Restaurering av ålgräs och ålgräsängar

Hitta på sidan

Ålgräs­ängar utgör viktiga och artrika habitat på grunda mjukbottnar och de förser naturen och människan med flera viktiga ekosystem­funktioner och -tjänster. Flera EU-direktiv och internationella konventioner har identiferat ålgräs som en skyddsvärd biotop.

Ålgräs har minskat i utbredning på västkusten och restaurering av ålgräsängar är svårt och kostsamt, så det är alltid bättre att skydda än att återskapa dem. Syftet med vägledningarna är dels att få ett kostnadseffektivt restaurerings- och återställningsarbete, dels att undvika eller minimera nettoförluster av ålgräsmiljöer och dess ekosystemtjänster.

Introduktion till restaurering av ålgräsängar

Omslagsbild för YouTube-video

Tillsammans med Göteborgs universitet och Länsstyrelsen i Västra Götaland har vi tagit fram en handbok och instruktionsfilmer för restaurering av ålgräsängar. Ovan ser du introduktionsfilmen och här hittar du handboken och övriga tre filmer.

Ytorna fortsätter att minska

I Sverige förekommer fyra sjögräsarter och ålgräs (Zostera marina L.) är den vanligaste och största arten. Den dominerar helt på västkusten. Ålgräsets utbredning längs Sveriges kust sträcker sig från norska gränsen på västkusten till Stockholms norra skärgård i Östersjön.

I Bohuslän har ålgräsets areal minskat med över 60 procent sedan 1980-talet, till följd av bland annat övergödning och överfiske. Det motsvarar en förlust på cirka 12 500 hektar ålgräs.

Även om åtgärder vidtagits för att minska övergödningen och överfisket så att vattenkvaliteten har förbättrats, kan man inte se någon generell återhämtning av ålgräsets utbredning. Tvärtom fortsätter de återstående ålgräsängarna att minska, bland annat till följd av den fortsatta exploateringen av grunda kustområden.

Krav på åtgärder i flera direktiv

Ett stort antal internationella och nationella åtaganden och beslut ställer krav på olika åtgärder för att minska påverkan och belastning och även på att genomföra restaurering av kust- och havsmiljön: främst ramdirektivet för vatten, havsmiljödirektivet, art- och habitatdirektivet, miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Viktiga verktyg

En viktig förutsättning för restaureringsarbetet och arbetet med ekologisk kompensation är en väl fungerande verktygslåda, med vetenskapligt grundade metoder.

Som ett led i detta arbete har vi i samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Göteborgs Universitet tagit fram:

Handboken, vägledningen och filmerna avser ålgräs av sjögräsarten Z. marina och gäller endast denna art.

Handboken vägleder i restaureringsprocessen

Handboken (rapport 2016:9) ger en detaljerad vägledning för restaurering av ålgräs och tar upp alla viktiga steg i restaureringsprocessen, från utvärdering och val av lokaler, samråd och tillstånd, skörd och plantering, till övervakning och utvärdering av resultaten. Metodiken är i första hand utvecklad för Västerhavsområdet, men delar kan också vara tillämpbara i Östersjön efter att metoderna undersökts där.

Även om det nu finns väl fungerande metoder för ålgräsrestaurering tillgängliga för svenska förhållande är restaurering av ålgräs tidskrävande, kostsamt och förenat med osäkerheter.

Syftet med vägledningen för kompensationsrestaurering är att undvika eller minimera nettoförluster av ålgräsmiljöer och dess ekosystemtjänster i samband med exploateringsprojekt.

Ett viktigt komplement till handboken är HaV:s rapport 2016:8 Förvaltning och restaurering av ålgräs i Sverige - Ekologisk, juridisk och ekonomisk bakgrund.

Kostsamt och komplext att kompensationsrestaurera

Den totala kostnaden för att restaurera en hektar ålgräs med de rekommenderade metoderna skattas till mellan 1,2 och 2,5 miljoner kronor (inklusive val av lokal och utvärdering). Följaktligen är det av största vikt att förvaltningen i första hand fokuserar på att skydda återstående ålgräsängar, och endast som en sista åtgärd tillåter kompensationsrestaurering som en lösning vid exploatering.

Kompensationsrestaurering är en komplex verksamhet där många förutsättningar (till exempel ekologiska, ekonomiska och rättsliga) samspelar. Idag finns det inte så många genomförda restaureringsprojekt i kustmiljöer och rättspraxis är inte särskilt utvecklad än.

Kompensation ska minimera skadorna -– inte leda till lägre krav vid prövningen

Det är viktigt att poängtera att kompensationsrestaurering inte kan ses som en försiktighetsåtgärd bland andra. Istället ska kompensation användas som ett sätt att minimera skadorna på ekologiska värden då en verksamhet ändå anses tillåten.

Skadelindringshierarkin används i alla ärenden

Centralt för ekologisk kompensation är att skadelindringshierarkin används i alla ärenden, vilket innebär att skador på ålgräs i första hand ska undvikas, i andra hand minimeras och endast i sista hand tillåtas och då endast kombinerat med krav på att en kompensationsrestaurering genomförs.

Uppföljning i databasen Åtgärder i vatten

För att kunna följa upp åtgärdsarbetet är det viktigt att resultaten från åtgärderna redovisas i den nationella databasen Åtgärder i Vatten där alla rapporter och kostnader för restaureringen inkluderas.

För att kunna följa upp åtgärderna effektivitet är det viktigt att de samlade kostnaderna för planering och genomförande redovisas.