Näringskoncentrationer i sediment
Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och våra marina ekosystem.
Fotot är taget i en djuphåla i södra Östersjön. Den vita bakteriemattan bestående av svavelbakterier vittnar om att bottenvattnet är syrefritt och bottnen död. Foto: Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)
Övergripande information
Med näringsämnen avses framförallt kväve och fosfor, men även kol. Näringskoncentrationer i sediment mäts för att ge en bild av hur dessa kan påverka övergödningssituationen längs Sveriges kust. Mätningar görs i större djupare bassänger där organiskt material och näringsämnen ackumuleras. Resultat används för att bestämma om sedimenten inom ett vattenområde fungerar som en källa eller sänka för näringsämnen, det vill säga om de bidrar till att öka eller minska övergödningen i området
I de djupare havsbassängerna står bottenvattnet ofta stilla eftersom vattenlagren är skiktade och inte blandas. I miljöövervakningen mäter man därför hur mycket syre som finns i bottenvattnet. Dessa mätningar visar hur området påverkas av övergödning och om det finns syrefria bottnar.
Syrehalten i bottenvattnet styr också hur mycket fosfor som läcker ut från sedimenten. När syrehalten är låg kan fosfat frigöras och läcka ut i vattnet, vilket i sin tur kan öka övergödningen.
För övervakning av syre se program
Havs- och vattenmyndigheten
Nationell akvatisk övervakning.
Övervakningen av näringskoncentrationer i sediment startade år 2003 i anslutning till övervakningen av
Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater, se Vad styr vad som ska övervakas och hur används data?.
Beskrivning av övervakning
I sediment analyseras koncentrationer av följande variabler:
- totalkväve (TN)
- fosfor i dess grundform (P)
- organiskt kol (TOC)
- totalkol (TC)
Vid varje övervakningsstation mäts och sparas även stödinformation som syrgashalt i bottenvattnet, samt salinitet och temperatur i vattenkolumnen inklusive bottenvattnet.
Näringskoncentrationer övervakas i utsjösediment vid samma stationer som den nationella övervakningen av
Mätningarna utförs ungefär vart sjätte år, och senaste mätningarna utfördes 2020 och 2026.
Sedimentprovtagningen sker vid 16 stationer i utsjön där kontinuerlig sedimentation och ackumulation av finkornigt material sker. Tre stationer ligger i Västerhavet och tretton stationer ligger i Östersjön.
Mätningarna utförs i alla större havsbassänger där ostörd ackumulation av finkornigt material sker kontinuerligt. Sedimentprover tas med en rörhämtare som gör det möjligt att dela upp sedimentet i olika skikt direkt i fält. Analyserna av näringsämnen utförs på det översta sedimentlagret (0–10 mm). De ytprover som tas läggs i plastburkar, vägs tillsammans med det blöta sedimentet och fryses sedan in tills de ska analyseras kemiskt.
Metoderna för provtagning, provhantering, förvaring, provberedning och kemiska analyser finns samlade i övervakningsmanualen
Manualen uppdateras regelbundet för att följa de vägledningar som tas fram av EU och av havskonventionerna Ospar och Helcom.
De kemiska analyserna utförs av ackrediterade laboratorier. Metoder för miljöprovtagning i sediment genomförs i enlighet med SGU:s kvalitetssystem.
Data över näringskoncentrationer finns hos Sveriges geologiska undersökning, SGU som är nationell datavärd för sediment och stöddata såsom syrgas levereras till SMHI som är nationell datavärd för biologiska och oceanografiska data.
Efter varje miljöövervakningsomgång publiceras resultaten i en SGU-rapport. Data är tillgängliga via kartvisaren för Datavärdskapet för miljögifter och kan även laddas ner i olika format. Data från den nationella miljöövervakningen rapporteras också till Internationella havsforskningsrådet (Ices).
Den nationella övervakningen utvecklas kontinuerligt, bland annat när det gäller vilka ämnen som ska analyseras. I framtiden bör analys av lösta fraktioner av näringsämnen läggas till i övervakningsprogrammet för att få bättre underlag om internbelastning.
Inom vatten- och havsmiljöförvaltningen finns även behov av att utöka övervakning av sediment i kustområden. Det gäller särskilt i utpekade områden för kontrollerande övervakning. Övervakning av farliga ämnen och eventuellt också näringsämnen i kustsediment planeras att starta 2027.
Vad styr vad som ska övervakas och hur används data?
Vad Sverige ska övervaka styrs av en rad nationella och internationella lagstiftningar, rapporteringskrav och konventioner. Dessa styr också hur övervakningsdata ska användas för att följa upp och bedöma statusen i den akvatiska miljön. Det ställs krav på övervakning av näringskoncentrationer i vatten, och det finns indikatorer och bedömningsgrunder framtagna för att bedöma status utifrån mätningar i vatten. Se ”Vad styr vad som ska övervakas och hur data används?” på
Det ställs dock inga krav på att övervaka näring i sediment. Att ha kunskap om koncentrationer av näring i sediment är dock viktigt för att kunna uppskatta hur mycket fosfor som kan mobiliseras och läcka till vattenmassan.
Internbelastning är viktigt att beakta i förhållande till annan
