Fysisk påverkan och biologisk återställning i grunda kustvattenmiljöer - del 1

Sammanfattning

Fysisk påverkan från mänskliga aktiviteter utgör idag ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i våra kustvattenmiljöer. Att hejda och vända den pågående försämringen och den sedan lång tid kontinuerliga förlusten av akvatiska arters livsmiljöer till skydd och bevarande är avgörande för att långsiktigt nå nationella och internationella åtaganden.

För att minska den fysiska påverkan och dess följder, genom att öka takten, genomförbarheten, kvaliteten och måluppfyllelsen vid restaurering och biologisk återställning i kustvattenmiljön, har strategiska åtgärder identifierats. Dessa strategiska åtgärder är centrala för att skapa förutsättningarna till ett samordnat och effektivt åtgärdsarbete. Åtgärderna riktar sig till aktörer och myndigheter på alla olika nivåer i samhället.

Sveriges grunda kustvattenmiljöer är mycket produktiva och innehåller många värdefulla livsmiljöer med hög biodiversitet. De spelar en central roll och förser människan med många viktiga ekosystemtjänster. I grunda, vågskyddade områden hittas ofta mycket höga naturvärden då till exempel bottnar med ängar av ålgräs och annan vegetation är koncentrerade där. Även om dessa områden endast utgör en bråkdel av havsmiljön har de en avgörande betydelse för hela det marina ekosystemet.

Kustvattenmiljön är också den del av havet som används mest av människan, och ofta är mänskliga aktiviteter och fysisk påverkan koncentrerade till samma grunda, vågskyddade områden som de mycket värdefulla och känsliga miljöerna återfinns. Trots att flera omfattande åtgärder för att skydda värdefulla kustmiljöer har införts under många år, som till exempel marint områdesskydd och strandskydd, fortsätter den kustnära exploateringen och fysisk påverkan att öka, med kontinuerliga förluster av vegetationsklädda bottnar och andra viktiga livsmiljöer som följd.

Orsakerna till detta är flera, bland annat en brist på

1. ett landskapsperspektiv och effektiva styrmedel och regelverk som motverkar negativa effekter, inklusive kumulativ påverkan från småskalig fysisk påverkan
2. metoder för restaurering och uppföljning av åtgärder
3. tillgängliga underlag på naturvärden och fysisk påverkan i grunda kustmiljöer
4. samordning mellan myndigheter och olika EU-direktiv. Utöver detta är behovet av en långsiktig finansiering för åtgärder viktigt.

Dessa utmaningar har resulterat i att två rapporter, del I och del II, för åtgärder mot fysisk påverkan och för biologisk återställning i kustvattenmiljön tagits fram inom Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsprogram för havsmiljödirektivet (åtgärd nummer 29).

Rapporterna presenterar hur ett strategiskt och samordnat åtgärdsarbete kan genomföras och riktas till myndigheter och handläggare på alla nivåer från lokal kommunal nivå till rikstäckande nationell nivå. Målet är att stoppa ytterligare försämring och förlust av livsmiljöer och att på sikt återställa skadade och förlorade livsmiljöer, dess strukturer och funktioner.

För det strategiska åtgärdsarbetet presenteras konkreta åtgärder till stöd för genomförandet. Dessa ger förutsättningar och möjligheter till att långsiktigt säkerställa bevarandet av den biologiska mångfalden i kustvattenmiljön, genom att stoppa och vända den pågående försämringen och förlusten av livsmiljöer till återställning. Målet är att skapa ett enhetligt arbetssätt inom den marina kustförvaltningen vad avser passiva och aktiva åtgärder mot fysisk påverkan.

Med ambitionen att alla aktörer har tillgång till och om möjligt utgår från samma underlag för prövning, tillsyn, åtgärder och uppföljning, samt vid bedömningar för olika EU-direktiv.
Fysisk påverkan och biologisk återställning i grunda kustvattenmiljöer

Detta sker genom en enhetlig verklighetsbeskrivning där högupplösta, heltäckande kartor över den marina kustvattenmiljön möjliggör en bedömning av ekologiska värden och känslighet, samt graden av fysisk påverkan. Dessa nya underlag kan aggregeras och integreras på olika skalor och ge ett landskapsperspektiv av fysisk påverkan som möjliggör en bedömning av känsliga livsmiljöer, kumulativ påverkan, restaureringsbehov, samt uppföljning av åtgärder i olika typer av miljöer.

Genom att följa upp förändringen av värdefulla livsmiljöers areella utbredning och graden av fysisk påverkan i en cyklisk arbetsprocess erhålls kvantitativa mått på resultatet av genomförda åtgärder, samt behovet av ytterligare åtgärder.

Målet med det samordnade åtgärdsarbetet, de två rapporterna och de praktiska underlagen är att de ska ge stöd för ett effektivare förvaltningsarbete vid till exempel prövning och tillsyn av ärenden, restaureringsåtgärder, uppföljning av skyddade områden och för en utvecklad kustplanering. De kan därför bidra till att nå målen i kustvattenmiljön enligt olika EU-direktiv införlivande i svenska förordningar och de svenska miljömålen, samt kan ses som ett stöd i arbetet med EU:s förordning om restaurering av natur (Europaparlamentet 2024).

Del I – Mot ett samordnat åtgärdsarbete beskriver behovet och pekar ut färdriktningen för att stoppa den pågående förlusten av livsmiljöer på grund av fysisk påverkan och initierar en ökad och kostnadseffektiv restaurering och återställning. Här beskrivs och ges förslag till vilka strategiska steg och åtgärder som behöver vidtas eller utredas vidare, samt tidshorisonten för att nå mål och vision. Förslagen till åtgärder presenteras vid respektive kapitel och summeras i en separat bruttolista (kapitel 13).

Del II – Åtgärder i praktiken är konkret och operativ kring de åtgärder och arbetssätt som behövs till stöd för att nål mål och vision. Rapporten utgör en fördjupning av innehållet i del I och ett stöd för att implementera och genomföra det praktiska åtgärdsarbetet mot fysisk påverkan och för återställning i kustvattenmiljön. Här presenteras också de underlag som tagits fram till stöd till det praktiska åtgärdsarbetet i form av bland annat kartunderlag med abiotiska miljötyper och påverkanszoner, bedömnings- och åtgärdsmatriser och fallstudier.