Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Försurning Kalkning Vägledning

Vägledning för kalkning av sjöar och vattendrag

Riktlinjer och rekommendationer för kalkningsverksamheten ges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och handbok för kalkning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen har det regionala ansvaret för att kalkningsverksamheten bedrivs målinriktat och effektivt samt att åtgärdernas effekter följs upp på ett ändamålsenligt sätt. 

Sjöar och vattendrag har påverkats av försurning genom luftnedfall av svavelämnen samt markanvändning. För att motverka effekterna av försurningen på vattenmiljön, kalkas många sjöar och vattendrag.

Kalkning – vem gör vad

Havs- och vattenmyndigheten har det nationella ansvaret för kalkningsverksamheten och beviljar medel till länsstyrelserna för kalkningsåtgärder, effektuppföljning, planering och kontroll.

Länsstyrelserna beviljar i sin tur statsbidrag till kommunerna för att upphandla kalkspridningarna i sjöar och vattendrag. Som grund för sin långsiktiga planering har länsstyrelserna i samarbete med kommunerna upprättat länsvisa åtgärdsplaner där bland annat kalkningsobjekt, kalkmängder och provtagningsprogram ingående beskrivs.

Det ska finnas tydliga motiv för all kalkning

För all kalkspridning ska det finnas utpekade motiv, vilka utgörs av de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen. Viktiga motiv i landets kalkade vatten är lax, öring, mört, flodkräfta, flodpärlmussla och fritidsfiske. Nära hälften av de svenska bestånden av flodpärlmussla förekommer i kalkade vattendrag.

Landets kalkningar har hög måluppfyllelse

Målet med kalkning är att motverka försurningens negativa inverkan på det naturliga djur- och växtlivet i väntan på att vattenkvaliteten återhämtar sig. För att uppnå detta ska det för varje målvatten anges ett vattenkemiskt mål i form av ett pH-värde. Det angivna pH-målet ska inte underskridas vid något tillfälle.

pH-målen baseras i första hand på förekomst eller tidigare förekomst av känsliga arter med naturlig hemvist i vattenområdet. Det finns även gränsvärden för att undvika alltför mycket kalkning, så kallad överkalkning.

Varje år rapporterar länsstyrelserna hur de har lyckats uppnå pH-målen i länets målvatten. Måluppfyllelsen varierar mellan åren och mellan länen, men i genomsnitt ligger den på 90 % för sjöar och drygt 80 % för vattendrag.

Översyn av verksamheten

Våren 2012 inledde Havs- och vattenmyndigheten en granskning av den operativa verksamheten i syfte att få en bild av hur den regionala verksamheten bedrivs i jämförelse med riktlinjerna i handboken för kalkning.

I rapporten kvalitet och kalkbehov inom kalkningsverksamhetenPDF redovisas de observationer och bedömningar som gjordes och vad som ytterligare kan förbättra åtgärdsarbetet.

Under 2014 fortsatte översynen med en kartläggning av den regionala arbetsfördelningen och resursanvändningen samt vilka verktyg, stöd och utbildningar som efterfrågas av länsstyrelser och huvudmän. I rapporten arbetsfördelning och resursanvändning inom kalkningsverksamhetenPDF redovisas resultaten och slutsatserna samt några förslag till förändringar som kan öka verksamhetens resursutnyttjande.

Lagar och styrmedel

Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om kalkning av sjöar och vattendrag anger ansvarsfördelningen mellan länsstyrelse och kommun samt grundläggande krav på mål, planering, genomförande och uppföljning. Bland annat föreskrivs att alla kalkningar ska ha tydligt definierade mål och målområden samt att länsstyrelserna årligen ska rapportera verksamhetens omfattning och måluppfyllelse till Havs- och vattenmyndigheten. Detaljerade riktlinjer och rekommendationer för kalkningsverksamheten ges i Handbok för kalkning av sjöar och vattendragPDF.

Förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag reglerar vad bidragsmedlen får användas till. För merparten av kalkade vatten utgår bidrag med 85 % av kostnaderna. Resterande andel bekostas vanligen av kommunen. Förutom kalkspridning och effektuppföljning kan även bidrag lämnas för biologisk återställning i kalkade vatten.

Nationella kalkdatabasen

Den nationella kalkdatabasen förvaltas gemensamt av Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna. Havs- och vattenmyndigheten finansierar kalkdatabasen medan Länsstyrelsen i Jönköpings län och länsstyrelsernas IT-enhet ansvarar för kvalitetssäkring och utbildning samt drift och underhåll.

I kalkdatabasen finns uppgifter om kalkmängder, kalktyper och spridningsplatser för kalkningar som utförts sedan början av 1980-talet.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Försurning Kalkning Vägledning

Publicerad: 2014-04-09
Granskad: 2017-10-05

Hjälpte informationen på sidan dig?

Kontakta sidansvarig Webbredaktionen