Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Främmande arter

Vad är främmande arter?

För att en art ska betraktas som främmande måste den – på något sätt och vid någon tidpunkt – flyttas genom mänsklig aktivitet. Då introduceras arten till ett område dit den inte kunnat ta sig till av egen kraft.

Djur och växter som vi betraktar som inhemska och typiskt svenska har någon gång i historien kommit från andra ställen i världen. De har spridits naturligt med vindar och vattenströmmar, eller själva vandrat in när inlandsisen drog sig tillbaka.

Till skillnad från naturlig utbredning av arter, definieras alla arter som flyttas med människans hjälp som främmande arter i sina nya miljöer. Flytten kan ha skett för flera hundra år sedan eller nyligen. Arter övervinner på så vis naturliga barriärer som till exempel ett helt världshav.

De geografiska avstånden behöver inte vara överväldigande för att utgöra en barriär. Även en inhemsk art som med människans hjälp flyttas inom ett land kan betraktas som en främmande art eller stam i sitt nya område.

Främmande arter kan introduceras till nya områden både avsiktligt och oavsiktligt.

Främmande arter i svenska vatten

Det finns ett drygt hundratal främmande arter i våra hav, sjöar och vattendrag. Ytterligare ett hundratal främmande arter finns etablerade i våra närområden. De flesta av dessa arter kan potentiellt etablera sig i våra vatten.

Även främmande gener

Enligt bland annat Konventionen om biologisk mångfald (CBD – Convention on Biological Diversity) betraktas även populationer av en art som främmande. Till exempel kan en genetiskt distinkt stam av öring som introduceras i ett vattensystem där den inte förekommer naturligt betraktas som en främmande art.

Främmande eller inte?

Det finns arter som man inte vet var de ursprungligen kommer från eller hur deras naturliga utbredning ser ut. Det finns även många arter som är helt okända och ännu inte upptäckta, särskilt i akvatiska miljöer. Därför kan det ibland vara svårt att avgöra om arter är främmande eller inhemska. De kallas för kryptogena arter.

Sekundär introduktion

När en främmande art väl etablerat sig i en ny miljö är risken stor att den sprider sig vidare med till exempel strömmar, andra djur eller båtar. Då sker en så kallad sekundär introduktion av arten. Svartmunnad smörbult är exempel på en främmande art som nu ökar både i antal och i utbredning, främst i kustnära vatten i sydöstra Sverige.

Invasiva främmande arter

En främmande art som har förmågan att allvarligt förändra sin omgivning på ett oönskat sätt, till exempel genom att konkurrera ut inhemska arter eller sprida smittor, kallas för invasiv. De invasiva arterna har ofta egenskaper som gör att de är tåliga, växer snabbt och förökar sig effektivt. Invasiva främmande arter kan skada den biologiska mångfalden, människors hälsa och ekonomi. Det behöver inte betyda att arter som är invasiva i vissa miljöer är invasiva i alla, även om de etablerar sig – varje ekosystem har sin egen unika komplexitet – men de betraktas som potentiellt invasiva och utgör därmed en risk.

Stapeldiagram

En etablering av en främmande art sker stegvis. En främmande art introduceras genom avsiktlig eller oavsiktlig förflyttning med människans hjälp. För att arten ska etablera sig krävs det att den trivs så bra att den reproducerar sig i den nya miljön och att avkommorna överlever. Invasiva främmande arter är etablerade, fortplantar sig och kan själv sprida sig till nya områden.

Det krävs en etablering

De flesta arter som flyttas runt i världen klarar inte den nya miljön de hamnar i. Det kan vara för kallt, för salt eller på något annat sätt ogynnsamt. De arter som överlever, och som klarar att föröka sig, kan med tiden etablera sig som främmande arter. Möjligheten att en art etablerar sig ökar med antalet gånger arten introduceras till en ny miljö under gynnsamma förhållanden.

Avsiktlig introduktion

Människan har sedan historisk tid medvetet flyttat arter för att bättra på möjligheterna till jakt, fiske och odlingar. Arter som regnbåge, sjögull och signalkräfta har etablerat sig i Sverige genom avsiktliga introduktioner. Även om arter avsiktligt planterats ut kan de oavsiktligt sprida sig vidare till miljöer där de påverkar miljön negativt. All avsiktlig introduktion, som utsättning och flyttning av fisk, skaldjur och blötdjur, kräver tillstånd av länsstyrelsen.

Oavsiktlig introduktion

Arter kan av misstag flyttas till ett nytt område. De kan följa med som fripassagerare, rymma från odlingar eller på andra sätt sprida sig okontrollerat. Vandrarmusslan, svartmunnad smörbult och kammanet är exempel på främmande arter som introducerats oavsiktligt i Sverige.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Främmande arter

Publicerad: 2015-12-03
Uppdaterad: 2017-10-05

Sidansvarig: Webbredaktionen