Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Främmande arter Ryggradslösa djur

Skeppsmask (Teredo navalis)

Skeppsmask är egentligen ingen mask utan en borrande mussla. Den kallas för havets termit och har genom historien ödelagt både skepp, varv och hamnar. Till Västerhavet kom den under 1800-talet.

Skeppsmasken Teredo navalis finns i många områden över hela världen, men man vet inte var den ursprungligen kommer från. Den lever av och i trä. För att skydda marina konstruktioner har människor tagit till tjära, koppar och bekämpningsmedel som kreosot.

Tidigare har man trott att Östersjön var helt fredad från skeppsmask, på grund av sin låga salthalt. Men nu har man funnit angripna skeppsvrak i södra Östersjön.

Spår efter skeppsmask. Borrhål i trä.

Typiska borrhål i trä – spår efter skeppsmask. Foto: Susannah Anderson (CC BY-NC-ND 2.0)

Hur känns de igen?

Musslan ser ut som en utsträckt mask. Den kan bli 60 centimeter lång i marin miljö, och är 1 till 2 centimeter tjock. I Östersjön blir den ofta betydligt mindre, bara en tredjedel så lång. Själva skalet, som är den borrande delen, är en dryg centimeter lång och sitter som en liten hjälm i ena änden.

Det är svårt att se på utsidan att trä är angripet av skeppsmask. Ofta uppdagas det först när det bryts sönder.

Svenska fynd

Skeppsmask finns i Västerhavet ned till Malmö. 2009 konstaterade man skeppsmask i de danska och tyska delarna av södra Östersjön, i vrak som legat oskadda sedan 1300-talet. Ingen vet ännu varför.

Det kan bero på att klimatförändringar med ett varmare hav gör att skeppsmasken bättre klarar bräckt vatten.

Hur lever de?

Skeppsmask lever i trä som ständigt är i havsvatten. Gärna nytt och mjukt trä som furu och det kan befinna sig på vilket djup som helst. Där borrar den sig fram med hjälp av sitt lilla skal.

Till skillnad från andra borrande musslor, så livnär sig skeppsmasken nästan enbart på cellulosan från det trä den borrar i. Den äter även lite plankton genom det andningsrör som sticker ut i vattnet.

Fakta

Naturlig förekomst: kosmopolitisk art (finns över hela jorden)
Status i Sverige: främmande och potentiellt invasiv art
Förekomst i svenska vatten: Västerhavet och Östersjön Etableringsgrad: Etablerad
Första fyndet: 1800-talet, Västerhavet

Faktablad: Ladda ner faktabladPDF

Larverna behöver en salthalt på 8 promille och en temperatur på minst 11 grader för att klara en metamorfos och bli vuxna musslor. Det får heller inte vara för låga syrehalter i vattnet.

Hur kom de hit?

Den spreds troligen över haven med träfartyg för hundratals år sedan. Den har funnits länge i Nordsjön.

Första fyndet i Europa är från Nederländerna år 1731.

Rapportera fynd

Om du hittar vad du misstänker är en skeppsmask kan du rapportera den till Artportalen.

Möjliga effekter

Skeppsmask kan orsaka kostsamma skador på trä som är oskyddat och obehandlat. Det förstörs av de borrade gångarna, även om själva skeppsmasken inte finns kvar.

Skeppsmask har inte utvecklats för att äta fartyg, utan organiskt material från land. I tropiska områden som mangroveträsk har de därför en ekologisk betydelse som nedbrytare.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Främmande arter Ryggradslösa djur

Publicerad: 2015-12-03
Uppdaterad: 2017-10-05

Sidansvarig: Webbredaktionen