1. Publicerad: 2 november 2017 Uppdaterad: 6 mars 2019

    Storskaliga miljöproblem kräver nya övervakningsmetoder. Copernicus är ett stort EU-program som med satelliter, modeller och mätinstrument samlar in enorma mängder öppna data om miljö och klimat.

  2. Publicerad: 27 november 2014 Uppdaterad: 8 november 2017

    Copernicus samlar in, bearbetar och förmedlar tillförlitlig information om miljö- och säkerhet som användaranpassade tjänster. Programmet är en ambitiös och långsiktig gemensam satsning av EU, europeiska rymdagenturen ESA och deras respektive medlemsländer.

  3. Publicerad: 3 oktober 2014 Uppdaterad: 6 februari 2019

    Sverige rapporterar regelbundet data om våra havs- och vattenmiljöer enligt åtaganden inom EU och internationellt.

  4. Publicerad: 25 januari 2018

    The European Union's Earth Observation programme Copernicus collects increasing amounts of data on marine, freshwater, atmosphere and land environments. This report provides a brief overview of Copernicus, together with examples of how the programme’s data and services can support climate change adaptation in different sectors.

  5. Publicerad: 17 september 2014 Uppdaterad: 6 april 2016

    Havs- och vattenmyndighetens uppdrag var att analysera och föreslå hur verksamhetsutövares egenkontroll av vattenrecipienter bättre kan samordnas med den regionala och nationella miljöövervakningen.

  6. Publicerad: 15 december 2017

    EU:s miljödataprogram Copernicus samlar in allt större mängder av data om våra hav, vatten och landmiljöer. I denna rapport beskrivs hur data från Copernicus kan stödja arbetet med miljöns och samhällets anpassning till klimatförändringar.

  7. Sura ämnen i luftföroreningar och nedfallet av sura ämnen har minskat kraftigt sedan 1970-talet och detta återspeglas i en långsamt ökande alkalinitet i det ytliga grundvattnet. Hälften av mätstationerna inom det nationella övervakningsprogrammet för grundvatten visar signifikant ökande trender, även om ökningen går för sakta för att ge något tydligt genomslag i fördelningen mellan olika tillståndsklasser.

  8. Två tredjedelar av de undersökta sjöarna har en fiskfauna som stämmer bra överens med sjöarnas naturliga förutsättningar. Under de 25 år som provfisken har genomförts i sjöarna kan man inte visa på några generella förändringar av sjöarnas fiskfauna. Resultaten kommer från det nationella miljöövervakningsprogrammet för sötvatten.

  9. Av de 29 trendvattendrag som provfiskades under perioden 2007-2018 hade 24 årligen en fiskfauna som stämmer väl med vattendragens naturliga förutsättningar (god eller hög ekologisk status). Ett till fem av de undersökta vattendragen hade olika år en något avvikande fiskfauna (måttlig ekologisk status) jämfört med förväntade värden, medan otillfredsställande status noterats vid fyra tillfällen under hela perioden. Fångstresultaten visade inte någon generell trend som tyder på en pågående förändring i vattendragens fiskfauna. Däremot visade två vattendrag en försämrad status under 2018 jämfört med tidigare år. Detta beror med stor sannolikhet på den mycket torra och varma sommaren 2018.

  10. De flesta trendsjöarna, trendvattendragen och omdrevssjöarna som undersökts har god eller hög status vad gäller näringsämnen (totalfosfor). Inga trender kan ses. Resultaten kommer från det nationella miljöövervakningsprogrammet för sötvatten.