Rovvattenloppa | Cercopagis pengoi
Rovvattenloppa är en främmande art som förekommer i Sverige.
Fakta
- Latinskt namn: Cercopagis pengoi
- Svenskt namn: "rovvattenloppa"
- Organism: kräftdjur
- Livsmiljö: Brackvatten
- Ursprung: Pontokaspiska området
- Bestånd i Sverige: N:a Eg Östersjön
- Första fynd i Sverige: 1997
- Risk för att vara invasiv i Sverige (riskklass): 5 - mycket hög risk
- Ansvarig myndighet: Havs- och vattenmyndigheten
- Artfakta: Om Rovvattenloppa i Artdatabanken
-
Faktablad: Ladda ner faktablad
Pdf, 167.9 kB.
Rovvattenloppan ett mycket litet kräftdjur – en hinnkräfta – men den är ändå betydligt större än andra hinnkräftor, och den är ett rovdjur. Den äter andra djurplankton.
En farhåga med rovvattenloppan är att den skulle kunna påverka sammansättningen i Östersjöns planktonsamhällen.
Hur känns de igen?
Den är ungefär en centimeter lång. Då är själva kroppen några millimeter och resten är det långa, taggiga spröt som bildar bakkroppen. Färgen är gråvit och nästan genomskinlig.
Foto: Pieter Johnson, UW Center for Limnology
Svenska fynd
Första fyndet av rovvattenloppan i svenska delen av Östersjön, var 1997 i områdena Brunnsviken, Himmerfjärden och vid Askö i Stockholms skärgård. Nu finns den längs den svenska ostkusten från södra Östersjön, öster om Bornholm, och upp till Bottenviken.
Rapportera fynd
Om du hittar vad du misstänker är ett fynd av arten kan du rapportera det i Rappen.
Hur lever de?
Rovvattenloppan lever i sjöar och vattendrag, och i brackvatten. Den tolererar saltvatten upp till 17 promille.
Rovvattenloppor söker aktivt efter föda genom att simma med sina antenner och byten är bland annat mindre hinnkräftor och hoppkräftor.
Efter bara två veckor är rovvattenloppan vuxen nog att föröka sig. Under sommaren sker det genom jungfrufödsel. Honorna får då ungar som är exakta kopior av dem själva. I början av hösten lägger honorna ägg som utvecklas till både honor och hannar. Dessa parar sig och de ägg som bildas utvecklas till viloägg som övervintrar.
Viloäggen är mycket motståndskraftiga. De tål kyla, att torka ut, de klarar saltare vatten än övriga livsstadier och de klarar att passera genom magtarmkanalen på fiskar som äter dem. Viloäggen kan vara det viktigaste spridningsstadiet för rovvattenloppan.
Hur kom de hit?
Troligen via barlastvatten i fartyg.
Möjliga effekter
Rovvattenloppan förökar sig snabbt och finns i Östersjöns planktonsamhällen mellan 7 och 24 veckor under sommaren. Då äter de små djurplankton och de blir själva byten för fisk som sill och skarpsill. Möjliga effekter när rovvattenloppan introduceras som främmande art kan därför vara förändringar där en del inhemska arter gynnas och andra missgynnas.
Antalet rovvattenloppor i havet varierar både i tid och i rum. Under sensommaren kan det tillfälligt vara mycket högt, upp till 2 000 individer per kubikmeter. Då är det så tätt med rovvattenloppor att de fastnar i varandra och bildar en geléaktig sörja som sätter igen fiskeredskap. Det kan orsaka ekonomiska förluster i fisket.
