Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Främmande arter

Kräftpest (Aphanomyces astaci)

Kräftpest har infekterat och slagit ut flodkräftor i närmare 7 500 svenska lokaler mellan åren 1907 och 2007. Parasiten finns fortfarande kvar tack vare den motståndskraftiga signalkräftan.

Vad är det för en slags organism?

Kräftpest är en mikroskopisk algsvamp. Trots att algsvampar är släkt med vanliga brunalger, kan de inte fotosyntetisera utan livnär sig som parasiter. Många av dem parasiterar på växter, som till exempel potatisbladmögel, men en del algsvampar parasiterar på djur. Dit hör kräftpest.

Kräftpest.

Foto: Mattias Ågren

Kräftpest har sötvattenslevande storkräftor, som exempelvis flod- och signalkräfta som värddjur, men den kan också angripa den sötvattenslevande ullhandskrabban (Eriocheri sinensis). Kräftpestsvampen har inga kända mellanvärdar eller vilsporer.

Den förökar sig könlöst med förökningskroppar – zoosporer – som kan röra sig fritt i vatten med hjälp av flageller. Zoosporerna överlever ett par veckor i vatten, men dör om de inte finner någon kräfta.

På en kräfta som saknar motståndskraft ombildas zoosporerna, tar sig genom skalet, bildar hyfer och tar sig vidare in i kräftans organ. En flodkräfta dör cirka två till tre veckor efter att den har smittats av zoosporer från kräftpestsvampen (vid 10 °C). Den dör snabbare om vattnet är varmare och långsammare om vattnet är kallare.

Fakta

Naturlig förekomst:
Nordamerika
Status i Sverige:
främmande och potentiellt invasiv

Förekomst i svenska vatten:
Sjöar och vattendrag
Etableringsgrad: främst i vatten med signalkräfta
Första fyndet: 1907 (ny stam 1960)
Informationsblad: Ladda ner folderPDF

Faktablad: Ladda ner faktabladPDF

Syns det att kräftor är infekterade?

Hos flodkräfta uppmärksammas sjukdomen oftast när många kräftor i beståndet plötsligt börjar dö. Sjuka flodkräftor uppvisar främst beteendeförändringar. Till exempel undviker de inte ljus och förflyttar sig dagtid, de uppvisar balanssvårigheter och minskad rörelsekoordination (”styltgång”).

Kräftpestsvampen kan döda ett helt flodkräftbestånd på några veckor. Sedan dör även pestsvampen eftersom den är beroende av tillgång till en värdorganism.

Signalkräftan som är resistent mot kräftpest, kan istället för att bli sjuk uppvisa svarta fläckar i skalet där kräftpestsvampen försökt angripa utan att lyckas. Fläckarna kan försvinna i samband med skalömsningen men kan med tiden successivt återkomma. I sällsynta fall kan signalkräftor även dö av kräftpest.

SVA ställer för närvarande diagnosen kräftpest genom identifiering av svampen med hjälp av ljusmikroskopi och molekylärgenetiska metoder (PCR).

Varför klarar sig signalkräftor bättre?

Signalkräftan har sitt ursprung i de västra delarna av Nordamerika och har, liksom andra undersökta amerikanska kräftarter, under lång tid samexisterat med kräftpestsvampen. Det har resulterat i att ett mer normalt parasit-värdförhållande utvecklats.

Parasiten dödar inte signalkräftan annat än i undantagsfall, när immunsystemet hos kräftan försvagats. Flodkräftor som invaderas av kräftpest dör däremot undantagslöst.

Hur kom kräftpesten till Sverige?

Den första kräftpesten kom till Sverige 1907 med importerade matkräftor. Den stam av kräftpest som nu sprider sig i Sverige kom med signalkräftan som infördes till Sverige 1960. Det var efter att ett stort antal vatten med flodkräftor drabbats av just kräftpest. Man var då ovetande om att signalkräftan var en kronisk och motståndskraftig bärare av kräftpest.

Hindra spridning i svenska vatten

Troligen orsakas de flesta utbrott av att kräftpestdöda eller smittade kräftor förflyttas av människor. Följ lagen och sätt inte ut eller flytta fisk och kräftor från ett vatten till ett annat utan tillstånd från Länsstyrelsen.

Smittan sprids också genom att sporer följer med vatten, båtar, redskap och fisk vid förflyttning. Ju större mängd vatten som överförs desto större smittrisk.

Utanför kräftan lever sporen maximalt ett par veckor i vatten. Sporerna är mycket känsliga för uttorkning samt för höga och låga temperaturer.

Läs mer om regler och rådPDF som minskar risken för spridning av kräftpest i svenska vatten.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Främmande arter

Publicerad: 2016-06-27
Uppdaterad: 2016-12-15

Sidansvarig: Webbredaktionen