Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Arter med åtgärdsprogram

Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper

Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för att samordna de akvatiska åtgärdsprogrammen, och för att uppdatera programlistan. Detta för att öka takten i genomförandet av naturvårdsåtgärder i sjöar och i marin miljö, insatser som tidigare varit begränsade.

Ungefär fem procent av Sveriges djur- och växtarter är hotade. Det innebär att nästan 2 000 arter riskerar att försvinna, och därför bedrivs naturvårdsarbeten på olika nivåer och med olika verktyg för att skydda och bevara dem.

Åtgärdsprogram (ÅGP) är ett av verktygen. De upprättas för ett urval hotade arter och naturtyper där pågående naturvårdsarbeten och befintliga områdesskydd inte räcker till. För dessa arter behövs särskilda riktade insatser.

Ålgräsängar är en naturtyp som behöver åtgärdsprogram. Ett åtgärdsprogram gäller vanligen under fem år. Därefter följs de upp, utvärderas och omprövas. Foto: Maja Kristin Nylander

Hur används programmen?

I åtgärdsprogrammen beskrivs kunskapsläget om arternas och naturtypernas ekologi, hotbild och möjliga åtgärder. De är vägledande dokument som i första hand ska fungera som underlag för myndigheters och organisationers arbete.

Ett åtgärdsprogram gäller vanligen under fem år. Därefter följs de upp, utvärderas och omprövas. Programmen kan, om så behövs, förlängas i en förnyad och uppdaterad form.

Vilka arter och naturtyper omfattas av programmen?

Havs- och vattenmyndigheten beslutade hösten 2014 om en ny lista över vilka akvatiska arter och naturtyper som ska omfattas av åtgärdsprogram. Listan innehåller idag 16 arter och 5 naturtyper och den kommer att uppdateras efter behov.

Urvalet har gjorts med hänsyn till flera aspekter. Dels hur hotade arterna är enligt den svenska rödlistan och om de finns med på Ospars och Helcoms internationella listor, men även hur möjligt det är att nå bra resultat med riktade åtgärder. Särskild vikt har lagts vid om arten har miljökrav som den delar med andra hotade arter. För naturtyperna gäller att de ska vara utpekade inom Art- och habitatdirektivet, och/eller vara listade av Ospar eller Helcom, samt vara möjliga att bevara med hjälp av särskilda åtgärder.

En del program har en mer ekosystembaserad inriktning som generellt gynnar den biologiska mångfalden. Det gäller till exempel lekvandrande fisk som behöver stora områden med bra livsmiljöer, eller ålgräsängar och musselbankar som gynnar det kustnära växt- och djurlivet.

Även kunskapsuppbyggande program

Det är inte alltid det finns tillräcklig med kunskap för att kunna upprätta nödvändiga åtgärdsprogram. Då behövs kunskapsuppbyggande program. De tar fram kunskap både om arten och om lämpliga bevarandemetoder, och är särskilt viktiga för hotade arter i sjöar och marina miljöer. Sju naturtyper har pekats ut för att gynna arterna i dessa miljöer.

Hur arbetar vi med programmen?

Havs- och vattenmyndigheten har det nationella samordningsansvaret för akvatiska åtgärdsprogram. Naturvårdsverket samordnar programmen för de terrestra arterna. Vissa av programmen är gemensamma för båda myndigheterna, och samverkan kring programmen sker även med andra myndigheter.

ArtDatabanken fungerar som kunskapsstöd, främst när nya åtgärdsprogram ska tas fram och när utgångna program ska revideras.

Länsstyrelserna koordinerar programmen regionalt och nationellt, genomför åtgärder, och analyserar det pågående arbetet. Länsstyrelserna samverkar även på ett betydelsefullt sätt med markägare, brukare, frivilliga organisationer och övriga aktörer inom naturvården för att åtgärdsprogrammen ska användas på bästa sätt.

De marina åtgärdsprogrammen ingår i åtgärdsprogrammet för havsmiljön (ÅPH), och samordnas med arbetet inom havsmiljökonventionerna som ett sätt att säkerställa att Ospars respektive Helcoms rekommendationer tas om hand.

Arbetet med åtgärdsprogrammen behöver vara långsiktigt eftersom det oftast tar tid att nå effekt.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Arter med åtgärdsprogram

Publicerad: 2016-11-21

Sidansvarig: Webbredaktionen