Miljööverdomstolen, 2010-07-05, M 2350–10

Slutsats

Om kommunen har en skyldighet enligt 6 § LAV är det inte möjligt att istället låta en exploatör och slutligen de berörda fastighetsägarna att själva ansvara för samfällda anläggningar som i sin tur ska anslutas till ett kommunalt stomnät. Det innebär dock inget hinder för kommunen att i verksamhetsområdet införliva en va-anläggning som har byggts av en exploatör.

Sammanfattning

I mål M 2350-10 från Svea Hovrätt prövades om förhållandena var sådana att ansvaret för att ordna vattentjänster borde ankomma på va-huvudmannen eller om det i stället borde lösas av en i området aktiv exploatör eller ytterst av de enskilda fastighetsägarna genom samfällda lösningar. En enskild fastighetsägare med ett fritidshus i närhet av en fjällanläggning yrkade att va-nämnden skulle ålägga kommunen att inordna hans fastighet i det allmänna verksamhetsområdet. Det detaljplaneområde som fastigheten tillhörde omfattade ett drygt femtiotal fastigheter inom samlad bebyggelse avsedd för bostadsändamål. Va-nämnden konstaterade att det därmed föreligger ett förväntat exploateringstryck. ”Redan den antagna detaljplanen, med den belastning detta innebär för vatten- och avloppsförsörjningen inom området, gör att det enligt Va-nämndens mening inte kan anses föreligga någon tvekan om att frågan om vattentjänster behöver lösas i ett större sammanhang såväl för den aktuella fastigheten som för det område där fastigheten är belägen. Nästa fråga är därmed om förhållandena är sådana att ansvaret för att ordna vattentjänsterna bör ankomma på va-huvudmannen eller om den i stället bör lösas av exploatören eller ytterst av de enskilda fastighetsägarna genom samfällda lösningar. Utgångspunkten i va-lagstiftningen är att det i första hand är en uppgift för det allmänna att ordna vattenförsörjning och avlopp i ett större sammanhang. Den bebyggelse som betjänas av eller ligger inom det område där förutsättningarna för kommunens utbyggnadsskyldighet är uppfyllda, bör alltså enligt nämndens mening ingå i ett verksamhetsområde enligt vattentjänstlagen. Som framgår av lagens förarbeten har riksdagen sålunda ställt sig bakom den bedömningen, att lagen inte bör innehålla några bestämmelser om att kommunen skall kunna besluta om va-samverkan mellan fastighetsägare som ett alternativ till en kommunal va-anläggning (prop. 2005/06:78 s. 37 f., bet. 2005/06: BoU 8, rskr. 2005/06:213). Således låter sig uppfattningen att ett verksamhetsområde är påkallat i ett visst område svårligen förenas med den lösning som kommunen åtminstone tidigare förespråkat, nämligen att låta exploatören och slutligen de berörda fastighetsägarna själva ansvara för samfällda anläggningar som i sin tur skulle anslutas till ett kommunalt stomnät. Det nu sagda innebär dock inget hinder för kommunen att i verksamhetsområdet införliva en va-anläggning som har byggts av en exploatör.” Va-nämnden beslutade att kommunen var skyldig att ordna allmänna vattentjänster för fastighetsägaren och gav kommunen 1,5 år på sig att ordna detta. MÖD fastställde Va-nämndens beslut.