Fysisk påverkan och biologisk återställning i grunda kustvattenmiljöer - del 2

Sammanfattning

I arbetet med åtgärder mot fysisk påverkan och för ekologisk återställning i kustvattenmiljön har underlag i form av två rapporter tagits fram (del I och del II), inom Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsprogram för havsmiljödirektivet (åtgärd nummer 29). Underlagen riktas till myndigheter och handläggare på alla nivåer från lokal kommunal nivå till rikstäckande nationell nivå. Målet med åtgärdsarbetet är att stoppa ytterligare försämring och förluster av livsmiljöer i den grunda kustvattenmiljön och att på sikt återställa skadade och förlorade livsmiljöer, dess strukturer och funktioner.

• Del I – Mot ett samordnat åtgärdsarbete beskriver bakgrunden och behovet, pekar ut färdriktningen för restaurering och återställning, vilka strategiska steg och aktiviteter som behöver vidtas, samt tidshorisonten för att nå mål och vision.
• Del II – Åtgärder i praktiken (denna rapport) utgör en fördjupning av innehållet i del I och ett stöd för att implementera och genomföra restaureringsarbetet. Dokumentet är konkret och operativt kring de åtgärder, arbetssätt och underlag som behövs till stöd för att nå mål och vision.

Del II är i sin tur uppdelat i två delar. Första delen utgör en fördjupning av bakgrund och behov och andra delen ger förslag till åtgärder och vägledning hur framtagna underlag kan användas i praktiken, samt vilka prioriteringar som bör göras utifrån livsmiljö och påverkanstryck. I underlaget har följande nya högupplösta (10x10 m) karteringar av känsliga miljötyper och fysisk påverkan tagits fram

• Modellerade abiotiska miljötyper i grunda områden (0–15 meter varav 0–6 meter finns tillgängliga som kartunderlag) vilka indikerar sannolikheten för förekomst av ekologiskt värdefulla och störningskänsliga habitat.
• Bedömnings- och åtgärdsmatriser som hjälper en användare att identifiera sannolikt förekommande arter och livsmiljöer i en abiotisk miljö, hur känslig miljön är för olika typer av fysisk påverkan, samt vilka åtgärder som kan vara mest lämpade för situationen och platsen.
• Modellerade påverkanszoner runt inventerade aktiviteter och konstruktioner som indikerar sannolikheten att området riskerar negativ fysisk påverkan.
• Riskkarta för grumling, med modellerad graderad risk för problem med grumling i samband med fysisk störning, exempelvis muddring, grävning, pålning och propellerrörelser nära botten.

Eftersom dessa nationella kunskapsunderlag kan aggregeras på valfri skala och bedömningsenhet möjliggör de för alla aktörer att använda samma gemensamma underlag vid fysisk planering, prövning, tillsyn, åtgärder och uppföljning, samt vid arbetet med olika EU-direktiv. Underlagen underlättar därmed arbetet med att reglera aktiviteter som genererar kumulativa skador på miljön.

Vidare bidrar underlagen vid kustplanering genom att underlätta arbetet med att identifiera områden med värdefulla och känsliga naturtyper, graden av fysisk påverkan i olika områden, samt vilka åtgärder som passar bäst utifrån platsspecifka förutsättningar. I slutet av dokumentet och i bilagor ges konkreta exempel på hur underlagen kan användas i praktiken.