn av miljöfarlig verksamhet

Miljösamverkan Sverige har tagit fram ett nytt handläggarstöd för tillsynsmyndigheterna när det gäller MKN vatten och tillsyn miljöfarlig verksamhet. Handläggarstödet lanserades i mars 2020.